Dokument & lagar (164 träffar)

Betänkande 2017/18:CU14

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU14 (pdf, 4041 kB) Webb-tv debatt om förslag: Modernare adoptionsregler

Betänkande 2017/18:FiU44

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU44 (pdf, 8832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Betänkande 2017/18:FiU43

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

  • Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
  • Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU43 (pdf, 7718 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

Betänkande 2017/18:CU34

Regeringen har lämnat förslag som innebär att det ska blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken rätt man har att bygga där.

Det ska bara finnas krav på en detaljplan i så kallad sammanhållen bebyggelse när det som ska byggas där behöver få ett bygglov innan det kan byggas och om det finns behov av att planera vad marken ska användas till, så kallad planläggning. Sammanhållen bebyggelse är ett område utanför en detaljplan, där det finns bebyggelse på tomter som gränsar till varandra. Byggnadens inverkan på omgivningen ska också påverka bedömningen av om detaljplan krävs för en ny byggnad som kräver bygglov.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:CU34 (pdf, 481 kB)

Betänkande 2017/18:CU15

Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:CU15 (pdf, 1895 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare

Betänkande 2017/18:FiU49

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU49 (pdf, 12152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Betänkande 2017/18:FiU32

Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod.

Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:FiU32 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ramverket för finanspolitiken

Betänkande 2017/18:CU13

Om det har lämnats ett beslut om ja till bygglov, rivningslov och marklov ska det få genomföras tidigast fyra veckor efter att beslutet har offentliggjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den här ändringen görs i plan- och bygglagen eftersom det införs nya regler i förvaltningslagen om att den här typen av beslut inte får genomföras innan beslutet har vunnit laga kraft, det vill säga att överklagandetiden har gått ut. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen kommer att gälla i stället för det som står i förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:CU13 (pdf, 372 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov

Betänkande 2017/18:CU25

En ny lag ska bland annat förenkla verksamheten för och motverka ekonomisk brottslighet i ekonomiska föreningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ekonomiska föreningar är verksamheter eller företag som vill främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att de deltar i verksamheten, till exempel som konsumenter, leverantörer eller anställda. Den nya lagen ersätter nuvarande lagstiftning, är utformad för att vara lätt att förstå och innehåller vissa nyheter.

Bland annat ska antalet obligatoriska uppgifter i en ekonomisk förenings stadgar, alltså föreningens samlade interna regler, minska. Det införs också nya regler för när en förening vill avveckla och avsluta verksamheten. Dessutom blir det förbjudet att utse exempelvis en verkställande direktör som inte sköter VD-uppdraget. Detta för att motverka risken för att ekonomisk brottslighet döljs bakom så kallade målvakter, alltså företrädare som inte har någon insyn i verksamheten.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU25 (pdf, 32133 kB)

Betänkande 2017/18:FiU47

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sparbankernas säkerhetskassa löses upp vid 2018 års slut genom likvidation.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en utökad rätt för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser och jävskrediter. Vissa ändringar i regelverket för krishantering görs också.

Innan en myndighet beslutar föreskrifter ska den som huvudregel ta fram en konsekvensutredning som belyser effekterna av föreskrifterna. Riksdagen förutsätter att detta säkerställer att föreskrifterna som beslutas om kreditinstituts kreditprocesser och jävskrediter inte försämrar kreditförsörjningen i ekonomin.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:FiU47 (pdf, 3342 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor

Betänkande 2017/18:CU24

En ny lag om företagshemligheter införs. Lagen ersätter en befintlig lag om skydd för företagshemligheter och innebär att ett EU-direktiv genomförs. I stort ligger den nya lagen i linje med principerna i den gamla, men med vissa ändringar och anpassningar.

Den nya lagen innebär bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna och kunna förbjudas, att den som avslöjar en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall, att sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegångar blir starkare och att straffen för företagsspioneri skärps.

