Dokument & lagar (107 träffar)

Betänkande 2016/17:CU21

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:CU21 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tidsbegränsande bygglov för bostäder

Betänkande 2016/17:CU11

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:CU11 (pdf, 2261 kB) Webb-tv debatt om förslag: Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna

Betänkande 2016/17:SkU33

Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, till exempel handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra de varorna.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:SkU33 (pdf, 822 kB) Webb-tv debatt om förslag: Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns

Betänkande 2016/17:SkU32

Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:SkU32 (pdf, 247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2017

Betänkande 2016/17:CU18

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:CU18 (pdf, 2426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt ansvar för fartygsvrak

Betänkande 2016/17:SkU30

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU30 (pdf, 969 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Betänkande 2016/17:SkU29

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.

Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU29 (pdf, 2700 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattebrottsdatalag

Betänkande 2016/17:SkU28

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU28 (pdf, 2692 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tullbrottsdatalag

Betänkande 2016/17:CU20

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-05-09 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:CU20 (pdf, 1636 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler steg för en effektivare plan- och bygglag

Betänkande 2016/17:CU13

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.

Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
  • Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
  • Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
  • Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2017-05-09 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:CU13 (pdf, 1377 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning

Betänkande 2016/17:CU17

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.

Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-09 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:CU17 (pdf, 2087 kB)

Betänkande 2016/17:SkU31

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.

Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.

Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU31 (pdf, 2775 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen

Betänkande 2016/17:SkU27

Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SkU27 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem

Betänkande 2016/17:SkU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SkU21 (pdf, 3688 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Betänkande 2016/17:CU16

I maj 2015 beslutade EU om nya tvingande regler kring skuldsättning, vilka i huvudsak ska börja gälla i medlemsländerna den 26 juni 2017.

Insolvens innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder, och de nya reglerna syftar till att skapa mer av en andra-chans-kultur för skuldsatta företag och privatpersoner. Förändringarna innebär bland annat att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU.

Regeringen har gett förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser för att syftet med EU-reglerna ska uppfyllas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 26 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:CU16 (pdf, 1940 kB)

Betänkande 2016/17:CU19

Inom EU finns ett särskilt tillvägagångssätt för tvistemål som gäller ett mindre värde, det europeiska småmålsförfarandet. Syftet med det här förfarandet är att förenkla och skynda på mindre tvister som är gränsöverskridande. EU-reglerna om detta har nu gjorts om för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 euro till 5 000 euro. Regeringen har föreslagit nya regler för att anpassa svensk lag till de här ändringarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 14 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:CU19 (pdf, 673 kB)

Betänkande 2016/17:CU15

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Förslagspunkter: 33 Reservationer: 30
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:CU15 (pdf, 1099 kB)

Betänkande 2016/17:CU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:CU14 (pdf, 556 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bostadspolitik

Betänkande 2016/17:SkU26

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.

Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 26
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:SkU26 (pdf, 722 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2016/17:SkU24

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 20
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:SkU24 (pdf, 591 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatter