Dokument & lagar (68 träffar)

Betänkande 2015/16:KU21

Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.

Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:KU21 (pdf, 9169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2015/16:KU28

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.

Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.

I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.

Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.

Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.

Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:KU28 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Betänkande 2015/16:NU22

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU22 (pdf, 859 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Betänkande 2015/16:NU21

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU21 (pdf, 264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Betänkande 2015/16:FöU12

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FöU12 (pdf, 2131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elsäkerhet

Betänkande 2015/16:KU7

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-14 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU7 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2015/16:KU5

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU5 (pdf, 6414 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2015/16:NU4

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 8
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:NU4 (pdf, 442 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

Betänkande 2015/16:NU6

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2015-10-13 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:NU6 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015

Betänkande 2015/16:NU5

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-09-24 Debatt: 2015-10-14 Beslut: 2015-10-14

Betänkande 2015/16:NU5 (pdf, 870 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nordisk balansavräkning

Betänkande 2015/16:KU16

Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU men måste informera och förankra sitt agerande i EU hos riksdagen. Tanken är att riksdagen ska ha inflytande i de ståndpunkter som Sverige ska ha i EU.

Konstitutionsutskottet, KU, anser att formerna för riksdagens arbete med EU-frågor kontinuerligt bör utvärderas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda riksdagens arbete med EU-frågor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag som behandlades samtidigt. Bland annat på grund av pågående arbete och att en del frågor nyligen utretts. Motionsförslagen handlade bland annat om statsskicket, medborgarinitiativ och nationella folkomröstningar.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:KU16 (pdf, 930 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Utlåtande 2015/16:NU16

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om övergripande mål och åtgärder för att förbättra den inre marknaden. I den nämns några stora hinder, som exempelvis att det sker lite offentlig upphandling över gränserna. Kommissionen menar att dessa hinder påverkar EU:s fria inre marknad negativt. Kommissionen ger samtidigt förslag på en rad åtgärder för förbättring.

Näringsutskottet har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet anser att en väl fungerade inre marknad stärker hela EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning och är till och är nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Utskottet menar att det är viktigt att kommissionen arbetar för att skapa bättre förutsättningar för tjänstehandel, bättre villkor för småföretag och gränsöverskridande e-handel samt öppenhet mot omvärlden. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 5
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Utlåtande 2015/16:NU16 (pdf, 410 kB)

Utlåtande 2015/16:KU27

Riksdagen anser att ett förslag från Europaparlamentet om regler för medlemsländernas EU-val strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt utifrån att beslutet också ska vara effektivt och ändamålsenligt. Europaparlamentet har flera förslag om hur valet av ledamöter till parlamentet ska gå till. Riksdagens konstitutionsutskott, KU, anser att vissa av dessa inte är beslut som ska tas på EU-nivå. Bland annat ska man inte på EU-nivå reglera partiernas "inre liv", till exempel genom krav på insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater. KU menar också att vissa förslag är svåra att förena med den svenska tryck- och yttrandefriheten.

EU-parlamentet har inte heller, enligt KU, följt rutinerna för den information som ska ges till de nationella parlamenten. Det saknas även en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan motivering ska finnas. Riksdagen har därför beslutat lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från EU inte följer subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Utlåtande 2015/16:KU27 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt

Utlåtande 2015/16:NU8

Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-10

Utlåtande 2015/16:NU8 (pdf, 473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av meddelande om handel för alla

Utlåtande 2015/16:KU3

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om EU:s agenda för bättre lagstiftning. I meddelandet lyfter kommissionen bland annat fram arbetet för öppenhet och samråd, bättre motiveringar till förslag, nya riktlinjer för bättre lagstiftning och en ny nämnd för lagstiftningskontroll.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade kommissionens arbete för bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsarbetet. Utskottet uppmärksammade att kommissionen framhåller att varje förslag ska innehålla mer ingående förklaringar av hur de förhåller sig till principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-26 Beslut: 2015-11-26

Utlåtande 2015/16:KU3 (pdf, 400 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Utlåtande 2015/16:KU11

Riksdagen har behandlat två årsrapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet och proportionalitet samt om förhållandet mellan de nationella parlamenten och kommissionen. Politisk dialog mellan EU-kommissionen och Sverige sker genom regeringen. Det är bara vid subsidiaritetsprövningar som riksdagen kan kommunicera direkt med kommissionen. Konstitutionsutskottet betonade därför att det är viktigt att de nationella parlament som inte kan delta i den politiska dialogen inte missgynnas.

