Dokument & lagar (120 träffar)

Betänkande 2012/13:CU22

Vissa uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för tas över av Bolagsverket från den 1 november 2013. Det gäller bland annat att utse en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att i vissa fall också kalla till stämma i sådana företag.

Revisionsbyråer ska inte längre undantas från kravet på att den verkställande direktören ska vara revisor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-13 Debatt: 2013-09-18 Beslut: 2013-09-18

Betänkande 2012/13:CU22 (pdf, 1675 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handläggningen av vissa associationsrättsliga ärenden

Utlåtande 2012/13:TU21

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-25 Debatt: 2013-06-26 Beslut: 2013-06-26

Utlåtande 2012/13:TU21 (pdf, 35 kB)

Betänkande 2012/13:FiU33

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU33 (pdf, 98 kB)

Betänkande 2012/13:FiU31

En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU31 (pdf, 12963 kB)

Betänkande 2012/13:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.

Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU20 (pdf, 5857 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utlåtande 2012/13:NU24

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Utlåtande 2012/13:NU24 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av grönbok om klimat- och energipolitiken till 2030

Betänkande 2012/13:FiU41

Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU41 (pdf, 53 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

Betänkande 2012/13:FiU30

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.

Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU30 (pdf, 2404 kB)

Betänkande 2012/13:TU19

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:TU19 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2012/13:NU22

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:NU22 (pdf, 63 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt

Betänkande 2012/13:NU21

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:NU21 (pdf, 1620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt

Betänkande 2012/13:FiU21

Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 3
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU21 (pdf, 246 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2013

Betänkande 2012/13:AU12

Riksrevisionen har granskat hur effektivt det statliga stödet för att starta företag fungerar för att hjälpa utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser bland annat att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utlandsfödda som får ta del av stödet. Arbetsförmedlingen bör också se till att det görs handlingsplaner och uppföljningar för dem som får stödet. Regeringen håller med om detta. Regeringen påpekar dock att Arbetsförmedlingen under 2013 har infört ett nytt sätt att arbeta, som innebär mer fokus på den individuella handlingsplanen och på uppföljning.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att det statliga bolaget Almis finansieringsverksamhet är en viktig del i stödet till utlandsfödda som vill starta företag. Regeringen ställer sedan flera år tillbaka olika återrapporteringskrav på Almi. Regeringen arbetar också för att förbättra uppföljningen av Almis och andra statliga kapitalförsörjningsaktörers insatser och har börjat se över Almis uppdrag.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:AU12 (pdf, 43 kB) Webb-tv debatt om förslag: Etablering av utrikes födda genom företagande

Betänkande 2012/13:AU11

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 13
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:AU11 (pdf, 2229 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.

Utlåtande 2012/13:FiU40

Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-13

Utlåtande 2012/13:FiU40 (pdf, 62 kB)

Betänkande 2012/13:FiU34

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU34 (pdf, 118 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2012

Betänkande 2012/13:CU18

Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverket sköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:CU18 (pdf, 47 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden

Betänkande 2012/13:AU10

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Tillkännagivandet bygger på flera motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Enligt tillkännagivandet ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att göra handlingsplaner för jämställda löner. Syftet är att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet om handlingsplaner för jämställda löner.

Vidare har regeringen lämnat in en skrivelse till riksdagen om den satsning på jämställdhet som genomfördes år 2007 till 2010. Satsningen uppgick till 1,6 miljarder kronor och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av åtgärdernas effekter och resultat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa även nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:AU10 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slutredovisning av regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007–2010, m.m.

Betänkande 2012/13:FiU38

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.

Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-01-15 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:FiU38 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ägarstyrningen av SBAB

Utlåtande 2012/13:TU20

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-05-30

Utlåtande 2012/13:TU20 (pdf, 47 kB)