Dokument & lagar (1 530 träffar)

Betänkande 2019/20:FiU17

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor.

Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU17 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2019/20:FiU16

Regeringen föreslår en ny lag om upphandlingsstatistik och revideringar i flera lagar som rör upphandling. Syftet med förslaget är att få fram bättre nationell statistik om upphandling och innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det ska också bli obligatoriskt med så kallad efterannonsering för alla upphandlingar.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås börja gälla den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna om upphandling börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU16 (pdf, 1997 kB)

Betänkande 2019/20:FiU14

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU14 (pdf, 2170 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivare flytträtt av försäkringssparande

Betänkande 2019/20:FiU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner.

För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer.

Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden.

Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU13 (pdf, 3371 kB)

Betänkande 2019/20:FiU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.

Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller

  • solvens inklusive kapitalkrav
  • information
  • egenföretagares försäkringar
  • tilläggsförsäkringar.

Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 5
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU12 (pdf, 23269 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Betänkande 2019/20:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018.

Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:FiU9 (pdf, 144 kB)

Betänkande 2019/20:FiU8

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU8 (pdf, 137 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Betänkande 2019/20:FiU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:FiU7 (pdf, 134 kB)

Betänkande 2018/19:FiU44

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

  • Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
  • Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
  • Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
  • Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU44 (pdf, 301 kB)

Betänkande 2018/19:FiU43

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU43 (pdf, 660 kB)

Betänkande 2018/19:FiU42

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

  • Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
  • berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
  • bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU42 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkta åtgärder mot penningtvätt

Betänkande 2018/19:FiU41

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.    

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

 

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU41 (pdf, 309 kB)

Betänkande 2018/19:FiU40

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU40 (pdf, 4830 kB)

Betänkande 2018/19:FiU39

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:FiU39 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2018/19:FiU38

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU38 (pdf, 837 kB)

Betänkande 2018/19:FiU37

EU:s så kallade SFT-förordning om ökad transparens på marknaderna för värdepappersfinansiering har börjat gälla i Sverige. Förordningen reglerar så kallad skuggbanksverksamhet, det vill säga institut utanför det reglerade banksystemet som är utsatta för likande risker som bankerna men som inte omfattas av samma reglering och tillsyn. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en ny lag och lagändringar med kompletterande bestämmelser införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förordningen innehåller också bestämmelser om återanvändning av finansiella instrument, det vill säga hur ett företag som har tagit emot värdepapper i pant får använda dem i ett nästa steg.

De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen får övervaknings- och utredningsbefogenheter på det här området.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-23 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:FiU37 (pdf, 1940 kB)

Betänkande 2018/19:FiU36

Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:FiU36 (pdf, 2510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag

Betänkande 2018/19:FiU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU35 (pdf, 370 kB)

Betänkande 2018/19:FiU34

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU34 (pdf, 599 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2018/19:FiU33

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU33 (pdf, 379 kB)