Dokument & lagar (33 träffar)

Betänkande 1999/2000:KU22

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets förslag om ändringar av arvodena för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. De månatliga tilläggsarvodena ska fastställas till en procentuell andel av arvodet som riksdagsledamot, sammanträdesarvodena lagregleras för vissa uppdragstagare där de tidigare reglerats genom föreskrift, reglerna om resekostnadsersättningar förtydligas och det införs en regel om ersättning för förlorad inkomst.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:KU22 (doc, 114 kB)

Betänkande 1999/2000:KU21

Riksdagen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av chefsåklagare Monica Mimers framställning om riksdagens medgivande att få väcka åtal mot riksdagsledamoten Carina Hägg (s) för brott mot upphovsrättslagen. Enligt chefsåklagare Monica Mimer har Carina Hägg spridit det s.k. Scientologimaterialet genom att ge in det till stadsbiblioteket i Jönköping och därigenom gjort sig skyldig till brott mot upphovsrättslagen. Enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen får ingen väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av ledamotens yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut. Bestämmelsen gäller yttranden eller gärningar som ledamoten gör sig skyldig till under utövandet av uppdraget. Konstitutionsutskottet bedömer att chefsåklagare Monica Mimers framställning inte avser en gärning som har begåtts i den verksamheten.


Justering: 2000-04-04 Debatt: 2000-04-12

Betänkande 1999/2000:KU21 (doc, 76 kB)

Betänkande 1999/2000:KU20

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets granskning av statsråden och regeringen. När det gäller frågan om åtgärder mot Österrike anser utskottet att det var en sådan fråga av större vikt att regeringen normalt sett borde ha överlagt med Utrikesnämnden. Men med hänsyn till den tid som stod till buds får statsråden anses ha haft fog för sin bedöming att överläggning med Utrikesnämnden inte kunde hinnas med före avgörandet. Regeringen bör dock uppmärksamma de problem som en brådskande och informell beredning av samordnade utrikespolitiska ställningstaganden innebär, särskilt med avseende på samarbetet inom EU. När det gäller statsrådet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB anser utskottet att det är angeläget att det införs rutiner i Regeringskansliet om information om anmärkningsvärda åtgärder inom ramen för verksamheten i sådana stiftelser där regeringen ska utse styrelseledamöter eller har att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. År 1999 utsåg regeringen en generaldirektör för Riksrevisionsverket. Utskottet anser att regeringen kunde ha fattat sitt beslut mycket tidigare och att dröjsmålet var obefogat. Två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius som levererades till finansminister Bosse Ringholm i bostaden blev inte diarieförda vid Finansdepartementet i tid. Utskottet konstaterar att föreskrifterna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte följts i dessa fall och att finansministern inte kan undgå kritik för det inträffade. Granskningen av vissa upphandlingsfrågor har visat på brister i olika avseenden. Utskottet understryker starkt vikten av att upphandlingslagens bestämmelser följs inom Regeringskansliet. Regeringskansliets roll som föredöme för andra myndigheter gör detta särskilt viktigt. Med anledning av ett uttalande av finansminister Bosse Ringholm om Riksbankens räntepolitik påpekar utskottet att regeringsformen numera innehåller en särskild bestämmelse som ska garantera Riksbanken ett oberoende när det gäller bankens utövande av penningpolitiken. Detta ger anledning för statsråd att ta särskilda hänsyn även i uttalanden som berör detta ämne.


Justering: 2000-05-24 Debatt: 2000-06-08

Betänkande 1999/2000:KU20 (doc, 697 kB)

Betänkande 1999/2000:KU19

Riksdagens parlamentarisk ledningsorganisation ändras fr.o.m. den 1 juli 2000. En ny riksdagsstyrelse inrättas. Styrelsen övertar beslutsuppgifter från talmanskonferensen och förvaltningsstyrelsen. Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, blir inför styrelsen ansvarig för ledningen av hela riksdagens förvaltning. Riksdagen beslutade också om en ny instruktion för den samlade riksdagsförvaltningen.


Justering: 2000-05-09 Debatt: 2000-05-18

Betänkande 1999/2000:KU19 (doc, 222 kB)

Betänkande 1999/2000:KU18

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1998 och 1999 om helgdagar, ordensväsendet samt om flaggor och flaggning.


