Dokument & lagar (269 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU12

I december 2013 beslutade riksdagen om en ny rovdjurspolitik och i april 2015 uppmanade riksdagen regeringen att fullfölja detta beslut.

Riksdagen har återigen uppmanat regeringen att fullfölja inriktningen på den beslutade rovdjurspolitiken. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att det är viktigt att den beslutade rovdjurspolitiken ska fortsätta att gälla och att beslutsordningen för skydds- och licensjakt upprätthålls.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:MJU12 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rovdjurspolitikens inriktning

Betänkande 2015/16:FiU18

Riksdagen sa ja till det förslag till extra ändringsbudget för 2015 som regeringen lämnat med anledning av flyktingsituationen. Det innebär att utgifterna i statens budget för 2015 ökar med cirka 11 miljarder kronor. Merparten av utgiftsökningen, 9,8 miljarder kronor, ska avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 1 miljard kronor. Det civila samhället får 200 miljoner kronor extra som stöd till insatser för asylsökande och nyanlända. Beslutet innebär höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag.

Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att öka utgifterna i statens budget för 2015 med anledning av flyktingsituationen. Regeringens förslag till extra ändringsbudget bygger på den överenskommelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-10

Betänkande 2015/16:FiU18 (pdf, 467 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2015

Utlåtande 2015/16:UU5

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en översyn av den europeiska grannskapspolitiken, det vill säga EU:s politik gentemot ett antal grannländer utanför EU.

Riksdagens utrikesutskott konstaterade att det har skett förändringar i EU:s omvärld sedan 2011 när grannskapspolitiken sågs över förra gången. Ryssland utmanar EU:s politik i Östeuropa och det råder konflikter i Mellanöstern och Nordafrika. Utskottet välkomnade därför att grannskapspolitiken ses över och betonade att grannskapspolitiken måste baseras på de universella värderingar som EU-samarbetet bygger på. Utskottet såg positivt på ambitionen att stärka grannskapspolitiken när det gäller exempelvis migration och säkerhetsrelaterade frågor, som är två av många viktiga frågor inom grannskapspolitiken. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-10 Beslut: 2015-12-15

Utlåtande 2015/16:UU5 (pdf, 441 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av den europeiska grannskapspolitiken

Betänkande 2015/16:FiU14

Reglerna för finansiell information och information om aktieinnehav ändras. Det handlar om regler som gäller anmälningsskyldighet för aktieinnehav, offentliggörande av nya låneemissioner och förbud mot att utöva rösträtten för aktier. Bland annat kommer det inte längre att vara obligatoriskt för företag som ger ut värdepapper att offentliggöra delårsrapporter för räkenskapsårets första och tredje kvartal.

Ändringarna i de svenska lagarna görs för att anpassa dem till EU:s så kallade öppenhetsdirektiv, som innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 februari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-10

Betänkande 2015/16:FiU14 (pdf, 5487 kB)

Betänkande 2015/16:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av närmare 7,7 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2016. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är klimatinvesteringar och andra åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt forskning.

Regeringen föreslår en kraftig ökning av anslagen för utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård som helhet. Några anslag får betydande tillskott. Riksdagen uppmanade regeringen att i kommande budgetpropositioner rapportera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2013. EU:s ansvarsfördelningsbeslut reglerar EU-ländernas årliga utsläppsutrymme mellan 2013 och 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-14 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:MJU1 (pdf, 942 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2015/16:UU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 1,9 miljarder kronor till området internationell samverkan för år 2016. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen samt freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa nej till de motioner som har väckts med anledning av regeringens budgetförslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-03 Beslut: 2015-12-09

Betänkande 2015/16:UU1 (pdf, 637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2015/16:MJU5

