Dokument & lagar (5 285 träffar)

Betänkande 2019/20:MJU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-09-24 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:MJU3 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn

Betänkande 2018/19:MJU2

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:MJU2 (pdf, 1215 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2018/19:NU5

Lagstiftningen om varumärken ska moderniseras och förenklas. Lagändringarna innebär bland annat att den svenska varumärkeslagstiftningen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen blir också mer teknikneutral när det gäller varumärken. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke. Det gör det lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig. En ny och mer överskådlig lag om företagsnamn ska även ersätta den nuvarande firmalagen.

Riksdagen ser positivt på att reglerna för varumärkesskydd anpassas till den tekniska utvecklingen och blir mer lika i EU:s medlemsstater och säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:NU5 (pdf, 19656 kB)

Betänkande 2018/19:NU2

3,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, drygt 1,6 miljarder kronor. Drygt 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och ca 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:NU2 (pdf, 490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2018/19:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-07 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:NU6 (pdf, 513 kB)

Betänkande 2018/19:NU1

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU1 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2018/19:KU8

Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU8 (pdf, 373 kB)

Betänkande 2018/19:KU6

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur.

Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019.

KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KU6 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2018/19:KU4

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Det handlar bland annat om att reglerna om hur många riksrevisorerna ska vara flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen. Syftet är att antalet riksrevisorer, vid behov, ska kunna ändras snabbare.

Förändringen innebär vidare att det införs krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och att ge justitieombudsmännen, JO, i uppdrag att biträda utskottet med en sådan utredning. Vidare flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 11 april 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU4 (pdf, 848 kB)

Betänkande 2018/19:KU3

Lagar ska ändras på grund av ändringar i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Följdändringarna till grundlagsändringarna gäller totalt 16 lagar där hänvisningar görs till bestämmelser i TF och YGL. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU3 (pdf, 8301 kB)

Betänkande 2018/19:KU2

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna handlar bland annat om en språklig översyn som syftar till att göra lagarna könsneutrala och lättare att använda och om ett stärkt skydd för den personliga integriteten.

Ändringarna innebär bland annat att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, sexuell läggning, hälsa eller genetiska uppgifter.

Förslaget innebär också att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 30 maj 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU2 (pdf, 17262 kB)

Betänkande 2018/19:KU16

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU16 (pdf, 1240 kB)

Betänkande 2018/19:MJU1

9,7 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Bland annat går 1,1 miljarder till åtgärder för havs- och vattenmiljön, 575 miljoner kronor till Naturvårdsverket och 678 miljoner kronor till skydd av värdefull natur.

50 miljoner kronor går till ett nytt anslag som ska användas för att bygga ut laddningsinfrastrukturen längs vägarna. Målet är bland annat att se till att laddningsstationerna kan användas av fler fordon än enbart batteridrivna.

Riksdagens beslut för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas baseras på Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetalternativ.

I vissa andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Bland annat handlar det om en investeringsplan för fastigheter som ska fungera som riktlinjer för Naturvårdsverkets investeringar under 2019-2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:MJU1 (pdf, 1165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2018/19:KU9

Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU9 (pdf, 1397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet

Betänkande 2018/19:KU12

I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.

Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU12 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt skydd för valhemligheten

Betänkande 2018/19:KU1

14, 6 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,8 miljarder kronor. Drygt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får drygt 926 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna ska fördelas inom delposterna Regeringskansliet, Allmänna val och demokrati och Länsstyrelserna. För övriga 15 anslag sa riksdagen ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:KU1 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2018/19:KU7

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion.

Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen.

En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut.

Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU7 (pdf, 836 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU-arbetet i riksdagen

Betänkande 2018/19:NU3

Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU3 (pdf, 578 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2018/19:KU17

Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:KU17 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2018/19:KU26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU26 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet