Dokument & lagar (79 träffar)

Betänkande 2012/13:CU22

Vissa uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för tas över av Bolagsverket från den 1 november 2013. Det gäller bland annat att utse en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att i vissa fall också kalla till stämma i sådana företag.

Revisionsbyråer ska inte längre undantas från kravet på att den verkställande direktören ska vara revisor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-13 Debatt: 2013-09-18 Beslut: 2013-09-18

Betänkande 2012/13:CU22 (pdf, 1675 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handläggningen av vissa associationsrättsliga ärenden

Utlåtande 2012/13:TU21

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-25 Debatt: 2013-06-26 Beslut: 2013-06-26

Utlåtande 2012/13:TU21 (pdf, 35 kB)

Utlåtande 2012/13:NU24

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Utlåtande 2012/13:NU24 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av grönbok om klimat- och energipolitiken till 2030

Betänkande 2012/13:TU19

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:TU19 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2012/13:NU22

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:NU22 (pdf, 63 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt

Betänkande 2012/13:NU21

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:NU21 (pdf, 1620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt

Betänkande 2012/13:AU12

Riksrevisionen har granskat hur effektivt det statliga stödet för att starta företag fungerar för att hjälpa utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser bland annat att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utlandsfödda som får ta del av stödet. Arbetsförmedlingen bör också se till att det görs handlingsplaner och uppföljningar för dem som får stödet. Regeringen håller med om detta. Regeringen påpekar dock att Arbetsförmedlingen under 2013 har infört ett nytt sätt att arbeta, som innebär mer fokus på den individuella handlingsplanen och på uppföljning.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att det statliga bolaget Almis finansieringsverksamhet är en viktig del i stödet till utlandsfödda som vill starta företag. Regeringen ställer sedan flera år tillbaka olika återrapporteringskrav på Almi. Regeringen arbetar också för att förbättra uppföljningen av Almis och andra statliga kapitalförsörjningsaktörers insatser och har börjat se över Almis uppdrag.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:AU12 (pdf, 43 kB) Webb-tv debatt om förslag: Etablering av utrikes födda genom företagande

Betänkande 2012/13:AU11

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 13
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:AU11 (pdf, 2229 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.

Betänkande 2012/13:CU18

Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverket sköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:CU18 (pdf, 47 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden

Betänkande 2012/13:AU10

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Tillkännagivandet bygger på flera motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Enligt tillkännagivandet ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att göra handlingsplaner för jämställda löner. Syftet är att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet om handlingsplaner för jämställda löner.

Vidare har regeringen lämnat in en skrivelse till riksdagen om den satsning på jämställdhet som genomfördes år 2007 till 2010. Satsningen uppgick till 1,6 miljarder kronor och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av åtgärdernas effekter och resultat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa även nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:AU10 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slutredovisning av regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007–2010, m.m.

Utlåtande 2012/13:TU20

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-05-30

Utlåtande 2012/13:TU20 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2012/13:TU18

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Beredning: 2013-04-18 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:TU18 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2012/13:TU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 12
Beredning: 2013-04-18 Justering: 2013-05-21 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:TU17 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fordons- och vägtrafikfrågor

Utlåtande 2012/13:NU23

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Utlåtande 2012/13:NU23 (pdf, 88 kB)

Betänkande 2012/13:NU18

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:NU18 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2012/13:NU19

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:NU19 (pdf, 364 kB)

Betänkande 2012/13:CU19

Nya regler ska motverka att det finns inaktuella inskrivningar i fastighetsregistret. Registret kan då bli mer tillförlitligt, och åtgärderna ska minska kostnaderna när uppgifter från registret används, till exempel vid fastighetsbildning.

Den nya lagen innebär att mer än 50 år gamla inskrivningar av bland annat nyttjanderätter och servitut kan tas bort från fastighetsregistret. Det kan handla om en rätt att ha en ledning eller en väg över någon annans fastighet. Den som vill behålla en sådan inskrivning måste lämna in en anmälan om förnyelse.

Det blir också tydligare regler om förrättningskostnader och skadestånd när ledningsrätter som inte längre behövs ska upphävas. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:CU19 (pdf, 455 kB)

Betänkande 2012/13:TU16

Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.

Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.

Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.

Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om åkeri- och taxibranscherna.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 10
Beredning: 2013-03-21 Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-22

Betänkande 2012/13:TU16 (pdf, 308 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik- och taxifrågor

Betänkande 2012/13:TU14

En ny lag om intelligenta transportsystem, ITS, vid vägtransporter börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen ska gälla för informations- och kommunikationsteknik och tjänster med sådan teknik som ska fungera gränsöverskridande inom EU. Det handlar om teknik och tjänster för:

  • användning av väg-, vägtrafik- och resedata,
  • trafikledning och hantering av godstransporter,
  • stöd för trafiksäkerhet och skydd av transporter, och
  • samverkan mellan fordon och transportinfrastruktur.

ITS kan bidra till att skapa bättre möjligheter att använda transportsystemet på ett effektivt sätt. Det kan handla om bättre möjligheter att välja bästa transportsätt, ökad tillgänglighet och komfort, höjd trafiksäkerheten och minskad klimatpåverkan.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-25 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-16

Betänkande 2012/13:TU14 (pdf, 336 kB)

Betänkande 2012/13:AU9

Utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Företagen ska dessutom utse och anmäla en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. De företag som inte följer reglerna ska betala sanktionsavgift eller vite.

Enligt utstationeringslagen ska arbetsgivare från andra länder tillämpa svensk lag gentemot utstationerade arbetstagare på vissa områden som EU har bestämt. Dessutom får svenska arbetstagarorganisationer kräva villkor enligt svenska kollektivavtal inom dessa områden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändrade formuleringar, dels om en nedsättning av sanktionsavgiften, dels om förfarandet när sanktionsavgift tas ut. Ändringarna gör att utformningen av reglerna följer motsvarande regler i arbetsmiljölagen så som regeringen föreslagit i en proposition som riksdagen ska fatta beslut om senare i vår.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-22

Betänkande 2012/13:AU9 (pdf, 450 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anmälningsskyldighet vid utstationering
Paginering