Dokument & lagar (180 träffar)

Betänkande 2017/18:UU7

De svenska lagar som gäller Sveriges sjöterritorium och gränser i havet ska moderniseras. Ett antal regler samlas i en lag som anger Sveriges gränser till havs med geografiska koordinater som har beräknats enligt internationella överenskommelser och med den senaste tekniken. Sveriges officiella gränser i havet ska kunna redovisas digitalt och på ett enhetligt sätt. Det ska underlätta arbetet för bland annat Kustbevakningen och Försvarsmakten.

Det införs även en angränsande zon runt Sveriges kust i anslutning till Sveriges territorium. I zonen får Sverige utöva den kontroll som behövs för att förhindra och bestraffa överträdelser som skett på svenskt territorium och som gäller tullar, skatter, inresor eller hälsofrågor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med mindre ändringar. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från den allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UU7 (pdf, 28548 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges sjöterritorium och maritima zoner

Betänkande 2017/18:FiU16

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

  • Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
  • Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
  • Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
  • Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:FiU16 (pdf, 5439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

Betänkande 2017/18:FiU13

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska det även gå att lägga in:

  • Uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
  • Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
  • Uppgifter från andra centralbanker.
  • Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:FiU13 (pdf, 415 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Utlåtande 2017/18:FiU18

Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

Riksdagen la utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Utlåtande 2017/18:FiU18 (pdf, 434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Utlåtande 2017/18:FiU17

Riksdagen har behandlat ett utlåtande från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s finanser.

Riksdagen anser att Sverige ska fortsätta att arbeta för en återhållsam och effektiv budgetpolitik inom EU. Budgeten ska inte finansieras genom att EU får rätt att beskatta medlemsländernas invånare. Diskussionerna och förhandlingarna om nästa fleråriga ram för EU:s budget ger en möjlighet att modernisera budgeten. Budgeten bör enligt riksdagen användas för att underlätta ekonomisk förnyelse och ge ett tydligt mervärde för Europa.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Utlåtande 2017/18:FiU17 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Utlåtande 2017/18:UU5

EU-samarbetet har en viktig roll i att värna vår gemensamma säkerhet. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Syftet med underlaget är att starta diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas på området.

Enligt EU-kommissionen är många av de hot vi står inför i dag gränsöverskridande och hanteras bäst genom ökat samarbete. Kommissionen presenterar i diskussionsunderlaget tre olika scenarier på vägen mot en säkerhets- och försvarsunion.

Riksdagen stöder ambitionen att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det understryker dock samtidigt att detta område framförallt är medlemsstaternas kompetensområde. Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Utlåtande 2017/18:UU5 (pdf, 1262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid

Betänkande 2017/18:FiU14

Understödsföreningar kommer att få fortsätta sin nuvarande verksamhet enligt den gamla lagen om understödsföreningar under en förlängd övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En understödsförening är en förening som driver en försäkringsverksamhet utan vinstdrivande syfte. Det kan till exempel vara tjänstepensionskassor och begravningskassor kopplade till en yrkesgrupp.

Den gamla lagen om understödsföreningar slutade att gälla när försäkringsrörelselagen infördes. De understödsföreningar som fanns fick ändå fortsätta bedriva sin verksamhet enligt den gamla lagen under en övergångsperiod till och med den 31 december 2017. Förlängningen av övergångsperioden gäller till och med juni 2019 under tiden som en ny reglering tas fram.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:FiU14 (pdf, 456 kB)

Betänkande 2017/18:CU3

Om antalet asylsökande har varit eller förväntas bli stort, måste det vara möjligt att snabbt kunna ordna boenden för de asylsökande. Om det är nödvändigt ska regeringen i dessa fall kunna ta beslut om undantag från vissa krav och bestämmelser i plan- och bygglagen. Undantagen gäller till exempel kraven på att ta hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, kraven på bygglov och kraven på marklov.

Undantagen ska stå i proportion till de intressen som kraven avser att skydda och främja.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-17 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:CU3 (pdf, 411 kB) Webb-tv debatt om förslag: Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande

Betänkande 2017/18:CU4

Fastighetsmäklare kommer att få en påminnelse och behöva betala en påminnelseavgift om de inte betalar in årsavgiften till Fastighetsmäklarinspektionen i tid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att få arbeta som mäklare måste man vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen. I dag kan en mäklare bli av med sin registrering om hen inte betalar in avgiften i tid och det skickas inte ut någon påminnelse.

När mäklaren sedan vill fortsätta vara registrerad orsakar det mycket merarbete för myndigheten. Syftet med ändringen är att få fler mäklare att betala in avgiften i tid och att minska den administrativa arbetsbördan för Fastighetsmäklarinspektionen.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:CU4 (pdf, 508 kB) Webb-tv debatt om förslag: Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagen

Betänkande 2017/18:CU2

2010 infördes en nedre gräns på 0,2 promille för den som framför ett fartyg eller har en annan uppgift som är viktig för sjösäkerheten ombord. Det rör sig om personer på fartyg som kan köras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen att utvärdera vad lagen har fått för konsekvenser. Vid uppföljningen bör man överväga om det finns behov av ändringar i lagen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:CU2 (pdf, 298 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfylleri

Betänkande 2017/18:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2016. Det handlar om fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, kontroll och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2016 gav ett resultat på nästan 118 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 92 miljarder kronor. Dessutom förde buffertfonderna över drygt 26 miljarder kronor under året för att täcka underskottet i pensionssystemet.

