Dokument & lagar (114 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU14

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2015/16:CU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om fastighetsrätt. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning och förköpsrätt av mark.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 9
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-07 Beslut: 2016-04-07

Betänkande 2015/16:CU15 (pdf, 459 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2015/16:KU14

"Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val" står det i grundlagen. Ingen ska kunna ta reda på hur någon röstat i ett val. Men idag kan inte synskadade personrösta utan att be om hjälp med att sätta kryss på valsedeln. Det bör ändras menar riksdagen.

I ett så kallat tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta fram en lösning som innebär att synnedsatta ska kunna personrösta utan att behöva röja valhemligheten för någon. En sådan lösning bör vara klar så snart som möjligt och senast till valen 2022.

Riksdagen sa nej till ett antal andra motioner, som handlar om snabbare omval, valhemlighet, valsedlar, valkretsar, elektroniskt röstningsförfarande, utlandssvenskars deltagande i val och skilda valdagar. Det pågår utredningsarbete i vissa av de här frågorna och andra har riksdagen tagit ställning till tidigare.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:KU14 (pdf, 387 kB)

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:CU14

Hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Det kan göra att mångfalden av boendeformer ökar och leda till minskad boendesegregation. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Tillkännagivandet omfattar även ett hyrköpsystem för bostäder. Hyrköp innebär att hyresgästen efter en viss tid har rätt att köpa lägenheten.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner med hänvisning till att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning till bostadsrätt.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 17
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:CU14 (pdf, 709 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hyresrätt m.m.

Betänkande 2015/16:CU13

Reglerna för att få tillstånd till vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas. Regelverket för nya tillståndsprövningar ska vara flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Det behövs även mer fokus på miljönytta.

Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande till regeringen. Det betyder att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett förslag om det här.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt som de aktuella motionerna. Förslagen handlade till exempel om skydd av brukningsvärd jordbruksmark, skydd av vattenområden och stranderosion.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-07 Beslut: 2016-04-07

Betänkande 2015/16:CU13 (pdf, 441 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hushållningen med mark- och vattenområden

Betänkande 2015/16:JuU22

Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att börja driva frågan.

En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar riksdagen, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn.

Riksdagen tycker att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Därför anser riksdagen att regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal där de drabbade dels skulle kunna hitta information och dels skulle kunna spärra sina identitetsuppgifter.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om tvångsäktenskap och kontaktförbud.

Förslagspunkter: 42 Reservationer: 30
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-07

Betänkande 2015/16:JuU22 (pdf, 751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2015/16:JuU20

Polisen borde ha rätt att söka igenom båtar efter vapen och andra farliga föremål. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen att se över denna möjlighet. I dag har polisen enbart rätt att söka igenom misstänkta fordon på land utan att begära en husrannsakan.

Uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som riksdagen nu riktar till regeringen.

Två av tillkännagivandena handlar om vapenlicenser. Riksdagen tycker att ansökan om vapenlicens borde ske digitalt och att handläggningstiderna för licensärenden måste kortas. Riksdagen anser vidare att regeringen ska jobba mer för att licensprövningarna blir mer enhetliga i landet.

Riksdagen vill också att det så kallade danstillståndet tas bort. I dag krävs tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning, även om den inte anordnas på offentlig plats. Det innebär en stor administrationsinsats både från polisens och arrangörens sida och därför vill nu riksdagen slopa tillståndskravet. Riksdagen uppmanar därför regeringen att se över denna möjlighet.

Det femte tillkännagivandet handlar om att en del av de uppgifter som polisen har i dag borde kunna läggas på andra myndigheter. Riksdagen uppmanar här regeringen att återuppta en nedlagd utredning om att renodla polisens arbete.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om gränskontroller, flyktingspionage, pass och datalagring.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 38
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-14

Betänkande 2015/16:JuU20 (pdf, 925 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2015/16:JuU21

Den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning. Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner som bland annat handlar om häktning, restriktioner för häktade, återfallsförebyggande arbete, villkorlig frigivning och elektronisk övervakning. Det eftersom det redan pågår arbete inom området och riksdagen har behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 16
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:JuU21 (pdf, 607 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

Betänkande 2015/16:MJU10

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:MJU10 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2015/16:JuU23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om unga som begår brott. Motionerna tar upp frågor om brottsförebyggande arbete, handläggningstider, påföljder och sänkt ålder för när någon kan dömas till straff.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 15
Justering: 2016-03-03 Debatt: 2016-03-10 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:JuU23 (pdf, 359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unga lagöverträdare

Betänkande 2015/16:CU16

Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:CU16 (pdf, 497 kB)

Betänkande 2015/16:CU20

Det ska bli lättare för konsumenter att säga upp avtal om boenderabatter, så kallade långfristiga semesterprodukter. Långfristiga semesterprodukter innebär att konsumenten betalar en avgift för att få rabatter eller förmåner vid senare avtal om boende, ofta i samband med semesterresor.

Med de nya reglerna ska konsumenter kunna säga upp avtalet när de har tagit emot ett betalningskrav som gäller den andra årliga delbetalningen. Idag måste hela den andra årliga delbetalningen ha betalats innan avtalet går att säga upp.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016. Lagändringen ska göra att svensk rätt överensstämmer med ett EU:s regler. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:CU20 (pdf, 308 kB)

Betänkande 2015/16:KU8

Försvarsexportmyndigheten ska avvecklas och upphör som myndighet den 31 december 2015. Därför tas Försvarsexportmyndigheten bort från offentlighets- och sekretesslagen. Det införs också en övergångsbestämmelse i lagen som innebär att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för ärenden där handlingarna har tagits om hand för arkivering innan de nya reglerna börjat gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:KU8 (pdf, 522 kB)

Betänkande 2015/16:JuU9

Riksdagen sa ja till regeländringar som gäller anpassning till ett nytt EU-direktiv om utbyte av fordonsuppgifter. Beslutet innebär en ändring av de regler om dataskydd som gäller när myndigheterna söker i andra EU-länders fordonsregister efter information om ägaren till ett fordon som varit inblandat i trafikbrott i ett annat EU-land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:JuU9 (pdf, 856 kB)

Betänkande 2015/16:CU8

De uppgifter som Statens va-nämnd har tas över av mark- och miljödomstolarna den 1 januari 2016. Det innebär att det kommer att vara mark- och miljödomstolarna som avgör tvister om vatten och avlopp. En tvist kan till exempel handla om att en fastighetsägare inte är överens med kommunen om hur hög va-avgiften ska vara.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:CU8 (pdf, 1487 kB)

Betänkande 2015/16:CU7

En person som har fått ett beslut om utmätning ska ha minst tre veckor på sig att överklaga beslutet i domstol. Ett beslut om utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten har rätt att ta egendom ifrån den som har skuld hos en annan.

Syftet med regeländringen är att den som har fått ett beslut om utmätning ska få större möjligheter att överklaga detta beslut. Med denna ändring anpassas det svenska regelverket till Europakonventionen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:CU7 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2015/16:CU5

Riksdagen godkände bland annat Kapstadskonventionen och sa ja till lagändringar som syftar till att göra det mer fördelaktigt för aktörer inom svensk luftfart att finansiera nya flygplan och helikoptrar.

Kapstadskonventionen är ett avtal om ett internationellt register för så kallade säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. Konventionen innehåller också andra regler, bland annat om vilka rättigheter en kreditgivare har vid avtalsbrott och konkurs.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:CU5 (pdf, 1517 kB)

Betänkande 2015/16:CU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Syftet med lagen är att anpassa svenska regler till ett EU-direktiv om alternativ tvistlösning och en EU-förordning om att en EU-gemensam webbplats för tvistlösning ska skapas.

Alternativ tvistlösning innebär att en konsument som är missnöjd med en köpt vara eller tjänst i stället för att gå till domstol kan vända sig till en nämnd för att lösa tvisten med företaget som sålt varan eller tjänsten. Ett exempel på en sådan nämnd är Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

De nya reglerna innebär bland annat att företagare ska ha viss skyldighet att lämna information om alternativ tvistlösning till konsumenter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:CU4 (pdf, 1034 kB)