Dokument & lagar (209 träffar)

Betänkande 2005/06:MJU3

Riksdagen beslutade 1999 om 15 nationella miljökvalitetsmål. Sedan dess har riksdagen beslutat om 71 delmål till miljökvalitetsmålen. Riksdagen har nu beslutat om regeringens första utvärdering av arbetet med att nå målen. Regringen vill också införa ett nytt miljökvalitetsmål om biologisk mångfald, "Ett rikt växt- och djurliv", och ändra, ta bort och lägga till ett antal delmål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag med några ändringar, tillägg och uttalanden. Det var tolv reservationer av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Två av reservationerna innebär en ändring i regeringens förslag. De handlar om delmål 2 om utsläpp av fosforföreningar under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och delmål 5 för partiklar under miljökvalitetsmålet Frisk luft. En av reservationerna innebär att det införs två nya delmål om dioxin i livsmedel och om kadmium. •  Läs mer om riksdagens beslut


Beredning: 2005-09-22 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-24 Beslut: 2005-11-25

Betänkande 2005/06:MJU3 (pdf, 18150 kB)

Betänkande 2005/06:NU6

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om leveranssäkra elnät som syftar till att undvika omfattande och långvariga elavbrott. För att driva på nätföretagens investeringar i att förbättra elnäten har riksdagen beslutat om följande åtgärder. Kunden ska från och med den 1 januari 2006 få ersättning för elavbrott redan efter 12 timmar. Ju längre elavbrott desto högre ersättning. Regler om miniminivåer och maximinivåer införs. Nätföretagen måste också lämna bättre information om leveranssäkerheten till kunderna och ta fram bättre underlag för att rätta till brister i elnäten. Från och med den 1 januari 2011 får inte oplanerade elavbrott överstiga 24 timmar. Nätföretagen ska få ökade möjligheter att producera el i reservkraftsaggregat. Krav på trädsäkra regionnät införs. Ett företag kan få jämka ersättningar för elavbrott om de nya reglerna skulle innebära att företaget drabbas oskäligt hårt ekonomiskt. Med jämkning menas att företaget inte behöver betala ut hela ersättningen. Riksdagen beslöt också på näringsutskottets förslag att det tydligt ska framgå i lagen att ersättning ska kunna jämkas om arbetet med att få igång elförsörjningen försenats till följd av storm och mörker som medfört betydande risker för arbetstagarna.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Beredning: 2005-11-22 Justering: 2005-11-24 Debatt: 2005-12-07 Beslut: 2005-12-08

Betänkande 2005/06:NU6 (pdf, 316 kB)

Betänkande 2005/06:NU5

Riksdagen sa nej till motioner om utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel från allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2005-09-21 Debatt: 2005-10-19 Beslut: 2005-10-19

Betänkande 2005/06:NU5 (pdf, 259 kB)

Betänkande 2005/06:NU4

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat förslag till riksdagen om regeringens styrning av statliga bolag. Riksdagens ledamöter har också lämnat ett flertal motionsförslag om synen på statligt ägande och styrningen av statliga bolag. Riksdagen ansåg att det inte fanns något behov för riksdagen att göra uttalanden i de frågor som aktualiseras av Riksrevisionens styrelse och som handlar om bland annat bolagsstämmans roll, regeringens ansvar för styrningen och riktlinjer för ägarförvaltningen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Beredning: 2005-09-21 Justering: 2005-11-08 Debatt: 2005-11-25 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:NU4 (pdf, 427 kB)

Betänkande 2005/06:NU3

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på energiområdet för 2006. Riksdagen godkände också regeringens förslag till investeringsplan för Svenska kraftnät för perioden 2006-2008 och gav regeringen möjlighet att för 2006 ge Svenska kraftnät de finansiella befogenheter som föreslagits i budgetpropositionen.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Beredning: 2005-10-20 Justering: 2005-11-15 Debatt: 2005-12-07 Beslut: 2005-12-08

Betänkande 2005/06:NU3 (pdf, 638 kB)

Betänkande 2005/06:NU2

Riksdagen godkänner regeringens budgetförslag på cirka 3,3 miljarder kronor i anslag 2006 för utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen stöder regeringens strävan att inrikta den regionala utvecklingspolitiken mot en hållbar tillväxt i hela landet. Det är inte bara välfärden som är beroende av tillväxten utan även det omvända gäller, det vill säga att välfärden är en förutsättning för att alla ska kunna vara med och bidra till tillväxten, påpekar riksdagen. Riksrevisionen har redogjort för styrningen av de regionala stöden. En motion som lämnats in med anledning av redogörelsen avslås med hänvisning till pågående utvecklingsarbete. Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är värdefull men avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2005-11-29 Debatt: 2005-12-15 Beslut: 2005-12-15