Riksdagen ser positivt på att de senaste årens trend med stigande förvaltningskostnader i fonderna har brutits under 2016. Riksdagen konstaterar dock att skillnaden i kostnader mellan buffertfonderna fortfarande är stor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-26 Beslut: 2017-10-26

Betänkande 2017/18:FiU6 (pdf, 676 kB)

Betänkande 2017/18:MJU5

Det ska göras ändringar i miljöbalken och i ett antal sektorslagar, det vill säga lagar utanför miljöbalken som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön. Ändringarna görs bland annat för att reglerna för miljöbedömningar ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Ändringarna görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att vidta åtgärder för:

  • Att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet.
  • Att det svenska regelverket om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav.
  • Att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2017-10-17 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:MJU5 (pdf, 7860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbedömningar

Betänkande 2017/18:FiU9

Det finns brister och otydligheter i hur myndighetsverksamhet som finansieras av avgifter ska styras. Det är en av slutsatserna som framkommer av riksrevisorernas årliga rapport som riksdagen har behandlat.

Riksrevisorernas årliga rapport bygger på granskningar de gjort under det senaste året, de kan delas in i två kategorier:

  • Årlig revision med fokus på om myndigheternas årsredovisningar ger en rättvis bild av verksamheten.
  • Effektivitetsrevision om hur effektiv myndigheten är.

Riksdagen tycker att rapporten har en betydelsefull funktion eftersom den ger riksdagen möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna från året som gått.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-12 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:FiU9 (pdf, 406 kB)

Betänkande 2017/18:MJU3

Det genomförs ändringar i fiskelagen. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta om regler för fiskeriprodukter, det vill säga färska eller frusna produkter av i huvudsak fisk, skaldjur och blötdjur. Reglerna gäller bland annat vägning och spårbarhet av fångsten.

Det blir dessutom brottsligt att bryta mot de nya reglerna för vägning och de som gör det riskerar straff i form av böter.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:MJU3 (pdf, 933 kB)

Utlåtande 2017/18:FiU7

EU-kommissionen vill ändra reglerna för tillsyn av de aktörer som är mellanhand mellan köpare och säljare i vissa finansiella transaktioner. Syftet med kommissionens förslag är att förstärka tillsynen av centrala motparter för att minska risker i handeln.

Riksdagen menar att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Enligt förslaget ska det bland annat finnas krav på samtycke från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och relevanta centralbanker för vissa beslut. Förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till de kontrollverktyg som redan finns och förslaget riskerar att skapa en ineffektiv tillsynsstruktur.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-28 Debatt: 2017-10-11 Beslut: 2017-10-11

Utlåtande 2017/18:FiU7 (pdf, 316 kB)

Betänkande 2017/18:MJU4

Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:MJU4 (pdf, 1118 kB)

Betänkande 2017/18:FiU12

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen.

Riksrevisionen konstaterar att regering, myndigheter och Riksbanken förberedde sig i en rimlig omfattning och att krisberedskapen var god inför den brittiska folkomröstningen. Riksrevisionen ger dock två rekommendationer:

  • Myndigheter som ska värna om den finansiella stabiliteten bör upprätta styrdokument eller motsvarande vägledningar för att snabbt kunna ställa om från normal verksamhet till krisberedskap.
  • Myndigheterna bör göra utvärderingar av krisförberedelser och krishantering för att kunna uppdatera relevanta styrdokument om det behövs.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU12 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2017/18:FiU8

Majoriteten av Sveriges kommuner och landsting redovisade positiva resultat under 2016. Det framgår av regeringens skrivelse som har behandlats av riksdagen.

Skrivelsen utkommer en gång per år och är en redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn. Det var 98 procent av kommunerna och 85 procent av landstingen som redovisade positiva resultat 2016, det är en ökning jämfört med 2015. Kommunernas intäkter ökade med 12,5 procent vilket också är en kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Det beror främst på:

  • Ökade statliga ersättningar relaterade till migration.
  • Satsningar inom utbildningsområdet.
  • Ett extra statsbidrag för att stärka hälso- och sjukvården.
  • Försäljningar av fastigheter.

Det som redovisas i skrivelsen finns till stor del också med i budgetpropositionen. Riksdagen anser att regeringen bör se över att i framtiden ta bort skrivelsen och istället utveckla den redovisning som redan finns i budgetpropositionen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU8 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Betänkande 2017/18:FiU1

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:FiU1 (pdf, 14652 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2018 Rambeslutet