Justering: 2000-04-04 Debatt: 2000-04-12

Betänkande 1999/2000:KU18 (doc, 123 kB)

Betänkande 1999/2000:KU17

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om offentlighet och sekretess. Motionerna behandlar bl.a. frågor om sekretess vid samarbete mellan myndigheter och sekretess för att skydda uppgifter om t.ex. poliser i offentliga register.


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-30

Betänkande 1999/2000:KU17 (doc, 131 kB)

Betänkande 1999/2000:KU23

Riksdagen beslutade, med hänvisning till 2 kap 12 § tredje stycket regeringsformen, att regeringens förslag om nya regler för tillstånd att sända lokalradio ska vila i tolv månader. Detta eftersom lagförslaget innebär en begränsning av vissa fri- och rättigheter. (Se även 1999/2000:KU15 .)


Justering: 2000-04-27 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:KU16

Skärpta regler om avkodningsutrustning som ger obehörig tillgång till radio- och TV-sändningar börjar gälla den 1 maj 2000. Även informationssamhällets tjänster omfattas av den nya lagen. I stort sett all kommersiell hantering av sådan avkodningsutrustning utan tjänsteleverantörens godkännande kriminaliseras. Den som begår brott mot lagen ska betala ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har utnyttjats samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet har medfört. Maximistraffet för brott mot lagen höjs till fängelse i två år, och förutsättningarna för åtal vidgas.


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-30

Betänkande 1999/2000:KU16 (doc, 109 kB)

Betänkande 1999/2000:KU15

Per Unckel (m) och ytterligare nio riksdagsledamöter hade i skrivelse begärt att lagförslagen om nya regler för tillstånd att sända lokalradio skulle vila i minst tolv månader på grund av att lagförslagen innebar sådan begränsning av fri- och rättigheter som avses i 2 kap 12 § regeringsformen. Riksdagen beslöt att hänvisa lagförslagen till konstitutionsutskottet för att pröva om de i skrivelsen åberopade bestämmelserna är tillämpliga på de aktuella lagförslagen.


Justering: 2000-03-28 Debatt: 2000-04-12

Betänkande 1999/2000:KU15 (doc, 264 kB)

Betänkande 1999/2000:KU14

En ny sekretessbestämmelse som ska skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet träder i kraft den 1 april 2000. Sekretessbestämmelsen ska gälla uppgifter i verk för vilka det kan antas dels att verket inte tidigare har offentliggjorts, dels att det har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke. Bestämmelsen omfattar endast uppgifter i verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Bestämmelsen ska endast gälla om ett röjande av uppgifterna innebär ett upphovsrättsligt förfogande och om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada. Bakgrunden är att det s.k. scientologimaterialet har lämnats in till ett flertal svenska myndigheter. Det har därmed varit möjligt att få till stånd en spridning av materialet till allmänheten som annars skulle kunna hindras av upphovsrättsinnehavaren. Offentlighets- och sekretesskommittén har i uppdrag att se över förhållandet mellan upphovsrätten och offentlighetsprincipen. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att senast under hösten 2001 återkomma med ett förslag till permanent lösning av den aktuella frågan.


Justering: 2000-02-15 Debatt: 2000-02-23

Betänkande 1999/2000:KU14 (doc, 194 kB)

Betänkande 1999/2000:KU13

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det bör göras en samlad utvärdering av de inflytandeformer som kompletterar det formella demokratiska inflytandet i kommuner och landsting, t.ex. självförvaltning och brukarinflytande. Riksdagen delar Demokratiutredningens bedömning att det är viktigt att de traditionella institutionerna anpassas till nya former av brukar- och medborgarengagemang. Även inflytande- och påverkansformerna och frågan om ansvarsutkrävande är viktiga. Riksdagen beslutade också, med anledning av en kd-motion, om en ändring i reglerna för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag. Ändringen syftar till att klargöra att en person som väljs till en nämnd eller till revisor inte behöver vara upptagen i röstlängd.


Justering: 2000-02-22 Debatt: 2000-03-08

Betänkande 1999/2000:KU12

Lagen om tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, som nu gäller till utgången av år 2000, ska fortsätta att gälla under det första halvåret 2001. Detta i avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning till regeringens förslag om nya regler för kommersiell lokalradio. Regeringens förslag vilar enligt bestämmelser i regeringsformen (se 1999/2000:KU15 och 1999/2000:KU23 )


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:KU12 (doc, 88 kB)

Betänkande 1999/2000:KU7

Riksdagen beslutade om ändring i personuppgiftslagens bestämmelse om förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land. Överföring av personuppgifter till ett land som inte ingår i EU eller är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (tredje land) ska inte längre vara förbjuden om det landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. När det gäller att avgöra om skyddsnivån är adekvat ska alla omständigheter kring överföringen beaktas. Ringa fall av överträdelser av personuppgiftslagens straffbestämmelse ska undantas från straff. Riksdagen gjorde också ett uttalande om nummerpresentation vid telefonsamtal till myndigheter. Det är angeläget att enskilda även telefonledes kan kontakta myndigheter anonymt för att lämna uppgifter och begära upplysningar. Regeringen bör låta frågan om hur anonymiteten ska kunna upprätthållas, utan att den enskilde själv ska behöva vara aktiv, bli föremål för överväganden i något lämpligt sammanhang.


Justering: 1999-11-16 Debatt: 1999-11-25

Betänkande 1999/2000:KU7 (doc, 142 kB)

Betänkande 1999/2000:KU6

Riksdagen beslutade om åtgärder som behövs för att Sverige ska kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Beslutet innebär ett erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket ger anledning till mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk. Riksdagens beslut ger enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Beslutet innebär också rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på de nämnda språken.


Justering: 1999-11-23 Debatt: 1999-12-02

Betänkande 1999/2000:KU6 (doc, 418 kB)

Betänkande 1999/2000:KU5

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. statligt stöd till trossamfunden med anledning av stat-kyrkareformen. Stöd till trossamfund ska kunna lämnas i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Målet för stödet ska vara att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Regeringen ska bestämma vilka trossamfund som kan få bidrag av staten. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag om samfundens medverkan inom totalförsvaret och om följdändringar i en rad lagar. Lagförslagen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000.


Justering: 1999-11-04 Debatt: 1999-11-24

Betänkande 1999/2000:KU5 (doc, 166 kB)

Betänkande 1999/2000:KU4

Riksdagen beslutade om vissa befogenheter för den kommission som regeringen tillsatt för att att kartlägga och granska säkerhetstjänsternas arbete med att kartlägga sådana svenska politiska ytterlighetsorganisationer och grupperingar som bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Kommissionen får bl.a. rätt att hålla förhör under straffansvar med den som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för kommissionens verksamhet. Kommissionen får också rätt att vid vite förelägga en enskild som innehar en sådan skriftlig handling eller ett sådant föremål som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet att visa upp handlingen eller föremålet för kommissionen. Kommissionen får vidare rätt att utan hinder av sekretess inhämta uppgifter från myndigheter som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet. Lagen träder i kraft den 1 januari 2000 i stället för den 1 oktober 1999 som regeringen föreslagit.


Justering: 1999-11-04 Debatt: 1999-11-24

Betänkande 1999/2000:KU4 (doc, 253 kB)

Betänkande 1999/2000:KU3

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om ombudsmannaorganisationen, alkoholfri representation och förvaltningsmyndigheternas service m.m.


Justering: 1999-09-16 Debatt: 1999-10-13

Betänkande 1999/2000:KU3 (doc, 167 kB)

Betänkande 1999/2000:KU2

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att tillsätta två utredningar om valdagen. Det gäller dels frågan om att flytta valdagen från hösten till våren, dels frågan om en övergång till skilda valdagar för val till riksdagen respektive till kommun- och landstingsfullmäktige. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiden 1998 om styrelseskick och demokrati.


Justering: 1999-09-16 Debatt: 1999-10-13

Betänkande 1999/2000:BoU7

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om plan- och byggfrågor.


Justering: 2000-02-24 Debatt: 2000-03-09

Betänkande 1999/2000:BoU7 (doc, 240 kB)

Betänkande 1999/2000:BoU6

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om bl.a. fastighetsförvärv, expropriation, kommunala förköp och tomträtt. Också en motion om tomträtt från allmänna motionstiden 1998 avslogs.


Justering: 2000-02-24 Debatt: 2000-03-09

Paginering