Dokument & lagar (217 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU41

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
  • Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU41 (pdf, 9359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015

Betänkande 2015/16:FiU21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU21 (pdf, 5651 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2016

Betänkande 2015/16:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2016 för att sakta in något nästa år. Sysselsättningen ökar eftersom den sammantagna produktionen bedöms bli större än i regeringens tidigare prognos. Även arbetskraften växer snabbare till följd av många nyanlända, vilket också innebär att arbetslösheten ökar successivt. Den globala ekonomin präglas av fortsatt stora osäkerheter.

Riksdagen välkomnar regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning. Det finansiella sparandet avviker emellertid från den målsatta nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är viktigt att bygga upp marginaler för att möta framtida konjunkturnedgångar. Samtidigt anser riksdagen att det är rimligt att exceptionella händelser som ett stort antal människor på flykt hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar.

Det finansiella sparandet stärks från och med 2018 för att uppgå till 36 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP, 2020. Utgiftstaken bedöms till 1 392 miljarder kronor och 1 466 miljarder kronor för 2019 och 2020.

Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer höga krav på politiken, inte minst mot bakgrund av att många människor kommer att vara nya på arbetsmarknaden under de kommande åren. Riksdagen står bakom regeringens jobbagenda och konstaterar att satsningar på välfärden också är en central del i regeringens jobbpolitik.

Riksdagen ser också positivt på regeringens inriktning och ambitioner för utbildning, klimatpolitik samt prioriteringar för att stärka välfärden.

2016 års ekonomiska vårproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU20 (pdf, 48812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utlåtande 2015/16:CU26

EU-kommissionen vill ersätta den nuvarande förordningen om konsumentskyddssamarbete med en ny förordning, som är mer anpassad till den digitala ekonomin och den ökande handeln över gränserna inom EU.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att samarbetet mellan de nationella myndigheter som har ansvar för konsumentskyddet behöver bli bättre och bör regleras på EU-nivå. Däremot anser riksdagen att delar av förslaget går längre än vad som behövs för att nå målen och därmed strider mot subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. Riksdagen tänker därför lämna ett motiverat yttrande om detta till EU:s beslutande institutioner. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Utlåtande 2015/16:CU26 (pdf, 240 kB)

Betänkande 2015/16:FiU28

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Riksdagen är positiv till regeringens ambition att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen. 2015 präglades av flera exceptionella händelser vilket gör det än viktigare med tydlighet och transparens vid redovisning av genomförda åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU28 (pdf, 418 kB)

Betänkande 2015/16:NU23

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:NU23 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Betänkande 2015/16:FiU39

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:FiU39 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2015/16:CU24

En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:CU24 (pdf, 810 kB)

Betänkande 2015/16:CU23

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:CU23 (pdf, 857 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen

Betänkande 2015/16:TU17

Det behövs ett effektivt sanktionssystem för att regler om fartygens svavelutsläpp i Östersjön ska efterlevas. Regeringen bör därför skyndsamt se över utformningen av ett sådant system och införa det. Detta behövs för att främja en rättvis och sund konkurrens inom sjöfarten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa ja till en lag om marin utrustning. Lagen innehåller regler om krav på marin utrustning och skyldigheter för aktörer som tillhandahåller sådan utrustning på marknaden. Den nya lagen införs för att genomföra EU-direktiv om marin utrustning och börjar gälla den 18 september 2016.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 8
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:TU17 (pdf, 1390 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2015/16:FiU24

Under 2014 och 2015 förde Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik som saknar motstycke i modern svensk ekonomisk historia. Det konstaterar Finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Utskottet tycker dock att Riksbanken, med facit i hand, hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik också under 2013 och början av 2014. Det för att bättre kunnat uppnå Riksbankens inflationsmål på två procent och elda på den svenska ekonomin än mer. Utskottets utvärdering visar att inflationen varit långt under inflationsmålet under hela perioden.

