Dokument & lagar (76 träffar)

Betänkande 2015/16:NU23

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:NU23 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Betänkande 2015/16:NU22

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU22 (pdf, 859 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Betänkande 2015/16:NU21

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU21 (pdf, 264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Betänkande 2015/16:NU20

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU20 (pdf, 663 kB)

Betänkande 2015/16:NU19

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 21
Justering: 2016-04-26 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:NU19 (pdf, 912 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektreserv 2020-2025

Betänkande 2015/16:NU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU18 (pdf, 1380 kB)

Betänkande 2015/16:NU17

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU17 (pdf, 737 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Utlåtande 2015/16:NU16

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om övergripande mål och åtgärder för att förbättra den inre marknaden. I den nämns några stora hinder, som exempelvis att det sker lite offentlig upphandling över gränserna. Kommissionen menar att dessa hinder påverkar EU:s fria inre marknad negativt. Kommissionen ger samtidigt förslag på en rad åtgärder för förbättring.

Näringsutskottet har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet anser att en väl fungerade inre marknad stärker hela EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning och är till och är nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Utskottet menar att det är viktigt att kommissionen arbetar för att skapa bättre förutsättningar för tjänstehandel, bättre villkor för småföretag och gränsöverskridande e-handel samt öppenhet mot omvärlden. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 5
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Utlåtande 2015/16:NU16 (pdf, 410 kB)

Betänkande 2015/16:NU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 22
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:NU15 (pdf, 879 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2015/16:NU14

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.

Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU14 (pdf, 495 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2015/16:NU13

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:NU13 (pdf, 1572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Exportstrategin

Betänkande 2015/16:NU12

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:NU12 (pdf, 1743 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politik för hållbart företagande

Betänkande 2015/16:NU11

En sanktionsavgift ska införas i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Det innebär att en tillverkare som bryter mot föreskrifter som gäller med stöd av lagen måste betala en avgift.

Med den här ändringen anpassas lagen till de omarbetade EU-direktiven om icke-automatiska vågar och om mätinstrument. Icke-automatiska vågar är till exempel vågen i kassan i mataffären. Konsumenter ska kunna lita på att de får den mängd av en vara, i vikt, som de betalar för. Därför är det viktigt att vägningen görs på rätt sätt.

Lagändringen träder i kraft den 20 april 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:NU11 (pdf, 333 kB)

Betänkande 2015/16:NU10

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 21
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:NU10 (pdf, 888 kB) Webb-tv debatt om förslag: Energipolitik

Betänkande 2015/16:NU9

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-10

Betänkande 2015/16:NU9 (pdf, 681 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik

Utlåtande 2015/16:NU8

Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-10

Utlåtande 2015/16:NU8 (pdf, 473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av meddelande om handel för alla

Betänkande 2015/16:NU7

Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.

Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-01-21 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:NU7 (pdf, 547 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen

Betänkande 2015/16:NU6

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2015-10-13 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:NU6 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015

Betänkande 2015/16:NU5

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-09-24 Debatt: 2015-10-14 Beslut: 2015-10-14

Betänkande 2015/16:NU5 (pdf, 870 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nordisk balansavräkning

Betänkande 2015/16:NU4

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 8
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:NU4 (pdf, 442 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag
Paginering