Den som vill göra avdrag för energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel ska kunna visa upp ett så kallat anläggningsbesked. Anläggningsbeskedet ska bland annat visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att biodrivmedlen inte är livsmedelsbaserade. Om de är livsmedelsbaserade ska de ha tillverkats i anläggningar som har tagits i drift före den 31 december 2013. Ändringarna är en anpassning till EU-regler om statsstöd och börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:MJU5 (pdf, 1213 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anläggningsbesked för biodrivmedel

Utlåtande 2015/16:UU6

AVS-länderna kallas en grupp av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Sedan 2000 har EU och AVS-länderna ett avtal som rör politisk dialog, ekonomiskt samarbete, handel och bistånd, det så kallade Cotonouavtalet. Avtalet går ut 2020 och därför har EU tagit fram ett samrådsdokument för ett kommande samarbete.

Utrikesutskottet har granskat dokumentet och anser att det är viktigt att det kommande avtalet grundar sig på parternas gemensamma intressen och att det på ett bättre sätt tar hänsyn till ländernas olika utvecklingsnivåer. Utskottet anser också att det är viktigt att respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstatens principer och god samhällsstyrning även efter 2020 ligger till grund för samarbetet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-19 Debatt: 2015-11-25 Beslut: 2015-11-25

Utlåtande 2015/16:UU6 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: På väg mot ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020

Betänkande 2015/16:UU8

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 som handlar om klimat, hållbarhet och bistånd.

I samband med behandlingen av motionerna betonar utrikesutskottet i sitt betänkande att klimathotet är vår tids ödesfråga. Utskottet välkomnar FN:s nya globala mål för hållbar utveckling och konstaterar att ett framgångsrikt klimatmöte i Paris, COP21, är en viktig byggsten för en hållbar utveckling. Utskottet är väl medvetet om att det finns en risk att klimatförändringar underblåser eller bidrar till att skapa nya konflikter. Det främsta medlet för att undvika en sådan utveckling är att verka för ett globalt klimatavtal som både begränsar utsläppen av växthusgaser och innehåller ett långsiktigt och kvalitativt mål om en anpassning till klimatförändringarnas effekter. Utskottet betonar vikten av att klimatmötet i Paris, den 30 november till 11 december 2015, resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Utrikesutskottet utgår också ifrån att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet.

Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-25 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:UU8 (pdf, 276 kB) Webb-tv debatt om förslag: Internationella klimatfrågor och hållbar utveckling m.m.

Betänkande 2015/16:UU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer. I rapporten har Riksrevisionen granskat de kärnstöd som Sverige utbetalat till ett antal banker och organisationer.

Utrikesutskottet, som har granskat regeringens skrivelse, välkomnar Riksrevisionens granskning och betonar att det är viktigt att Sveriges bidrag till dessa organisationer även i fortsättningen lämnas i form av kärnstöd. Utskottet föreslår att regeringen utvecklar skrivelsen så att riksdagen får en samlad analys av resultaten av arbetet i organisationerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-25 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:UU7 (pdf, 241 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Betänkande 2015/16:MJU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna innebär i huvudsak att hänvisningar till upphävda EU-förordningar ersätts med hänvisningar till nya EU-förordningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-19 Beslut: 2015-11-19

Betänkande 2015/16:MJU4 (pdf, 731 kB)

Betänkande 2015/16:MJU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om landsbygdspolitik. Förslagen handlade bland annat om landsbygdsprogrammet, kompetensförsörjning, regelförenklingar, jordbrukets miljöpåverkan samt jordbrukets och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. Riksdagen sa nej med hänvisning till att arbete eller utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-03

Betänkande 2015/16:MJU9 (pdf, 673 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2015/16:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2015. Beslutet innebär höjda ramar för 10 utgiftsområden. Nivåerna för 26 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 19 anslag ska ökas och 7 anslag minskas. Anslagen ökar med 5,7 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för EU-avgiften. Minskningarna ligger på 0,2 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av fyra anslag inom fyra utgiftsområden ändras. Dessutom förändras vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkning av statens inkomster från energiskatter. Det innebär att skattebefrielsen för vissa biodrivmedel i motorbränsle minskar. Ändringarna gäller från den 1 december 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-04 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FiU11 (pdf, 1614 kB)

Betänkande 2015/16:FiU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.

