Dokument & lagar (42 träffar)

Betänkande 2010/11:KrU4

Regeringen har lämnat en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. I handlingsplanen berättar regeringen vad den har gjort och tänker göra för att stärka det förebyggande arbetet och för att stärka skyddet och stödet till de unga som drabbas. En utgångspunkt för alla åtgärderna är att de har tydligt fokus på att alla har rätt att själva välja med vem de ska ingå äktenskap. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:KrU4 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2010/11:KU13

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU13 (pdf, 867 kB)

Betänkande 2010/11:KU27

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-05 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-14

Betänkande 2010/11:KU27 (pdf, 20 kB)

Betänkande 2010/11:KU8

När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-30 Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU8 (pdf, 75 kB)

Betänkande 2010/11:KU17

JO kommer att utöver de uppgifter de redan har att fullgöra uppgiften som nationellt besöksorgan enligt Opcat. Opcat är det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr som Sverige sedan 2005 har varit ansluten till. Tillägget i lagen innebär ett förtydligande av JO:s uppdrag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-02-15 Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-17 Beslut: 2011-03-30

Betänkande 2010/11:KU17 (pdf, 40 kB)

Betänkande 2010/11:KU25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om bland annat allmänna helgdagar. En orsak är att flera av frågorna tidigare har behandlats av konstitutionsutskottet och att utskottet i dessa fall nu gjorde samma bedömning som förut. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, en minnesdag och ett märkesår för Raoul Wallenberg, en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande, offentliga belöningssystem och medborgarskapsceremonier.

Förslagspunkter: 5
Beredning: 2011-01-25 Justering: 2011-02-10 Debatt: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkande 2010/11:KU25 (pdf, 78 kB)

Betänkande 2010/11:KU31

Bestämmelserna om tjänstgöring i Lagrådet ändras. Lagrådet är en myndighet som har i uppgift att yttra sig över vissa lagförslag. I Lagrådet ingår domare, i första hand från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet utses i dag för en period på två år. Den förkortas till ett år, bland annat för att öka de högsta domstolarnas flexibilitet. Man tar också bort den begränsning som finns i dag i möjligheten att förordna ett justitieråd att tjänstgöra i Lagrådet i mer än en period i följd. Samtidigt stryks den regel som i dag finns om att personer som har fyllt 60 år inte kan utses till tjänstgöring i Lagrådet om de inte själva samtycker. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU31 (pdf, 449 kB)

Betänkande 2010/11:KU15

Riksdagsledamöter har en inkomstgaranti. Inkomstgarantin ger ledamöter som lämnat sitt riksdagsuppdrag rätt till en inkomst tills de etablerat sig på arbetsmarknaden eller skaffat sig andra inkomstkällor. Riksdagsstyrelsens vill ha en utvidgad jämkning av inkomstgarantin. En jämkning ska bland annat kunna ske när de som mottar inkomstgarantin redovisar inkomst från aktiv näringsverksamhet och den pensionsgrundande inkomsten minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Jämkning ska även kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom ska jämkning kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska det krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, påverkas den pensionsgrundande inkomsten. Då ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt. Förslaget innebär att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare till Riksdagens arvodesnämnd. Skatteverket ska också lämna uppgifter till nämnden. De nya reglerna om jämkning och uppgiftsskyldighet ska även gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter i Europaparlamentet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:KU15 (pdf, 77 kB)

Betänkande 2010/11:KU11

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:KU11 (pdf, 245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

Betänkande 2010/11:KrU10

Sverige ska ansluta sig till den så kallade Unidroit-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller allmänna minimiregler för i vilka situationer kulturföremål ska återlämnas till ursprungslandet. Ett ökat internationellt samarbete är nödvändigt om den illegala hanteringen av kulturföremål ska kunna hejdas, anser riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag. Regeringen bör beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om kulturmiljöfrågor, museer och utställningar.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 4
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-09

Betänkande 2010/11:KrU10 (pdf, 839 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor

Betänkande 2010/11:KU32

Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2011-05-10 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU32 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden m.m.

Betänkande 2010/11:KU28

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU28 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vallagsfrågor

Betänkande 2010/11:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning


Beredning: 2010-11-02 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU20 (pdf, 1495 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2010/11:KrU9

Riksdagen har beslutat be regeringen att skyndsamt återkomma med förslag på en lösning när det gäller anslagen till icke-statliga kulturlokaler så att medlen kan användas som det var avsett. Museer, teatrar och konsertlokaler som inte tillhör staten kan få stöd från Boverket för bland annat om- och nybyggnad, men stödet utnyttjas inte fullt ut. Följden blir att flera angelägna projekt fördröjs eller inte kan genomföras. Samtidigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om allmänna kulturfrågor. Flera motioner handlar om kulturella och kreativa näringar och regional tillväxt. Andra motioner handlar bland annat om åtgärder för att förbättra kulturskaparnas villkor, stöd till arrangörs- och amatörföreningar och krav på att kulturmyndigheterna och kulturinstitutionerna ska arbeta med hbt-frågor. Riksdagen hänvisar bland annat till den handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som regeringen beslutat om, en rad kultursatsningar som gjorts på senare år och övergripande prioriteringar i regeringens kulturpolitik.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 9
Justering: 2011-03-15 Debatt: 2011-04-06 Beslut: 2011-04-07

Betänkande 2010/11:KrU9 (pdf, 220 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna kulturfrågor

Betänkande 2010/11:KU7

Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-07 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU7 (pdf, 176 kB) Webb-tv debatt om förslag: Delegationsbeslut inom JO-ämbetet

Betänkande 2010/11:KU16

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-07 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU16 (pdf, 36 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2010/11:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.


Beredning: 2010-10-14 Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU10 (pdf, 17531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2010/11:KU18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.


Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-14 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU18 (pdf, 702 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2010/11:KrU8

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om insatser för läsfrämjande och övergripande digitaliseringsfrågor på biblioteks- och kulturarvsområdet. Skälet är bland annat pågående arbete på området och tidigare beslut. Motionerna handlar bland annat om tillgång till bibliotek, punktskriftens ställning, digitala bibliotek och satsning på digital folkbildning.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 9
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:KrU8 (pdf, 181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insatser för läsfrämjande och digitalisering

Betänkande 2010/11:KU22

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Beredning: 2011-03-29 Justering: 2011-04-14 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:KU22 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet
Paginering