Konstitutionsutskottet konstaterade att det saknades motiveringar utifrån subsidiaritetsprincipen i 15 procent av EU-kommissionens förslag under 2014. Enligt utskottet är det en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess. Utskottet framhöll att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar görs innan förhandlingar om förslag påbörjas, annars kan prövningarna förlora i betydelse. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt, antingen i medlemslandet eller på EU-nivå.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-04-06

Utlåtande 2015/16:KU11 (pdf, 295 kB)

Betänkande 2015/16:FöU2

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en myndighet som utför kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten.

Riksrevisionen har granskat om Siuns kontrollarbete fungerar effektivt. Riksrevisionen, liksom regeringen, bedömer att Siun har fått de förutsättningar och medel som behövs för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser dock i sin rapport att Siuns arbetsprocess och kontrollärenden kan dokumenteras bättre, samt att tydligheten i besluten behöver utvecklas. Riksrevisionens granskning visar också att försvarsunderrättelsemyndigheterna tar Siuns synpunkter på allvar och vidtar åtgärder i enlighet med Siuns beslut.

Regeringen avser att hålla sig informerad om Siuns fortsatta utvecklingsarbete, vilket riksdagen anser är bra. Riksrevisionen menar också att det är viktigt att ta reda på var försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs inom Försvarsmakten, och detta är något som även riksdagen anser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FöU2 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2015/16:FöU6

Regeringen borde se över bestämmelserna om skyddsobjekt för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar riksdagen som nu riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Försvarsmakten har informerat riksdagens försvarsutskott om sina erfarenheter av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård 2014. Operationen inleddes efter larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Mängden civila i området försvårade Försvarsmaktens arbete enligt myndigheten och riksdagen tycker nu att regeringen ska se över Försvarsmaktens befogenhet, samt skyddslagens användbarhet i de här sammanhangen. Riksdagen uppmanar därför regeringen att undersöka om bestämmelserna om skyddsobjekt borde ändras.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag om skydd för geografisk information. Den nya lagen ska ersätta lagen om skydd för landskapsinformation. Det främsta syftet med den nya lagen, liksom den gamla, är att förhindra att information om försvarsanläggningar finns i databaser eller kartor på ett sätt som kan underlätta planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige.

Den nya lagen innebär också en rad lättnader. Bland annat ska spridning av landgeografisk information bara vara tillståndspliktig när informationen hämtas genom fotografering eller annan registrering från luften.

Den nya lagen börja gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU6 (pdf, 507 kB)

Betänkande 2015/16:FöU7

Många kommuner har fortfarande stora problem att rekrytera brandmän på deltid. Därför vill nu riksdagen att regeringen undersöker om utbildningen för deltidsbrandmän kan ges på fler orter. Som det är i dag ges deltidsutbildningen bara på två ställen i landet, i Revinge och på Sandö.

Riksdagen tycker också att myndigheters och kommuners information till allmänheten vid kris eller krig måste förbättras. Det gäller framförallt information om den enskildes eget ansvar. Det finns redan i dag särskilda lagstadgade regler, så kallade föreskrifter, om hur allmänheten ska få information av myndigheter under en kris. Men enligt riksdagen saknas det krav på att informationsinsatserna också ska handla om individens eget ansvar och beredskap i ett förebyggande syfte.

I två tillkännagivanden uppmanar därför riksdagen regeringen att se över dessa två frågor.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 25
Justering: 2016-03-01 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:FöU7 (pdf, 686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beredskap för kris och krig

Betänkande 2015/16:FöU5

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU5 (pdf, 169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet