Dokument & lagar (164 träffar)

Betänkande 2018/19:SkU25

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:SkU25 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av uthyrning av vårdpersonal

Betänkande 2018/19:FiU19

Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU19 (pdf, 2807 kB)

Betänkande 2018/19:AU15

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och riksdagen håller med regeringen om det. Riksdagen håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-19 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:AU15 (pdf, 320 kB)

Betänkande 2018/19:AU14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Riksdagen tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-19 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:AU14 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

Betänkande 2018/19:FiU44

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

  • Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
  • Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
  • Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
  • Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU44 (pdf, 301 kB)

Betänkande 2018/19:FiU43

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU43 (pdf, 660 kB)

Betänkande 2018/19:FiU42

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

  • Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
  • berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
  • bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU42 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkta åtgärder mot penningtvätt

Betänkande 2018/19:FiU30

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU30 (pdf, 486 kB)

Betänkande 2018/19:FiU20

Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 4
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU20 (pdf, 5742 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2018/19:AU13

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:AU13 (pdf, 810 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Betänkande 2018/19:FiU24

Riksdagen har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

Riksdagen konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

Riksdagen konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Riksdagen noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Riksdagen utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-05 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU24 (pdf, 3004 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016-2018

Betänkande 2018/19:AU12

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:AU12 (pdf, 2082 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anställningsskyddet förlängs tills arbetstagaren fyllt 69 år

Betänkande 2018/19:SkU23

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SkU23 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2018/19:SkU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU22 (pdf, 1188 kB) Webb-tv debatt om förslag: Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin

Betänkande 2018/19:SkU20

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU20 (pdf, 1077 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt tak för RUT-avdrag

Betänkande 2018/19:SkU21

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.

Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU21 (pdf, 1804 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Betänkande 2018/19:SkU19

Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU19 (pdf, 572 kB)

Betänkande 2018/19:FiU40

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU40 (pdf, 4830 kB)

Betänkande 2018/19:FiU38

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU38 (pdf, 837 kB)

Betänkande 2018/19:SkU18

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:SkU18 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avskaffad särskild löneskatt för äldre