Dokument & lagar (76 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU3

Innehållet av mangan i ämnet MMT i diesel begränsas till att få vara högst 2 milligram per liter. Enligt ett direktiv från EU ska alla medlemsländer införa en sådan begränsning. Idag finns begränsningar när det gäller bensin, men inte för diesel. Även om MMT i praktiken inte förekommer i diesel i Sverige behöver Sverige införa begränsningar för att följa EU:s regler.

De nya reglerna börjar gälla den 16 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-17 Debatt: 2015-10-14 Beslut: 2015-10-14

Betänkande 2015/16:MJU3 (pdf, 461 kB)

Betänkande 2015/16:KU23

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-13 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KU23 (pdf, 2008 kB)

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:NU20

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU20 (pdf, 663 kB)

Betänkande 2015/16:KU30

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.


Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:KU30 (pdf, 270 kB)

Betänkande 2015/16:KU26

Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:KU26 (pdf, 533 kB)

Betänkande 2015/16:KU9

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att godkänna ändringar i Europakonventionen. Ändringarna ska göra Europadomstolens hantering av klagomål mer effektiv och innebär bland annat att

  • det blir tydligare att det är de länder som har antagit Europakonventionen som har ansvaret för att rättigheterna i konventionen upprätthålls
  • tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader
  • domstolen får större möjligheter att säga nej till ett mål när en person som klagar inte har lidit avsevärd skada av att konventionen har kränkts
  • parterna i ett mål inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare lämnar över målet till att avgöras i så kallad stor sammansättning.

Förslaget om ändringar i Europakonventionen innebär att en svensk lag också ändras. Regeringen får bestämma när den lagändringen ska börja gälla.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-01-26 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:KU9 (pdf, 1415 kB)

Betänkande 2015/16:KU2

Den nuvarande radio- och tv-lagen började gälla den 1 augusti 2010. Den innebar bland annat att EU-regler om samordning av audiovisuella medietjänster genomfördes i den svenska lagstiftningen. Hösten 2013 fick Sverige en så kallad formell underrättelse från EU-kommissionen där kommissionen anser att det finns vissa brister i hur Sverige har genomfört EU-reglerna. Därför görs nu några ändringar i radio- och tv-lagen. Bland annat införs nya bestämmelser i radio- och tv-lagen om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering. En ny bestämmelse som innebär att tv-företag från andra EU-länder ska få rätt att tillhandahålla tjänster i Sverige införs också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-10-20 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:KU2 (pdf, 1603 kB)

Betänkande 2015/16:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionerna handlade om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor som har koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och behandlades därför förenklat.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU11 (pdf, 400 kB)

Betänkande 2015/16:MJU6

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU6 (pdf, 360 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Betänkande 2015/16:NU17

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU17 (pdf, 737 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Betänkande 2015/16:MJU14

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2015/16:NU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 22
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:NU15 (pdf, 879 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2015/16:NU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU18 (pdf, 1380 kB)

Betänkande 2015/16:KU14

"Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val" står det i grundlagen. Ingen ska kunna ta reda på hur någon röstat i ett val. Men idag kan inte synskadade personrösta utan att be om hjälp med att sätta kryss på valsedeln. Det bör ändras menar riksdagen.

I ett så kallat tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta fram en lösning som innebär att synnedsatta ska kunna personrösta utan att behöva röja valhemligheten för någon. En sådan lösning bör vara klar så snart som möjligt och senast till valen 2022.

Riksdagen sa nej till ett antal andra motioner, som handlar om snabbare omval, valhemlighet, valsedlar, valkretsar, elektroniskt röstningsförfarande, utlandssvenskars deltagande i val och skilda valdagar. Det pågår utredningsarbete i vissa av de här frågorna och andra har riksdagen tagit ställning till tidigare.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:KU14 (pdf, 387 kB)

Betänkande 2015/16:NU14

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.

Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU14 (pdf, 495 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:NU13

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:NU13 (pdf, 1572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Exportstrategin

Betänkande 2015/16:NU12

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:NU12 (pdf, 1743 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politik för hållbart företagande
Paginering