Dokument & lagar (233 träffar)

Betänkande 2010/11:MJU27

Handel med sälprodukter inom EU är med några få undantag förbjudet, enligt en EU-förordning. Riksdagen har nu sagt ja till ett lagförslag från regeringen som kompletterar förordningen. Beslutet innebär att handeln ska kunna straffas med böter i Sverige om den skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Ringa gärningar ska dock inte bestraffas med böter. Tillsynsmyndighet blir Statens jordbruksverk. Jordbruksverket ska bland annat kunna begära upplysningar, få tillträde till områden och lokaler samt ta prover för att kontrollera att EU-förordningen efterlevs. Myndigheten ska också få meddela förelägganden och förstöra sälprodukter som säljs eller som bjuds ut till försäljning i strid mot förordningen. Lagen börjar att gälla den 1 november 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-09-15 Debatt: 2011-09-28 Beslut: 2011-09-28

Betänkande 2010/11:MJU27 (pdf, 155 kB)

Betänkande 2010/11:MJU28

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-09-15 Debatt: 2011-09-28 Beslut: 2011-09-28

Betänkande 2010/11:MJU28 (pdf, 663 kB)

Betänkande 2010/11:NU26

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som Miljöpartiet hade lämnat in med anledning av naturkatastrofen i Fukushima i Japan. Miljöpartiet föreslår bland annat att de fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna i Sverige ska stoppas omedelbart för säkerhetsundersökningar och att två reaktorer tas ur drift denna mandatperiod. Partiet begär också ett förbud mot att uppföra nya reaktorer i Sverige, att ansvarsreglerna vid en olycka ändras och att Statens energimyndighet tar fram en plan för 100 % förnybar energi i Sverige. Riksdagen hänvisar i sitt beslut bland annat till riksdagens kärnkraftspolitiska beslut i juni 2010 och regeringens tidigare beslut om åtgärder som rör säkerheten vid svenska kärnkraftsreaktorer. Vidare påpekar riksdagen att olyckan i Japan inte bör tas till intäkt för ett närmast panikartat beslut om en radikal förändring av energipolitikens inriktning.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:NU26 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerheten i svenska kärnkraftsreaktorer

Betänkande 2010/11:UbU18

Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:UbU18 (pdf, 265 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad flexibilitet och förbättrad återbetalning inom studiestödssystemet

Betänkande 2010/11:NU23

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-17

Betänkande 2010/11:NU23 (pdf, 444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Horisontella konkurrensbegränsningar m.m.

Betänkande 2010/11:NU18

Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-17

Betänkande 2010/11:NU18 (pdf, 161 kB)

Betänkande 2010/11:CU25

Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-15 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:CU25 (pdf, 880 kB)

Betänkande 2010/11:UbU17

Elever som går en lärlingsutbildning på gymnasienivå ska ingå ett skriftligt utbildningskontrakt med arbetsplatsen där de är lärlingar. Kontraktet ska undertecknas av eleven, arbetsplatsen och skolan. Om eleven är under 18 år ska också vårdnadshavaren underteckna kontraktet. Det ligger på skolans ansvar att se till att kontraktet upprättas. Av utbildningskontraktet ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vad dessa delar omfattar. Kontraktet ska också reglera hur kostnaden för eventuella skador som eleven orsakar på arbetsplatsen ska fördelas mellan skolan och arbetsplatsen. Dessutom ska kontraktet innehålla uppgifter om avtalstider, grunder för att bryta avtalet och kontaktpersoner på skolan och arbetsplatsen. Ändringarna gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:UbU17 (pdf, 181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning

Utlåtande 2010/11:CU27

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-15 Beslut: 2011-06-15

Utlåtande 2010/11:CU27 (pdf, 66 kB) Webb-tv debatt om förslag: En EU-ram för bolagsstyrning

Betänkande 2010/11:CU28

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:CU28 (pdf, 113 kB)

Betänkande 2010/11:MJU23

EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:MJU23 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft

Betänkande 2010/11:NU21

EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU21 (pdf, 2829 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Betänkande 2010/11:CU20

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 2
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:CU20 (pdf, 187 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2010/11:UbU16

Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:UbU16 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa skolfrågor

Betänkande 2010/11:MJU24

Brottet nedskräpning delas upp i två kategorier beroende på hur allvarligt brottet är, en lindrig och en normal. Det nya, lindrigare brottet kallas nedskräpningsförseelse och kan endast leda till penningböter. Brott av normalgraden kallas nedskräpning och leder liksom tidigare till böter eller fängelse i upp till ett år. Syftet med ändringarna är att det ska gå lättare att ingripa mot nedskräpning. För brott som endast kan leda till penningböter kan Riksåklagaren vid behov besluta att införa ordningsbot, vilket skulle betyda att den skyldige kan bli bötfälld på plats. Det blir alltså enklare att ingripa mot den som skräpar ner enligt den lindrigare straffbestämmelsen. Med anledning av nya EU-regler på avfallsområdet görs också vissa lagändringar. Ändringarna gäller bland annat hur man definierar avfall och hantering av avfall. Den nya lagen gäller från den 10 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:MJU24 (pdf, 847 kB)

Utlåtande 2010/11:UbU15

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Utlåtande 2010/11:UbU15 (pdf, 46 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation

Betänkande 2010/11:NU19

Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder. Regeringen har också redovisat sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men riksdagen anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt riksdagen nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför uppmanade man regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Riksdagen sa därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU19 (pdf, 609 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Betänkande 2010/11:CU24

En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-05-19

Betänkande 2010/11:CU24 (pdf, 308 kB)

Betänkande 2010/11:NU24

För att det ska gå att ta patent på en uppfinning måste den vara ny. Men det går också att ta patent på nya sätt att använda ett redan känt ämne eller blandningar av flera ämnen för medicinsk behandling eller diagnostisering. Patentlagen ändras så att det här framgår tydligare. Villkoren är desamma som i den europeiska patentkonventionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Betänkande 2010/11:NU24 (pdf, 242 kB)

Betänkande 2010/11:NU22

Produkter som behöver energi för att fungera ska märkas med uppgifter om produktens energianvändning. Märkningen ska göra det lättare för konsumenterna att välja de mest effektiva produkterna. Den nya lagen är ett resultat av ett EU-direktiv och ersätter lagen om märkning av hushållsapparater. Den nya lagen gäller från den 20 juli 2011. För vissa produkter finns dock redan bestämmelser om märkning med stöd i den gamla lagen om märkning av hushållsapparater. De här bestämmelserna fortsätter att gälla även när den gamla lagen upphävs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU22 (pdf, 388 kB)