Dokument & lagar (142 träffar)

Betänkande 2015/16:SkU5

För att undvika dubbelbeskattning när ett svenskt företag säljs eller ombildas och därefter blir hemmahörande i ett annat EU-land, kan företaget göra så kallad fiktiv avräkning. Fiktiv avräkning innebär förenklat att företaget vid beskattning i Sverige redan i förväg tar upp den skatt som senare kommer att betalas i det EU-land som företaget har sitt säte i.

Reglerna om fiktiv avräkning bygger på ett direktiv från EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna så att de inte bara gäller för företag i EU:s medlemsländer, utan även för företag i länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Förslaget innebär också en anpassning av bestämmelser som reglerar vad som krävs för att ett företag ska anses höra hemma i ett visst land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. De börjar användas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:SkU5 (pdf, 807 kB)

Betänkande 2015/16:SkU2

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Niue om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:SkU2 (pdf, 2868 kB)

Betänkande 2015/16:MJU3

Innehållet av mangan i ämnet MMT i diesel begränsas till att få vara högst 2 milligram per liter. Enligt ett direktiv från EU ska alla medlemsländer införa en sådan begränsning. Idag finns begränsningar när det gäller bensin, men inte för diesel. Även om MMT i praktiken inte förekommer i diesel i Sverige behöver Sverige införa begränsningar för att följa EU:s regler.

De nya reglerna börjar gälla den 16 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-17 Debatt: 2015-10-14 Beslut: 2015-10-14

Betänkande 2015/16:MJU3 (pdf, 461 kB)

Betänkande 2015/16:KU23

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-13 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KU23 (pdf, 2008 kB)

Betänkande 2015/16:JuU35

Regeringen vill förlänga giltighetstiden för den bestämmelse som ger säkerhetspolisen möjlighet att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet för vissa samhällsfarliga brott. Giltighetstiden ska förlängas ett år, till och med den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bakgrunden till beslutet är att EU-domstolen ska pröva frågan om lagring av uppgifter och om den är förenlig med EU-regler om bland annat integritet och elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer att arbetet med att slutgiltigt bestämma hur den här regeln ska se ut inte kommer att kunna avslutas innan nuvarande giltighetstid löper ut. Därför vill regeringen förlänga giltighetstiden.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Betänkande 2015/16:JuU35 (pdf, 264 kB)

Betänkande 2015/16:JuU31

Det införs en ny lag om myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter när de samarbetar mot organiserad brottslighet. Det görs också ändringar i vissa myndigheters registerförfattningar. De nya reglerna ska underlätta utbyte av information mellan myndigheter som samarbetar för att förebygga, förhindra eller upptäcka organiserad brottslighet. Regeringen får bestämma vilka myndigheter som ska omfattas av den nya lagen.

Myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter gäller bara när behovet av ett effektivt utbyte av information är extra stort. Bland annat krävs att samarbetet mellan myndigheterna har formaliserats genom särskilda beslut och att den mottagande myndigheten behöver uppgiften för att delta i samarbetet. De nya reglerna börjar gälla den 15 augusti 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:JuU31 (pdf, 1004 kB)

Betänkande 2015/16:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SkU25 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2015/16:CU24

En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:CU24 (pdf, 810 kB)

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:CU18

Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.

Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-26 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:CU18 (pdf, 434 kB)

Betänkande 2015/16:KU30

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.


Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:KU30 (pdf, 270 kB)

Betänkande 2015/16:KU26

Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:KU26 (pdf, 533 kB)

Betänkande 2015/16:SkU3

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Brunei om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:SkU3 (pdf, 2920 kB)

Betänkande 2015/16:KU9

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att godkänna ändringar i Europakonventionen. Ändringarna ska göra Europadomstolens hantering av klagomål mer effektiv och innebär bland annat att

  • det blir tydligare att det är de länder som har antagit Europakonventionen som har ansvaret för att rättigheterna i konventionen upprätthålls
  • tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader
  • domstolen får större möjligheter att säga nej till ett mål när en person som klagar inte har lidit avsevärd skada av att konventionen har kränkts
  • parterna i ett mål inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare lämnar över målet till att avgöras i så kallad stor sammansättning.