Det tydliggörs också att kunskaper och färdigheter som en arbetstagare fått vid normal yrkesutövning samt information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte är företagshemligheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU24 (pdf, 1916 kB)

Betänkande 2017/18:CU23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hur det statliga systemet för hyressättning, det så kallade bruksvärdessystemet, påverkar hyresgästers inkomst, utbildning och barnafödande. Riksrevisionen konstaterar bland annat att hyressättning enligt det systemet kan påverka personers inkomstutveckling negativt.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport men tycker inte att den kan ge svar på frågan om hur reglerna bör vara utformade. 

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU23 (pdf, 278 kB)

Betänkande 2017/18:FiU42

Kommunernas och landstingens årsredovisningar får fler delar. Dessutom ska kommunernas eller landstingens bokföringar vara ordnade på ett sådant sätt att det går att kontrollera ekonomin och verksamheten. Det är några av de förändringar som sker när det införs en ny lag om kommunal bokföring och redovisning.

Regeringen menar att det är viktigt för kommunerna och landstingen att ha ett stabilt ramverk så att de kan hantera framtidens utmaningar. En förutsättning för ett stabilt ramverk är en god ekonomisk styrning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:FiU42 (pdf, 3411 kB)

Betänkande 2017/18:FiU38

Lagar som rör värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder kompletteras för att följa bindande EU-regler om penningmarknadsfonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att svenska lagar anpassas till en EU-förordning om penningmarknadsfonder, alltså fonder där tillgångarna utgörs av likvida värdepapper med kort löptid. Förordningen innehåller bland annat regler om auktorisation, marknadsföring, placeringsbestämmelser och riskhantering. Syftet är att förstärka den finansiella stabiliteten och skapa en hög skyddsnivå för de som investerar i fonderna.

Utöver detta omfattar regeringens förslag vissa andra lagändringar som rör värdepappersmarknaden. Bland annat ska regler för investeringsrådgivning utvidgas till att även omfatta rådgivning till professionella kunder.

Lagändringarna som har att göra med bindande EU-regler börjar gälla den 21 juli 2018, övriga lagändringar den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:FiU38 (pdf, 3224 kB)

Betänkande 2017/18:CU28

Arbetet med att ta fram grundkartor, detaljplaner och planbestämmelser har blivit alltmer digitaliserat. Samtidigt saknas enhetliga standarder för detta arbete, vilket ibland gör det svårare med sammanslagning av olika gällande detaljplaner. Att ha enhetliga standarder är också viktigt för att underlätta informationen mellan olika myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Det innebär att regeringen, eller den regeringen utser, ska få bestämma regler om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar. Ändringarna i lagen börjar att gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU28 (pdf, 520 kB)

Betänkande 2017/18:CU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det nationella höjdsystemet RH 2000 ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till en fastighet, enskilt vatten. Det ska göra det enklare för både fastighetsägare och myndigheter att avgöra vilket vatten som är allmänt och vilket som tillhör en fastighet, jämfört med det system som används i dag. Beslutet har betydelse för fastigheter som ligger vid havet och vid de sjöar som har allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.

Fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU22 (pdf, 1175 kB)

Betänkande 2017/18:CU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i konsumentkreditlagen. Det innebär bland annat att det införs räntetak och kostnadstak för snabblån och andra krediter med höga kostnader. Konsumenter som överväger att ta sådana lån ska även uppmärksammas på riskerna. Lagändringarna ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter. Färre människor riskerar då att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån.

En särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull införs också. Marknadsföringen ska utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till ogenomtänkta beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:CU20 (pdf, 1183 kB) Webb-tv debatt om förslag: Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter

Betänkande 2017/18:FiU27

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.

Riksdagen betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Riksdagen har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som riksdagen behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU27 (pdf, 2170 kB)

Betänkande 2017/18:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.

Riksdagen godkände också att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU23 (pdf, 692 kB)

Betänkande 2017/18:FiU39

Flera lagar på finansmarknadsområdet ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Det handlar bland annat om regler för handel med finansiella instrument (exempelvis aktier, obligationer och andra värdepapper), värdepappersfonder, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och betaltjänster. Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen ska börja tillämpas.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU39 (pdf, 1985 kB)