Dokument & lagar (137 träffar)

Betänkande 2016/17:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
  • Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU20 (pdf, 8233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2016/17:FiU34

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU34 (pdf, 1332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2016

Betänkande 2016/17:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU21 (pdf, 2725 kB)

Betänkande 2016/17:SoU19

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.

Det här handlar de fem tillkännagivandena om:

  • En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
  • Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
  • Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
  • Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
  • Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:SoU19 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården

Betänkande 2016/17:SoU13

Socialnämnden ska få ansvar för att förebygga och motverka spelmissbruk. Det är en utökning av det ansvar nämnden har i dag för att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska också få ansvar för att aktivt arbeta för att förebygga och motverka spelmissbruk bland barn och unga. I dag ska kommun och landsting samarbeta om personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om personer som är spelmissbrukare. Hälso- och sjukvården ska också ta ansvar för att ge råd och stöd till de barn som har föräldrar eller andra vuxna i hemmet som är spelmissbrukare.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:SoU13 (pdf, 762 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk

Betänkande 2016/17:SoU18

Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:SoU18 (pdf, 1900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Betänkande 2016/17:FiU40

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:FiU40 (pdf, 631 kB)

Betänkande 2016/17:SoU21

Regeringen har lämnat ett förslag som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Syftet är att undvika att landstingen överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Riksdagen tycker att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling eftersom åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:SoU21 (pdf, 416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Driftsformer för universitetssjukhus

Betänkande 2016/17:FiU24

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:FiU24 (pdf, 602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014-2016

Betänkande 2016/17:SoU22

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:SoU22 (pdf, 400 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Betänkande 2016/17:SoU20

Försäkringskassan ska i större utsträckning kunna hålla inne utbetalningar av statligt tandvårdsstöd till en vårdgivare som inte lämnat tillräckliga upplysningar i ärendet. Försäkringskassan kan redan i dag hålla in med ersättning på detta sätt, men nu får de göra detta i fler fall.

I dag kan Försäkringskassan bestämma att en vårdgivare alltid ska begära förhandsprövning hos Försäkringskassan för att få ersättning för vissa tandvårdsåtgärder. Problemet med denna sanktion är att den är väldigt resurskrävande vilket inneburit att Försäkringskassan ytterst sällan använt denna sanktion mot någon vårdgivare. Därför ändras nu detta till att Försäkringskassans beslut om förhandsprövning får begränsas till en specifik tandläkare eller tandhygienist, en viss mottagning eller en viss åtgärd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SoU20 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det statliga tandvårdsstödet - förbättrad information, kontroll och uppföljning

Betänkande 2016/17:SoU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regler som rör elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. De nya reglerna anpassar svensk lag till EU:s regler på området.

Reglerna innebär bland annat att tillverkare och importörer måste göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden. Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-09 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SoU17 (pdf, 2799 kB)

Betänkande 2016/17:SoU10

Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.

Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 35
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SoU10 (pdf, 1184 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2016/17:SoU16

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:SoU16 (pdf, 2565 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården

Betänkande 2016/17:SoU7

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 21
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SoU7 (pdf, 812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkhälsofrågor

Betänkande 2016/17:FiU31

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:FiU31 (pdf, 4144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Betänkande 2016/17:SoU15

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att skapa bättre förutsättningar för patienter att vara delaktiga i vård som ges med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård.

Lagändringarna innebär bland annat:

  • Inom den öppna tvångsvården ska en samordnad vårdplan så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med patientens närstående.
  • Patientens inställning till insatserna som anges i den samordnade vårdplanen ska så långt möjligt redovisas i samband med ansökningar om vård.
  • Chefsöverläkaren vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska se till att en patient, så snart patientens tillstånd tillåter, erbjuds uppföljningssamtal efter en genomförd tvångsåtgärd.
  • Det förtydligas att en patient inom psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om det är nödvändigt och efter beslut av chefsöverläkaren, får ges behandling utan samtycke.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SoU15 (pdf, 712 kB)

Betänkande 2016/17:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FiU23 (pdf, 567 kB)

Betänkande 2016/17:SoU8

Riksdagen vill att regeringen lämnar förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats personlig assistans ska få möjlighet att välja utförare. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Enligt riksdagen borde det vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få rätt att välja utförare genom att lagen om valfrihetssystem, LOV, tillämpas.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 21
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:SoU8 (pdf, 5100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2016/17:FiU30

En ny lag ska komplettera EU-förordningen om faktablad för vissa investeringsprodukter för icke-professionella investerare, så kallade Priip-produkter. Syftet med EU-reglerna är att göra det lättare för investerare att förstå vad en investering i en Priip-produkt innebär, till exempel vad gäller produktens egenskaper och vilka risker som är förknippade med den. Enligt förordningen ska en myndighet vara behörig och regeringen har föreslagit att det blir Finansinspektionen. Regeringens lagförslag innehåller också bestämmelser om myndighetens utredningsbefogenheter och om sanktioner när någon bryter mot EU-förordningen.

I samband med detta har regeringen även föreslagit en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:FiU30 (pdf, 1113 kB)