Dokument & lagar (47 träffar)

Betänkande 2013/14:KU33

Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU33 (pdf, 300 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tidningen Riksdag & Departement

Betänkande 2013/14:KU17

Privatpersoner ska få en starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning. Kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitiekansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till exempel har utsatts för förtal på internet. En person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska kunna slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få sin sak prövad i domstol.

Sverige har i dag svårt att delta i internationellt rättssamarbete kring ärenden som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Men den möjligheten förbättras nu. Bland annat ska skrifter och tekniska upptagningar inte anses vara utgivna i Sverige, och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, bara för att de har skickats härifrån till utlandet.

Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari 2015. De andra lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen antog förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som vilande. Riksdagen sa ja till regeringens andra förslag.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-03-06 Justering: 2014-04-01 Debatt: 2014-04-10 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:KU17 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område

Betänkande 2013/14:KU16

Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd.

I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det.

För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar. Detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man vill ställa upp som kandidat.

Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen. Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger ihop med ändringarna i regeringsformen föreslås alla ändringar i båda lagarna att börja gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen av ändringarna i vallagen till efter höstens val.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Beredning: 2014-02-04 Justering: 2014-03-04 Debatt: 2014-03-13 Beslut: 2014-03-19

Betänkande 2013/14:KU16 (pdf, 1387 kB) Webb-tv debatt om förslag: Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val

Betänkande 2013/14:KU41

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:KU41 (pdf, 3094 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privata utförare av kommunal verksamhet

Betänkande 2013/14:KU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om författningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om nationella folkomröstningar, en författningsdomstol, finansmakten och Riksbankens uppgifter, Riksrevisionens uppgifter, Europaparlamentets säte, karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän, byte av partitillhörighet, behörighetsvillkor för överbefälhavare och den offentliga äganderätten. Andra motioner tar upp frågor om statliga kommissioner, nationella strategier, språket i lagar och källhänvisningar i Statens offentliga utredningar.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 8
Beredning: 2014-02-18 Justering: 2014-03-13 Debatt: 2014-03-20 Beslut: 2014-03-26

Betänkande 2013/14:KU18 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Betänkande 2013/14:KU23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Beredning: 2014-02-06 Justering: 2014-03-06 Debatt: 2014-03-20 Beslut: 2014-03-26

Betänkande 2013/14:KU23 (pdf, 271 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihetsfrågor

Betänkande 2013/14:KU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till helhetslösning för den regionala organisationen.

Beslutet om tillkännagivanden innebär att riksdagen sa ja till motioner från S och MP.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Beredning: 2014-01-21 Justering: 2014-02-18 Debatt: 2014-02-27 Beslut: 2014-03-05

Betänkande 2013/14:KU30 (pdf, 228 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län

Betänkande 2013/14:KU24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 3
Beredning: 2014-03-04 Justering: 2014-03-20 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-03-27

Betänkande 2013/14:KU24 (pdf, 180 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2013/14:KU22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vallagsfrågor. Motionerna handlar bland annat om elektronisk röstning, avskaffande av ångerröst, gemensamma valsedlar och särskild valkrets för utlandssvenskar.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Beredning: 2014-02-27 Justering: 2014-03-20 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-03-27

Betänkande 2013/14:KU22 (pdf, 72 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vallagsfrågor

Betänkande 2013/14:KU35

Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Villkoret ska gälla från den 1 april 2014. Beslutet innebär att riksdagen delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V.

Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare.

Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Beredning: 2014-02-06 Justering: 2014-02-25 Debatt: 2014-03-05 Beslut: 2014-03-05

Betänkande 2013/14:KU35 (pdf, 878 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering

Betänkande 2013/14:KU12

Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Beredning: 2014-01-14 Justering: 2014-01-23 Debatt: 2014-02-05 Beslut: 2014-02-20

Betänkande 2013/14:KU12 (pdf, 182 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2013/14:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-09-24 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2014-01-22 Beslut: 2014-01-22

Betänkande 2013/14:KU5 (pdf, 882 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2013/14:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.

KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner.

Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.

KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-09-19 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2014-01-22 Beslut: 2014-01-22

Betänkande 2013/14:KU10 (pdf, 18550 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2013/14:KU11

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-12-05 Justering: 2014-01-21 Debatt: 2014-01-29 Beslut: 2014-01-29

Betänkande 2013/14:KU11 (pdf, 56 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2013/14:KU46

Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning. Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig omarbetning av den nu gällande riksdagsordningen. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen i riksdagen tydligare. Den nya riksdagsordningen bygger på förslag som riksdagsstyrelsen och regeringen har lämnat om ändringar i bland annat riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat dels riksdagsstyrelsens framställning med förslag till ny riksdagsordning, dels regeringens proposition En utvecklad budgetprocess som även den innehåller förslag på ändringar i riksdagsordningen. Riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag, innehåller regler om riksdagens arbetsformer.

Beslutet innebär bland annat att det ska stå i riksdagsordningen att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om statens budget. Rambeslutsprocessen är en del av budgetprocessen som innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Reglerna i riksdagsordningen för hur ändringar i statens budget ska beslutas i riksdagen ska också ändras. Ändringar i budgetlagen om uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen görs också.

En redaktionell och språklig modernisering av den gällande lagen görs, efter förslag av riksdagsstyrelsen. Ändringar i regler som bland annat rör kammaren och ledamöternas rätt att lämna så kallade följdmotioner på till exempel en proposition görs också. I huvudsak ställde sig konstitutionsutskottet bakom riksdagsstyrelsens förslag. KU föreslog dock vissa ändringar i riksdagsstyrelsens förslag, främst som en följd av de förslag som regeringen lämnat om förenklingar i budgetprocessen. Därför lämnade utskottet ett eget förslag till ny riksdagsordning.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag till en ny riksdagsordning.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU46 (pdf, 27003 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av riksdagsordningen och En utvecklad budgetprocess

Betänkande 2013/14:KU21

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU21 (pdf, 7065 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2013/14:KU34

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU34 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för en levande demokrati

Betänkande 2013/14:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, presstödet och hovet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa ändringar görs också när det gäller de prognoser och bedömningar som regeringen ska lämna i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 4
Beredning: 2013-10-15 Justering: 2013-11-26 Debatt: 2013-12-04 Beslut: 2013-12-04

Betänkande 2013/14:KU1 (pdf, 619 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2013/14:KU7

Kommunallagen ändras på en rad punkter från den 1 februari 2014.

  • Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna in en redovisning till fullmäktige som visar att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
  • Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige blir tydligare. Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet.
  • I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 21.
  • Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja den 15 oktober.
  • Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Beredning: 2013-10-22 Justering: 2013-11-12 Debatt: 2013-11-27 Beslut: 2013-11-27

Betänkande 2013/14:KU7 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vital kommunal demokrati

Betänkande 2013/14:KU8

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-10-24 Justering: 2013-11-12 Debatt: 2013-11-21 Beslut: 2013-11-21

Betänkande 2013/14:KU8 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler avdelningar i Lagrådet