Betänkande 2005/06:NU2 (pdf, 569 kB)

Betänkande 2005/06:NU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Regeringens förslag innebär bland annat följande. Budgetanslagen för 2006 ska uppgå till cirka 4,2 miljarder kronor för området näringsliv. Målen för näringspolitiken ska vara att främja en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning genom fler företag och ökad konkurrenskraft. Regeringen ska få föra över ett belopp som motsvarar större delen av Patent- och registreringsverkets (PRV) balanserade överskott till Bolagsverket för att minska Bolagsverkets underskott. Regeringen ska också få ta till vissa åtgärder för att förbättra kapitalstrukturen i statligt ägda företag samt besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2005-11-29 Debatt: 2005-12-15 Beslut: 2005-12-15

Betänkande 2005/06:NU1 (pdf, 801 kB)

Betänkande 2005/06:MJU5

Djurskyddslagens bestämmelser om djurförsök förtydligas och stramas upp. Begreppen djurförsök och försöksdjur definieras i lagen. Sådan undervisning med djur som inte innebär att djuren avlivas, utsätts för operativt ingrepp eller liknande eller riskerar att orsakas lidande, ska inte längre omfattas av bestämmelserna om djurförsök. Det klargörs också att framställning av djur med förändrad arvsmassa är djurförsök. De förutsättningar som ställs upp för att djur ska få användas i djurförsök kompletteras med ett krav på att så få djur som möjligt skall användas. Det införs också bestämmelser om de etiska bedömningsgrunder som de djurförsöksetiska nämnderna ska tillämpa. Kravet på att en veterinär ska vara knuten till verksamheter med försöksdjur ska gälla alla verksamheter, även sådana med äldre, i tiden obegränsade, verksamhetstillstånd. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2005-11-08 Debatt: 2005-11-17 Beslut: 2005-11-17

Betänkande 2005/06:MJU5 (pdf, 1079 kB)

Betänkande 2005/06:MJU4

Regeringen pekar i en skrivelse ut den strategiska inriktningen för det svenska havsmiljöarbetet på kort och lång sikt. Strategin kompletterar de åtgärder och strategier som regeringen har redogjort för i propositionen Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) när det gäller att uppnå de miljökvalitetsmål som har betydelse för havsmiljön, i första hand Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Fokus i strategin ligger på att stärka genomförandet av svensk havsmiljöpolitik. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 44
Justering: 2005-11-08 Debatt: 2005-11-17 Beslut: 2005-11-17

Betänkande 2005/06:MJU4 (pdf, 543 kB)

Betänkande 2005/06:UbU11

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om om arbetsmiljö och elevhälsa i grundskolan. Motionerna handlar om elevhälsa, skolans förebyggande arbete vad gäller ungas självmord och drogmissbruk, undervisning i ämnet alkohol, narkotika och tobak samt sex- och samlevnadsundervisning. Andra motioner handlar bland annat om ökat antal undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa, fysisk aktivitet i skolan, kost och motion, skolans arbetsmiljö i allmänhet, elevskyddsombudens ställning samt förekomsten av buller i skolan.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 32
Justering: 2006-02-16 Debatt: 2006-05-05 Beslut: 2006-05-10

Betänkande 2005/06:UbU11 (pdf, 242 kB)

Betänkande 2005/06:UbU15

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat högskolornas självständighet, fristående högskolor i stiftelseform, den högre utbildningens uppgift och inriktning, social snedrekrytering, jämställdhet, planerings- och styrsystem, treterminssystem, lärarnas pedagogiska skicklighet och distansutbildning. Riksdagen gjorde ett uttalande om att sjukhusfysikerutbildningen bör förlängas från 4,5 år till 5 år. Sjukhusfysikern är sjukvårdens expert på strålning och strålskydd och medverkar vid användningen av joniserande och icke-joniserande strålning. Den snabba tekniska och ämnesmässiga utvecklingen inom yrkesområdet medför högre krav på yrkeskunnande.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 19
Justering: 2006-04-06 Debatt: 2006-04-21 Beslut: 2006-04-26

Betänkande 2005/06:UbU15 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2005/06:NU22

Riksdagen godkände att näringsutskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redogörelse av statliga bolags årsredovisningar och Riksrevisionens förslag om dels statliga bolags årsredovisningar, dels kvaliteten i elöverföringen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2006-06-01 Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:NU22 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2005/06:NU17

