Dokument & lagar (171 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU26

Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.

Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.

Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag. 

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:FiU26 (pdf, 491 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Utlåtande 2015/16:MJU13

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

  • EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
  • Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
  • Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Utlåtande 2015/16:MJU13 (pdf, 222 kB)

Betänkande 2015/16:MJU10

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:MJU10 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2015/16:MJU7

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 8
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-03

Betänkande 2015/16:MJU7 (pdf, 485 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m.

Betänkande 2015/16:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionerna handlade om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor som har koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och behandlades därför förenklat.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU11 (pdf, 400 kB)

Betänkande 2015/16:MJU6

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU6 (pdf, 360 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Utlåtande 2015/16:FiU19

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. EU-kommissionen vill få bort hinder på EU:s inre marknad för finansiella tjänster och göra det enklare för kunder och företag att verka över nationsgränserna. Kommissionens förhoppning är att det ska leda till ökade valmöjligheter, bättre konkurrens, fler jobb och ökad tillväxt.

Riksdagens finansutskott ser positivt på EU-kommissionens arbete med att främja gränsöverskridande handel. Framför allt är initiativ som stödjer utvecklingen av nya affärsmodeller och digital innovation bra, menar utskottet. Däremot anser utskottet att man bör vara försiktig när det gäller försäkringsavtal och ändringar i regler om bekämpning av penningtvätt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-10 Beslut: 2016-03-16

Utlåtande 2015/16:FiU19 (pdf, 253 kB)

Betänkande 2015/16:UU11

Riksdagen sa nej till motioner om Arktisområdet och arbetet i det Arktiska rådet. Motionerna kommer framför allt från den allmänna motionstiden 2014 och 2015 och handlar bland annat om krav på ökade miljöinsatser i Arktis.

Riksdagen har också gått igenom regeringens kommentarer till Riksrevisionens rapport: "Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar". Riksrevisionen pekar bland annat på att Arktiska rådets organisation behöver förbättrats och att uppföljningen av rådets arbete inte alltid fungerar så bra. Riksdagen anser att regeringen redan arbetar med miljöfrågor i området och med att förbättra arbetet i det Arktiska rådet. Riksdagen sa därför nej till alla motioner och lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:UU11 (pdf, 457 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar

Utlåtande 2015/16:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2016, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för året. Utrikesutskottet har också gett riksdagens övriga utskott möjlighet att yttra sig över programmet. Konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet har lämnat yttranden.

Liksom kommissionen meddelade i arbetsprogrammet för 2015 ska ansatsen även i år vara att göra skillnad i de stora frågorna samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta. Arbetsprogrammet innehåller förslag som syftar till att bemöta de utmaningar som EU och dess 15 medlemsländer står inför, bland annat vad gäller EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och jobbskapande och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster, vilket inkluderar en digital inre marknad. Det är positivt att kommissionen varje år presenterar ett arbetsprogram, anser utrikesutskottet. Utskottet hade dock velat se en ännu högre ambitionsnivå på energi-, miljö- och klimatområdet.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-10

Utlåtande 2015/16:UU4 (pdf, 3873 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2016

Betänkande 2015/16:FiU16

Sverige har stora ekonomiska tillgångar. Riksrevisionen påpekar i en rapport om statens finansiella tillgångar att det är viktigt att statens förmögenhet och skulder redovisas på ett tydligt och transparent sätt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin syn på rapporten. Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och konstaterar att regeringen redan arbetar med att förbättra redovisningen i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:FiU16 (pdf, 269 kB)

Betänkande 2015/16:FiU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om transparensen i årsredovisningen för staten 2014. Regeringen instämmer delvis i de bedömningar som Riksrevisionen har gjort och tänker förtydliga redovisningen inom ramen för de bestämmelser som finns i budgetlagen.

