Dokument & lagar (338 träffar)

Betänkande 2016/17:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
  • Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU20 (pdf, 8233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2016/17:FiU34

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU34 (pdf, 1332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2016

Betänkande 2016/17:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU21 (pdf, 2725 kB)

Betänkande 2016/17:KU24

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2016 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för kommittéerna var drygt 400 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens skrivelse, som bland annat redogör för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Inom gruppen ordförande med mera är andelen kvinnor och män 50 procent vardera, vilket innebär en ökning för andelen kvinnor med 9 procentenheter sedan 2015. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Det innebär att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier anställda vid kommittéväsendet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU24 (pdf, 369 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2016

Betänkande 2016/17:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-19

Betänkande 2016/17:KU20 (pdf, 2333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2016/17:KU17

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU17 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2016/17:MJU23

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
  • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
  • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
  • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
  • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
  • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
  • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 118
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:MJU23 (pdf, 7457 kB) Webb-tv debatt om förslag: En livsmedelsstrategi för Sverige

Betänkande 2016/17:MJU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 32
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:MJU24 (pdf, 2108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Utlåtande 2016/17:UU18

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025. Den avgörande frågan för scenarierna är hur medlemsstaterna förhåller sig till EU:s integrationsprocess. EU-kommissionen har inte tagit ställning för något av de fem scenarierna. Utrikesutskottet konstaterar att när omvärlden förändras så snabbt som nu utsätts det europeiska samarbetet för utmaningar. Konflikter som hotar den europeiska och globala säkerhetsordningen, terrorism, hög arbetslöshet, brexit och bland många medborgare en bristande tilltro till EU utgör några av dessa utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att en diskussion om EU:s framtid startas utifrån ett så öppet format som vitboken. Utskottet anser att EU är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som de europeiska medlemsstaterna står inför. Samtidigt måste EU-samarbetet utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.

Utrikesutskottet instämmer med regeringen om att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna. Utskottet välkomnar regeringens ambition att öka delaktigheten genom informations- och kunskapshöjande insatser och dialog med näringsliv och civilsamhälle.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Utlåtande 2016/17:UU18 (pdf, 2930 kB)

Betänkande 2016/17:FiU40

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:FiU40 (pdf, 631 kB)

Betänkande 2016/17:UU10

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UU10 (pdf, 13777 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Betänkande 2016/17:KU23

Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

  • Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.
  • Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas.
  • Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler.
  • Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 11
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU23 (pdf, 769 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förebyggande av våldsbejakande extremism

Betänkande 2016/17:KU28

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU28 (pdf, 742 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om kommersiell radio

Betänkande 2016/17:KU26

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU26 (pdf, 860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden

Betänkande 2016/17:KU25

Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.

I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU25 (pdf, 250 kB)

Utlåtande 2016/17:KU12

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om stöd till det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle granska EU-kommissionens meddelande.

I meddelandet beskriver kommissionen vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till terrorism. Det handlar bland annat om att EU kan stödja forskning, kunskapsbyggande och nätverksarbete och att EU kan hjälpa till att motverka terroristpropaganda och hatpropaganda på internet och att främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle.

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet välkomnar olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten.

Utskottet vill även understryka vikten av att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

Riksdagen lade KU:s utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Utlåtande 2016/17:KU12 (pdf, 3747 kB)

Betänkande 2016/17:MJU22

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:MJU22 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2016/17:UU9

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:UU9 (pdf, 248 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2016/17:UU3

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-01

Betänkande 2016/17:UU3 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2016/17:FiU24

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:FiU24 (pdf, 602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014-2016