Systemet med elcertifikat ska förlängas till 2030 och ett mål införs om att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med 2002. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om förnybar el med gröna certifikat. Systemet med elcertifikat, som infördes 2003, syftar till att gynna el från förnybara energikällor. Den som producerar förnybar el tilldelas kostnadsfritt elcertifikat av staten. Elanvändarna är enligt gällande system skyldiga att köpa elcertifikat i förhållande till sin förbrukning (kvotplikt). Inkomsterna från försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Riksdagens beslut innebär bland annat följande. Nya elproduktionsanläggningar ska garanteras tilldelning av elcertifikat under 15 sammanhängande år. Kvotplikten ska flyttas från elanvändarna till elleverantörerna. El som används i tillverkningsprocessen i elintensiva företag undantas kvotplikten. Definitionen av elintensiva företag ska i fortsättningen grunda sig på den mängd el som används i tillverkningsprocessen i förhållande till företagets försäljningsvärde. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att undersöka om det finns skäl att utvidga undantaget från kvotplikten så att det blir möjligt för företag att välja alternativa sätt att mäta elintensiteten i företaget. En alternativ mätmetod skulle till exempel kunna vara att mäta elförbrukningen i relation till företagets förädlingsvärde.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:NU17 (pdf, 1659 kB)

Betänkande 2005/06:MJU30

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller Riksrevisionens styrelses redogörelse 2005/06:RRS23 om regeringens styrning av Naturvårdsverket, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS25 om den statliga kemikalietillsynen och några motioner. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utskottet under resten av riksmötet 2005/06.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-16 Beslut: 2006-06-17

Betänkande 2005/06:MJU30 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2005/06:MJU25

Miljöbalkens sanktionssystem ändras den 1 januari 2007. Ändringarna berör både straffbestämmelserna och bestämmelserna om miljösanktionsavgifter. Syftet med ändringarna av straffbestämmelserna är att göra dem tydligare och effektivare. En annan strävan är att renodla sanktionssystemet och att undvika dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift. Ändringarna i bestämmelserna om miljösanktionsavgift innebär att även andra än näringsidkare ska kunna vara tvungna att betala en sådan avgift, att utrymmet att inte påföra avgift vidgas något samt att ett beslut om miljösanktionsavgift inte ska kunna verkställas förrän den som ska betala avgiften har informerats om beslutet om avgift. Vidare utvidgas miljöorganisationers rätt att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken när det gäller vilka typer av avgöranden som får överklagas. Riksdagen gjorde några lagtekniska justeringar i regeringens förslag.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-17

Betänkande 2005/06:MJU25 (pdf, 2128 kB)

Betänkande 2005/06:NU21

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om miljövänlig el med vindkraft. Beslutet innebär bland annat att fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5% till 0,2% och att den pågående satsningen på pilotprojekt ska fortsätta, där ökat fokus ska läggas på landsdelar med goda vindförutsättningar. Regeringen har sagt att ett nationellt centrum för vindkraft ska inrättas, vilket riksdagen anser är positivt. Lagändringen av fastighetsskatten börjar gälla den 1 januari 2007 och ska tillämpas första gången vid taxeringen 2008.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:UbU19

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om utbildnings- och studentfrågor inom högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 37
Justering: 2006-03-09 Debatt: 2006-03-23 Beslut: 2006-03-23

Betänkande 2005/06:UbU19 (pdf, 166 kB)

Betänkande 2005/06:MJU12

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om miljöfrågor. Motionerna handlar om miljöpolitik, vatten- och luftvård, kemikaliekontroll samt avfall och återvinning.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 22
Justering: 2006-03-16 Debatt: 2006-03-31 Beslut: 2006-04-05

Betänkande 2005/06:MJU12 (pdf, 415 kB)

Betänkande 2005/06:NU7

Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Riksdagen vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser riksdagen. Riksdagen påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2005-11-15 Debatt: 2005-12-01 Beslut: 2005-12-01

Betänkande 2005/06:NU7 (doc, 1836 kB)

Betänkande 2005/06:MJU15

Riksdagen beslutade om lagändringar som behövs inför nästa period av handel med utsläppsrätter inom EU 2008−2012. Perioden är den första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet. Handeln med utsläppsrätter kommer under den perioden i stor utsträckning att följa de regler som gäller under perioden 2005−2007.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2006-04-20 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-06-01 Beslut: 2006-06-02

Betänkande 2005/06:MJU15 (pdf, 1182 kB)