Dokument & lagar (240 träffar)

Betänkande 2012/13:FiU33

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU33 (pdf, 98 kB)

Betänkande 2012/13:FiU31

En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU31 (pdf, 12963 kB)

Betänkande 2012/13:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.

Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU20 (pdf, 5857 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utlåtande 2012/13:KU26

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-28 Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Utlåtande 2012/13:KU26 (pdf, 55 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

Betänkande 2012/13:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

  • Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
  • Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
  • Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
  • Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
  • I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
  • När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
  • Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU20 (pdf, 1585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2012/13:FiU41

Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU41 (pdf, 53 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

Betänkande 2012/13:FiU30

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.

Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU30 (pdf, 2404 kB)

Betänkande 2012/13:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU21 (pdf, 407 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2012/13:FiU21

Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 3
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU21 (pdf, 246 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2013

Betänkande 2012/13:SoU28

Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-13 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:SoU28 (pdf, 68 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens insatser inom ambulansverksamheten

Utlåtande 2012/13:FiU40

Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-13

Utlåtande 2012/13:FiU40 (pdf, 62 kB)

Betänkande 2012/13:FiU34

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU34 (pdf, 118 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2012

Betänkande 2012/13:UbU19

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU19 (pdf, 86 kB)

Betänkande 2012/13:UbU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 37
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU7 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2012/13:SoU26

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur sin verksamhet. Myndigheten får samma uppgifter som bolaget Apotekens Service, som i sin tur avvecklas.

Den nya myndigheten ska bland annat ansvara för funktioner och it-system som ser till att apotekens distribution av läkemedel sker på ett sätt som är säkert för patienterna. Det handlar till exempel om hanteringen av elektroniska recept. Myndigheten ska också på lika villkor ge apoteken tillgång till relevanta databaser med information. Att ha hand om nationell läkemedelsstatistik kommer också att bli myndighetens ansvar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-13 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:SoU26 (pdf, 1580 kB)

Betänkande 2012/13:SoU25

Reglerna om säkerhetsövervakning av läkemedel skärps och EU-anpassas. Ändringarna handlar bland annat om att läkemedelstillverkare ska informera Läkemedelsverket om åtgärder för att dra in eller inte längre tillhandahålla läkemedlet, begära att godkännandet för försäljning dras in, eller inte ansöka om förnyat godkännande för försäljning. Tillverkaren ska också informera om orsakerna, till exempel om läkemedlet är skadligt.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-10 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:SoU25 (pdf, 483 kB)

Betänkande 2012/13:SoU23

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-10 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:SoU23 (pdf, 641 kB)

Betänkande 2012/13:KU25

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:KU25 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2012/13:FiU38

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.

Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-01-15 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:FiU38 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ägarstyrningen av SBAB

Betänkande 2012/13:UbU15

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UbU15 (pdf, 332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.