Dokument & lagar (137 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU8

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:MJU8 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.

Betänkande 2015/16:MJU23

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-08-24 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2015/16:MJU23 (pdf, 2277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

Utlåtande 2015/16:CU26

EU-kommissionen vill ersätta den nuvarande förordningen om konsumentskyddssamarbete med en ny förordning, som är mer anpassad till den digitala ekonomin och den ökande handeln över gränserna inom EU.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att samarbetet mellan de nationella myndigheter som har ansvar för konsumentskyddet behöver bli bättre och bör regleras på EU-nivå. Däremot anser riksdagen att delar av förslaget går längre än vad som behövs för att nå målen och därmed strider mot subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. Riksdagen tänker därför lämna ett motiverat yttrande om detta till EU:s beslutande institutioner. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Utlåtande 2015/16:CU26 (pdf, 240 kB)

Betänkande 2015/16:MJU21

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU21 (pdf, 739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Betänkande 2015/16:JuU35

Regeringen vill förlänga giltighetstiden för den bestämmelse som ger säkerhetspolisen möjlighet att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet för vissa samhällsfarliga brott. Giltighetstiden ska förlängas ett år, till och med den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bakgrunden till beslutet är att EU-domstolen ska pröva frågan om lagring av uppgifter och om den är förenlig med EU-regler om bland annat integritet och elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer att arbetet med att slutgiltigt bestämma hur den här regeln ska se ut inte kommer att kunna avslutas innan nuvarande giltighetstid löper ut. Därför vill regeringen förlänga giltighetstiden.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Betänkande 2015/16:JuU35 (pdf, 264 kB)

Betänkande 2015/16:JuU31

Det införs en ny lag om myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter när de samarbetar mot organiserad brottslighet. Det görs också ändringar i vissa myndigheters registerförfattningar. De nya reglerna ska underlätta utbyte av information mellan myndigheter som samarbetar för att förebygga, förhindra eller upptäcka organiserad brottslighet. Regeringen får bestämma vilka myndigheter som ska omfattas av den nya lagen.

Myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter gäller bara när behovet av ett effektivt utbyte av information är extra stort. Bland annat krävs att samarbetet mellan myndigheterna har formaliserats genom särskilda beslut och att den mottagande myndigheten behöver uppgiften för att delta i samarbetet. De nya reglerna börjar gälla den 15 augusti 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:JuU31 (pdf, 1004 kB)

Betänkande 2015/16:JuU27

Justitieutskottet har granskat Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet. It-relaterade brott har ökat på senare år samtidigt som uppklarningsprocenten är låg.

Riksrevisionen riktar i rapporten flera rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att det är bra. Utskottet är även positivt till att regeringen har inlett en dialog om de här frågorna med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Betänkande 2015/16:JuU27 (pdf, 233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet

Betänkande 2015/16:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 36
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU20 (pdf, 1899 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.

Betänkande 2015/16:NU23

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:NU23 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:MJU18

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU18 (pdf, 4099 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.

Betänkande 2015/16:MJU17

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU17 (pdf, 1494 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m.

Betänkande 2015/16:CU24

En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:CU24 (pdf, 810 kB)

Betänkande 2015/16:CU23

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:CU23 (pdf, 857 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen

Betänkande 2015/16:KU23

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-13 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KU23 (pdf, 2008 kB)

Betänkande 2015/16:KU25

Befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Det anser riksdagen, som tillkännagav att regeringen ska föreslå regler kring det här.

Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektiv beaktas vid ändringar i indelningen av kommuner. Det gäller dock inte vid en ny indelning av landsting. Riksdagen anser att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid ny landstingsindelning.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens förslag om övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

 

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-13 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KU25 (pdf, 1943 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning

Utlåtande 2015/16:CU25

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kommer därför skicka in ett motiverat yttrande till EU där den motiverar varför förslaget är oförenligt med subsidiaritetsprincipen.  

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt.

Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

EU-kommissionen föreslår bland annat att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över områden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor. Sådana här områden kallas ofta i dagligt tal för skatteparadis.

Men riksdagen tycker alltså att den här typen av beslut ska tas närmare medlemsländerna, då skattepolitiken främst är en nationell fråga. Därför har riksdagen bestämt att ett motiverat yttrande ska lämnas in till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-09

Utlåtande 2015/16:CU25 (pdf, 1480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

Betänkande 2015/16:KU21

Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.

Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:KU21 (pdf, 9169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2015/16:JuU34

Det är regeringen som bestämmer över ID-kontroller som görs av buss-, tåg- och fartygspersonal. Föreskrifter som styr de här kontrollerna bör kunna förlängas direkt när giltighetstiden för tidigare föreskrifter gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ.

Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Beslutet om att förlänga kan idag tas först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut gått ut. Det blir alltså en karenstid på två veckor och under den tiden finns en risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet, enligt utskottet. Därför bör den karenstiden tas bort.

Riksdagen sa ja till lagändringar om det här. Ändringarna börjar gälla från den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:JuU34 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: Borttagande av karenstid för särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet

Betänkande 2015/16:KU29

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:KU29 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2016