I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som börjar gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU17 (pdf, 12242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av krishanteringsdirektivet

Betänkande 2015/16:FiU6

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FiU6 (pdf, 606 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Utlåtande 2015/16:FiU13

Riksdagen har behandlat en rapport från EU som handlar om hur EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) ska kunna slutföras. Bland annat innehåller rapporten åtgärder för att förbättra euroländernas ekonomier genom starkare samordning och ökat gemensamt beslutsfattande på EU-nivå.

Finansutskottet instämde i regeringens ståndpunkt och betonade hur viktigt det är att hålla samman EU och att alla medlemsländer ska vara med och besluta i frågor som rör hela EU. Arbetet bör inriktas på att genomföra de regler som redan finns snarare än på att skapa nya. Utskottet framhöll också betydelsen av att medlemsländernas regeringar och parlament har utrymme att utforma det egna landets ekonomiska politik, så att politiken förankras demokratiskt. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Utlåtande 2015/16:FiU13 (pdf, 366 kB) Webb-tv debatt om förslag: Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union

Betänkande 2015/16:FiU8

Regeringen har i en skrivelse tagit upp Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken. I rapporten gav Riksrevisionen rekommendationer om bland annat samordning av den officiella statistiken samt utformning och mandat för Rådet för den officiella statistiken.

Regeringen har meddelat att den kommer att ta hänsyn till delar av Riksrevisionens rekommendationer i det arbete som redan pågår utifrån den tidigare Statistikutredningens slutrapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:FiU8 (pdf, 233 kB)

Betänkande 2015/16:FiU9

Riksrevisorerna har samlat de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets granskning i en rapport. Bland annat anser riksrevisorerna att statens styrning av myndigheterna behöver utvecklas och att den ekonomiska redovisningen i staten bör förbättras.

Finansutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att riksrevisorernas årliga rapport är viktig då den ger en översikt av revisionsarbetet under året. Utskottet lyfte särskilt fram de generella slutsatser riksrevisorerna drar och som inte presenteras för riksdagen på annat sätt än i den årliga rapporten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-15 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:FiU9 (pdf, 317 kB)

Betänkande 2015/16:MJU3

Innehållet av mangan i ämnet MMT i diesel begränsas till att få vara högst 2 milligram per liter. Enligt ett direktiv från EU ska alla medlemsländer införa en sådan begränsning. Idag finns begränsningar när det gäller bensin, men inte för diesel. Även om MMT i praktiken inte förekommer i diesel i Sverige behöver Sverige införa begränsningar för att följa EU:s regler.

De nya reglerna börjar gälla den 16 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-17 Debatt: 2015-10-14 Beslut: 2015-10-14

Betänkande 2015/16:MJU3 (pdf, 461 kB)

Betänkande 2015/16:FiU15

Svenska regler anpassas till EU:s förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler. Förordningen innehåller grundläggande regler för handel med värdepapper samt regler för värdepapperscentraler som hittills har varit reglerade på nationell nivå. Lagar som ska ändras är bland annat kontoföringslagen och aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Termen värdepapperscentral ersätter termen central värdepappersförvarare. Lagen kontoföring av finansiella instrument, kontoföringslagen, ändrar namn till lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
  • Nya bestämmelser införs om behörig myndighet, tillsynsbefogenheter och sanktioner med mera.
  • Bestämmelserna om auktorisation av centrala värdepappersförvarare upphävs.
  • Svenska aktiebolag som är avstämningsbolag ska få registrera aktierna i bolaget hos vilken värdepapperscentral som helst inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Reglerna börjar gälla den 1 mars 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:FiU15 (pdf, 7952 kB)