Förslaget om ändringar i Europakonventionen innebär att en svensk lag också ändras. Regeringen får bestämma när den lagändringen ska börja gälla.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-01-26 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:KU9 (pdf, 1415 kB)

Betänkande 2015/16:SkU15

En del posttjänster och frimärken kommer inom kort att vara befriade från moms. Det gäller bland annat frimärken som inte säljs i samlarsyfte. De nya reglerna grundar sig på en dom från EU-domstolen där Sverige förra året dömdes för fördragsbrott. Domstolen ansåg att den nuvarande svenska lagen bryter mot EU-rätten eftersom alla posttjänster och frimärken är skattepliktiga.

Riksdagen menar att förändringen kan påverka konkurrensen på postmarknaden negativt men att förändringen ändå måste genomföras eftersom Sverige är skyldiga att följa domen från EU. Riksdagen utgår ifrån att regeringen noga kommer följa hur förändringen påverkar konkurrenssituationen. Bland annat kan det göras genom den utredning om postlagstiftningen som redan tillsatts.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-04 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-10

Betänkande 2015/16:SkU15 (pdf, 498 kB)

Betänkande 2015/16:CU12

Plan- och bygglagen ändras för att stämma överens med EU:s ändrade regler om hissar och säkerhetskomponenter till hissar.

Ändringarna i plan- och bygglagen innebär att den myndighet som ansvarar för tillsynen ska kunna ställa krav även på den som installerar hissar. Myndigheten ska få rätt att kontrollera hissens komponenter hos installatören, kunna kräva särskilda upplysningar och handlingar samt få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där hissen finns. Myndigheten ska inte få tillträde till bostäder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 april 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-09 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:CU12 (pdf, 522 kB)

Betänkande 2015/16:KU2

Den nuvarande radio- och tv-lagen började gälla den 1 augusti 2010. Den innebar bland annat att EU-regler om samordning av audiovisuella medietjänster genomfördes i den svenska lagstiftningen. Hösten 2013 fick Sverige en så kallad formell underrättelse från EU-kommissionen där kommissionen anser att det finns vissa brister i hur Sverige har genomfört EU-reglerna. Därför görs nu några ändringar i radio- och tv-lagen. Bland annat införs nya bestämmelser i radio- och tv-lagen om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering. En ny bestämmelse som innebär att tv-företag från andra EU-länder ska få rätt att tillhandahålla tjänster i Sverige införs också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-10-20 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:KU2 (pdf, 1603 kB)

Betänkande 2015/16:JuU5

Om någon har blivit dömd till så kallad frivård ska personen i vissa fall kunna avtjäna straffet i ett annat land inom EU. Frivård betyder kriminalvård som en person får om denne exempelvis har blivit dömd till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.

Regeringens förslag innebär att Kriminalvården ska kunna avgöra om en person dömd till frivård i ett annat EU-land, kan avtjäna det i Sverige. Eller om en person dömd till frivård i Sverige kan avtjäna det i ett annat EU-land. Syftet är att personen ska kunna vara i det land där man tror att den sociala återanpassningen sker bäst.

De svenska lagändringarna innebär att Sverige följer ett EU-beslut om frivårdspåföljder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:JuU5 (pdf, 1725 kB)

Betänkande 2015/16:JuU4

Ett kontaktförbud som utfärdats i Sverige ska gälla i hela EU. Om ett sådant förbud har utfärdats i ett annat EU-land ska detta förbud även gälla i Sverige. Syftet är att skyddsbehövande ska kunna röra sig fritt i EU. Kontaktförbud innebär att en person som kan tänkas att begå brott mot, trakassera eller förfölja någon annan inte ska få kontakta den andra personen.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:JuU4 (pdf, 1579 kB)

Betänkande 2015/16:SkU14

De så kallade skattenämnderna inom fastighetstaxeringen avskaffas. Skattenämnder är nämnder som består av särskilt utsedda personer som ska pröva och besluta i taxeringsfrågor som avser fastigheter. I fortsättningen ska beslut som tidigare fattats av skattenämnderna tas av Skatteverkets tjänstemän. Vid omprövningsärenden ska särskilt kvalificerade beslutfattare kopplas in. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 mars 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:SkU14 (pdf, 708 kB)