Dokument & lagar (33 träffar)

Betänkande 2011/12:FöU7

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-04-24 Justering: 2012-05-08 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:FöU7 (pdf, 343 kB)

Betänkande 2011/12:KU7

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-11-08 Justering: 2011-11-15 Debatt: 2011-11-23 Beslut: 2011-11-23

Betänkande 2011/12:KU7 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun

Betänkande 2011/12:KU3

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2012-01-19 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU3 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

Betänkande 2011/12:KU2

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-12-15 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU2 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av viss länsstyrelseverksamhet

Betänkande 2011/12:FöU2

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2011-11-15 Justering: 2011-11-29 Debatt: 2012-02-01 Beslut: 2012-02-01

Betänkande 2011/12:FöU2 (pdf, 68 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

Betänkande 2011/12:KU8

Försvarsexportmyndigheten har tagit över uppgifter från framför allt Försvarets materielverk. För att Försvarsexportmyndighetens ska kunna fullgöra sin uppgift beslutade riksdagen att sekretesstiden för villkor i avtal som sluts av myndigheten ska förlängas från två till fem år. Det är samma sekretesstid som bland annat Försvarets materielverk och statliga affärsverk har för motsvarande uppgifter. Anledningen till den förlängda sekretesstiden är att två år har ansetts ge alltför kortvarigt skydd, bland annat när det gäller utvecklings- och optionsavtal på mer än två år.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla beslutade riksdagen också om några ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringarna gäller från och med den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-15

Betänkande 2011/12:KU8 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa ändringar om immunitet och privilegier

Betänkande 2011/12:FöU1

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Beredning: 2011-10-27 Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:FöU1 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – budgetåret 2012

Betänkande 2011/12:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-10-11 Justering: 2011-11-22 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-07

Betänkande 2011/12:KU1 (pdf, 729 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2011/12:KU4

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.


Beredning: 2011-10-18 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU4 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2011/12:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.


Beredning: 2011-09-15 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU10 (pdf, 12721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2011/12:KU23

Kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur riksdagsordningen. I stället ska det i lagen uttryckligen framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Det införs en regel om att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt. Det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Statsråd är sedan tidigare skyldiga att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir. Denna bestämmelse förtydligas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2012-05-03 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU23 (pdf, 522 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m.

Betänkande 2011/12:KU17

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2012-04-17 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU17 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor

Betänkande 2011/12:KU16

Det är mycket viktigt att en så stor del av befolkningen som möjligt kan ta del av så många stora idrottsevenemang som möjligt via fria tv-kanaler. Den senaste tidens utveckling där stora kommersiella bolag förvärvar de exklusiva sändningsrättigheterna till stora och betydelsefulla idrottsevenemang som OS visar enligt konstitutionsutskottet på behovet av en evenemangslista. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en sådan lista ska utformas.

Radio- och tv-kanaler får i dag sända reklam under högst 12 minuter per timme mellan hela klockslag. I en motion föreslås en sänkning av annonstiden till 8 minuter. Konstitutionsutskottet är inte berett att nu föreslå en sådan ändring. För att få ett djupare underlag bör regeringen göra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare ändringen som innebar en ökning av annonstiden till 12 minuter. Riksdagen gjorde ett sådant tillkännagivande. Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om radio- och tv-frågor.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2012-04-24 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU16 (pdf, 160 kB) Webb-tv debatt om förslag: Radio- och tv-frågor

Betänkande 2011/12:KU24

Två av statsbudgetens utgiftsområden ändrar namn. Utgiftsområde 18 ändrar namn till Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Utgiftsområde 10 ändrar namn till Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fördelningen av ändamål och verksamheter på vissa utgiftsområden ändras. Ändringarna gäller kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2012-05-22 Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-14 Beslut: 2012-06-14

Betänkande 2011/12:KU24 (pdf, 300 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden

Betänkande 2011/12:KU21

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 5
Beredning: 2012-05-08 Justering: 2012-06-07 Debatt: 2012-06-14 Beslut: 2012-06-14

Betänkande 2011/12:KU21 (pdf, 283 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen m.m.

Betänkande 2011/12:KU20 Del 1

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

  • Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
  • Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
  • Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
  • I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
  • KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
  • Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2011-10-13 Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-14 Beslut: 2012-06-14

Betänkande 2011/12:KU20 Del 1 (pdf, 1135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2011/12:FöU6

Försvarsutskottet har granskat regeringens skrivelse om integritetsskyddet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamheten. I samband med att riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning beslutade man att regeringen under 2011 skulle återkomma med en mer omfattande utvärdering av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. De utvärderingar som har gjorts ger enligt regeringen en samstämmig bild av att Försvarets radioanstalt, FRA, bedriver signalspaning på det sätt som är avsett i lagstiftningen och med respekt för enskilda personers integritet. Samtidigt konstaterar regeringen att det är nödvändigt att fortsätta att följa verksamheten, inte minst med tanke på att inhämtningen via tråd fortfarande är under uppbyggnad.

Försvarsutskottet anser att granskningen av den signalspaning som FRA gör fungerar väl. Justitieutskottet har lämnat ett yttrande där man gör samma bedömning. Försvarsutskottet utgår ifrån att uppföljningen fortsätter. Som komplement till den löpande uppföljningen har regeringen för avsikt att inom några år låta Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, genomföra en fördjupad uppföljning. Utskottet välkomnar detta och påpekar att uppföljningen bör redovisas för riksdagen. Utskottet har tidigare framhållit att olika myndigheter, till exempel polisen, har framfört behov av att få tillgång till information från signalspaning. Utskottet har nu fått information om att regeringen och Socialdemokraterna i december 2011 har gjort en överenskommelse om att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska få möjlighet till signalspaning. Regeringen arbetar med frågan och förväntas återkomma till riksdagen under 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2012-02-21 Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-29 Beslut: 2012-03-29

Betänkande 2011/12:FöU6 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kontrollstation signalspaning

Betänkande 2011/12:FöU9

Delar av den logistikverksamhet som Försvarsmakten i dag ansvarar för förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att frigöra resurser som kan användas till försvarets förbandsverksamhet och till att bygga upp insatsorganisationen. Regeringen bedömer att kostnaderna för försvarslogistikens på detta sätt kan minskas med cirka 760 miljoner kronor per år från den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs cirka 1 500 personer av omorganisationen. Flytten av logistikverksamheten ska enligt planen ske den 1 januari 2013.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen om förändringar i logistikorganisationen i de närmaste årens budgetpropositioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2012-05-08 Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-19 Beslut: 2012-06-20

Betänkande 2011/12:FöU9 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarets logistik

Betänkande 2011/12:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2012-03-27 Justering: 2012-04-17 Debatt: 2012-05-02 Beslut: 2012-05-02

Betänkande 2011/12:KU19 (pdf, 61 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2012 m.m.

Betänkande 2011/12:KU18

Regeringen har i en skrivelse redovisat en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Syftet med handlingsplanen är att:

  • Stärka medvetenheten om de demokratiska värderingarna.
  • Öka kunskapen om våldsbejakande extremism.
  • Stärka strukturerna för samverkan.
  • Förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och stödja avhopp från sådana grupper.
  • Motverka grogrunderna för det ideologiskt motiverade våldet.
  • Fördjupa det internationella samarbetet.

Planen innehåller 15 åtgärder som utgör den strategiska inriktningen för regeringens fortsatta arbete på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2012-02-02 Justering: 2012-04-12 Debatt: 2012-05-02 Beslut: 2012-05-02

Betänkande 2011/12:KU18 (pdf, 184 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Paginering