Dokument & lagar (2 957 träffar)

Betänkande 2019/20:MJU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-09-24 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:MJU3 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn

Betänkande 2018/19:FiU19

Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU19 (pdf, 2807 kB)

Betänkande 2018/19:SfU26

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 10
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:SfU26 (pdf, 4047 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Betänkande 2018/19:FiU44

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

  • Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
  • Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
  • Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
  • Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU44 (pdf, 301 kB)

Betänkande 2018/19:FiU43

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU43 (pdf, 660 kB)

Betänkande 2018/19:FiU42

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

  • Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
  • berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
  • bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU42 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkta åtgärder mot penningtvätt

Betänkande 2018/19:FiU30

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU30 (pdf, 486 kB)

Betänkande 2018/19:FiU20

Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 4
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU20 (pdf, 5742 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2018/19:SfU25

Regeringen föreslår vissa lagändringar som ska underlätta för de brittiska medborgare som bor i Sverige ifall Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Storbritannien valde genom en folkomröstning att gå ur EU och anmälde detta den 29 mars 2017. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet.

Åtgärderna är en fortsättning på det arbete som regeringen redan har gjort inom området och innebär bland annat att regeringen får införa regler som gör att brittiska medborgare i Sverige kan göra en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Det ska också bli lättare för den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt att få sin ansökan beviljad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2019.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SfU25 (pdf, 547 kB)

Betänkande 2018/19:MJU17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts så att målen för programmet kan nås på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utformningen av landsbygdsprogrammet har bidragit till en struktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen tar fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bland annat för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej övriga motionsförslag kopplat till regeringens skrivelse, samt cirka 100 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om landsbygdspolitiska frågor.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 41
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:MJU17 (pdf, 1074 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Betänkande 2018/19:FiU24

Riksdagen har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

Riksdagen konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

Riksdagen konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Riksdagen noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Riksbanken utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-05 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU24 (pdf, 3004 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016-2018

Betänkande 2018/19:MJU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om arbetet med miljömålen under den föregående mandatperioden. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. I skrivelsen framkommer det bland annat att regeringen har utvecklat styrningen av myndigheterna och att man har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018 som rör vissa miljöfrågor, bland annat miljötillståndsprocesser. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att införa ett så kallat grönt spår i tillståndsprövningen för företag med flera som vill göra miljöförbättrande åtgärder. Ett sådant grönt spår skulle innebära skyndsammare handläggning och ett mer proaktivt arbete där företag och andra kan få stöd och råd i frågor som rör tillståndsprövning.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 19
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:MJU18 (pdf, 810 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljömålen - med sikte på framtiden

Betänkande 2018/19:MJU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken om otillåtna avfallstransporter.

Riksdagen konstaterar att den illegala avfallsexporten påverkar miljön och människors hälsa eftersom de mottagande länderna ofta saknar kapacitet att ta hand om avfallet på ett säkert sätt. Den främsta drivkraften bakom illegala avfallstransporter är stora förtjänster i kombination med låg upptäcktsrisk och låga straff. Det har visat sig vara svårt att tillämpa det nuvarande regelverket, och straffbestämmelserna bör därför ändras så att de går att tillämpa på ett mer ändamålsenligt och effektivt vis.

Lagförslaget innebär bland annat att det för brottet otillåten avfallstransport inte längre ska krävas att en export har skett. Straffansvaret ska omfatta den som med uppsåt eller av oaktsamhet anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från EU till ett land eller territorium utanför EU. Förslaget innebär också att brottet ska anses vara fullbordat på ett tidigare stadium än idag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:MJU16 (pdf, 1639 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändamålsenliga sanktioner mot otillåtna avfallstransporter

Betänkande 2018/19:MJU15

Bestämmelserna i miljöbalken och lagen om Sveriges ekonomiska zon ändras. Framöver ska miljöbalken tillämpas även när det gäller allvarliga miljöskador i Sveriges ekonomiska zon. Den som ska vidta en åtgärd på en fastighet, byggnad eller anläggning för att avhjälpa en miljöskada enligt miljöbalken ska ha rätt till tillträde till fastigheten, byggnaden eller anläggningen under en viss tid.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:MJU15 (pdf, 764 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ansvar för miljöskador i Sveriges ekonomiska zon

Betänkande 2018/19:FiU40

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU40 (pdf, 4830 kB)

Betänkande 2018/19:SfU14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om premiepensionssystemet fungerar som det är tänkt. Enligt revisionen har premiepensionssystemet effektivitetsbrister som kan påverka framtida pensioner negativt. Revisionen föreslår bland annat att regeringen utreder möjligheten att ställa högre krav på att fondbolagen på fondtorget ska redovisa alla kostnader. Riksrevisionen föreslår också att Pensionsmyndigheten utvecklar verktyg för att underlätta spararnas placeringsbeslut.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser. Däremot tycker inte regeringen att det är lämpligt att börja utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolagen eftersom en reform av pensionssystemet redan har inletts.

Riksdagen håller med om att det finns problem inom premiepensionssystemet. Men eftersom regeringen har påbörjat ett reformarbete så instämmer riksdagen i regeringens bedömning om att inte starta ytterligare utredningar nu.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till ett behandlat motionsförslag om premiepensionssystemet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SfU14 (pdf, 331 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensionssystemet

Betänkande 2018/19:FiU38

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU38 (pdf, 837 kB)

Betänkande 2018/19:FiU39

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:FiU39 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2018/19:MJU14

Regeringen har föreslagit att kravet på säkerhet för att få tillstånd till geologisk lagring av koldioxid inte längre bara ska gälla avhjälpandet av en miljöskada och andra så kallade återställningsåtgärder. Villkoren för säkerhet ska kunna justeras om den säkerhet som ställts inte längre är tillräcklig eller om den är större än vad som behövs. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva vad som krävs för att en säkerhet vid geologisk lagring av koldioxid ska kunna godtas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-09 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:MJU14 (pdf, 625 kB)

Betänkande 2018/19:SfU22

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår.

Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:SfU22 (pdf, 381 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pensioner