Riksdagens finansutskott välkomnade att regeringen tänker förtydliga redovisningen och transparensen i statens årsredovisning. Utskottet håller med regeringen om att det inte är lämpligt att följa Riksrevisionens rekommendationer om att utöka årsredovisningen med ytterligare redovisningar i vissa frågor. Utskottet anser också att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden som hör ihop med budgetmålen och ramverket för finanspolitiken, men vill inte föregripa arbetet i den parlamentariska kommitté som ska se över målet för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:FiU12 (pdf, 331 kB)

Betänkande 2015/16:UU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om kvinnor, fred och säkerhet i svensk utrikespolitik. Flera motioner handlar om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 vars syfte är att öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet samt att stärka skyddet för kvinnor och flickor i konfliktsituationer.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige antog, som ett av de första länderna i världen, en nationell handlingsplan för implementering av resolutionen. Den handlingsplanen gällde till och med 2015. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen börjat arbeta med att förnya handlingsplanen och förutsätter att regeringen påskyndar det arbetet.

Att uppfylla kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter är en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden och en förutsättning för Sveriges bredare utrikespolitiska mål om utveckling, demokrati, fred och säkerhet, betonar utrikesutskottet.

En resolution talar om FN:s inställning i en fråga. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsstater.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2016-01-14 Debatt: 2016-01-27 Beslut: 2016-01-27

Betänkande 2015/16:UU9 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Betänkande 2015/16:FiU37

Finansutskottet har granskat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2011-2015. Regeringens riktlinjer har stöttat det statsskuldspolitiska målet under den här perioden, anser utskottet. Riksgäldskontorets förvaltning har även bedrivits i enhetlighet med det statsskuldspolitiska målet och regeringens riktlinjer.

Utskottet anser att transparenta och jämförbara kostnadsmått och utvärderingsmetoder är nödvändiga för att följa upp statsskuldsförvaltningen. Därför kommer utskottet att följa upp arbetet som regeringen initierat hos Riksgäldskontoret.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Betänkande 2015/16:FiU37 (pdf, 411 kB)

Betänkande 2015/16:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 10,8 miljarder kronor ska användas till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera för 2016.

Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar bland annat att regeringen i budgetpropositionen ger en väl avvägd beskrivning av ränteutvecklingen på statsskulden.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU4 (pdf, 511 kB)

Betänkande 2015/16:FiU10

Den 17 december 2015 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2016. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.


Justering: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU10 (pdf, 669 kB)

Betänkande 2015/16:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,4 miljarder kronor till internationellt bistånd under 2016.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2016 ska vara 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 43,4 miljarder kronor. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat bistånd, utvecklingspolitikens inriktning och politiken för global utveckling.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-14 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:UU2 (pdf, 651 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2015/16:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att knappt 32 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2016. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar, liksom tidigare år, att budgetpolitiken i EU ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU5 (pdf, 252 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2015/16:FiU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om knappt 93,4 miljarder kronor till kommunerna. Knappt 89,7 miljarder går till kommunalekonomisk utjämning och drygt 3,7 miljarder är utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i reglerna för kommunal utjämning och om höjt tak för vissa kommunala avgifter. Det sistnämnda innebär att kommunerna får möjlighet att höja avgifterna för exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och så kallat särskilt boende om de vill. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om kommunala frågor.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:FiU3 (pdf, 1188 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2015/16:MJU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2016. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 18,9 miljarder kronor. De största anslagen går till gårdsstöd (drygt 7,6 miljarder), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (4 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (1,8 miljarder).

Riksdagen ger även regeringen i uppdrag att ge en tydligare resultatredovisning nästa år. Detta för att ge bättre förutsättningar för uppföljningen. Det handlar bland annat om en bättre anknytning till förra årets beslut om det nya övergripande målet för utgiftsområdet, att det finns särskilda resultatskrivelser gällande vissa områden, samt att indikatorer och delmål tas fram för vissa resultatområden.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:MJU2 (pdf, 1017 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2015/16:FiU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att området samhällsekonomi och finansförvaltning tilldelas 14,8 miljarder kronor för 2016. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12,4 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 552 miljoner) och Finansinspektionen (491 miljoner). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till att införa hållbar utveckling som ett nytt mål för finansmarknadsområdet. Hållbar utveckling ska uppnås genom att finansmarknadens olika aktörer ska ta hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU2 (pdf, 652 kB)