Riksbanken överskattade i sina prognoser inflationstrycket i den svenska och internationella ekonomin och valde därför länge att hålla kvar reporäntan på en procent under större delen av 2013. Det var först mot slutet av 2013 när det blev tydligt att inflationen hade utvecklats betydligt svagare än vad man räknat med som Riksbanken åter började sänka reporäntan. Under 2014 och 2015 sänktes reporäntan i flera omgångar ner till historiskt låga -0,35 procent. Riksbanken köpte också statsobligationer för motsvarande 200 miljarder kronor för att ytterligare öka stabiliteten i ekonomin och minska riskerna för en förstärkning av kronan på den internationella valutamarknaden.

När det gäller ekonomins utveckling i stort har tillväxten varit snabbare i Sverige än i euroområdet. Under 2015 ökade Sveriges BNP hela 4,1 procent, vilket är en hög tillväxt både i historisk och internationell jämförelse. Under förra året började även arbetslösheten att sjunka, efter att tidigare ha legat runt 8 procent. Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna långsamt började stiga under 2015, bland annat till följd av den expansiva penningpolitiken.

För att få upp den mycket låga inflationen mot inflationsmålet har Riksbankens handlingsalternativ varit begränsade. Utskottet saknar dock en bred diskussion om de långsiktiga konsekvenserna och riskerna med att Riksbanken, och en stor del världens centralbanker, för tillfället för en penningpolitik som tidigare sällan skådats.

Riksdagen beslutade att godkänna det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2013-2015. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU24 (pdf, 789 kB)

Betänkande 2015/16:FiU36

För att anpassa svenska regler till EU:s regler om marknadsmissbruk har regeringen föreslagit ett antal lagändringar. EU:s regler börjar gälla den 3 juli 2016 och det kräver att vissa svenska lagar ändras tills dess. Alla ändringar som måste göras för att helt anpassa svensk lagstiftning till de nya EU-reglerna kommer inte att kunna träda i kraft till det datumet. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med fler förslag till lagändringar på området.

De förslag som regeringen har lämnat gäller främst hur aktörer på marknaden ska kunna uppfylla de skyldigheter som står i EU:s marknadsmissbruksförordning. Det ska också bli möjligt för Finansinspektionen att vidta åtgärder för att se till att reglerna följs. Ändringarna börjar gälla den 3 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU36 (pdf, 3853 kB)

Utlåtande 2015/16:CU25

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kommer därför skicka in ett motiverat yttrande till EU där den motiverar varför förslaget är oförenligt med subsidiaritetsprincipen.  

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt.

Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

EU-kommissionen föreslår bland annat att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över områden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor. Sådana här områden kallas ofta i dagligt tal för skatteparadis.

Men riksdagen tycker alltså att den här typen av beslut ska tas närmare medlemsländerna, då skattepolitiken främst är en nationell fråga. Därför har riksdagen bestämt att ett motiverat yttrande ska lämnas in till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-09

Utlåtande 2015/16:CU25 (pdf, 1480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

Betänkande 2015/16:TU19

Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:TU19 (pdf, 2404 kB) Webb-tv debatt om förslag: It-politiska frågor

Utlåtande 2015/16:TU20

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-17 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-15

Utlåtande 2015/16:TU20 (pdf, 430 kB) Webb-tv debatt om förslag: En luftfartsstrategi för Europa

Betänkande 2015/16:TU16

Riksdagen säger nej till ett antal motioner om bland annat järnvägspolitik, kollektivtrafik, tillgänglighet i kollektivtrafiken och Gotlandstrafiken. Det pågår redan utredningar och arbeten inom många av de områden som motionerna handlar om.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 16
Justering: 2016-05-17 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:TU16 (pdf, 789 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2015/16:NU21

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU21 (pdf, 264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Betänkande 2015/16:FiU34

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Insättningsgaranti är att kunders insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas vid konkurs. Garantin finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av insättningsgarantisystemet.

Lagändringarna ska stärka konsumenternas skydd vid insättningar och innebär bland annat att utbetalningstiden vid ersättningsfall blir kortare och att informationen till insättarna blir bättre. Alla EU-länder ska också ha samma regler för finansieringen av insättningsgarantin.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:FiU34 (pdf, 3121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt insättningsgaranti

Betänkande 2015/16:TU18

De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:TU18 (pdf, 3281 kB)

Betänkande 2015/16:NU22

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU22 (pdf, 859 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet