Dokument & lagar (69 träffar)

Betänkande 2013/14:SfU8

Internationella arbetsorganisationen, ILO, har beslutat om en rekommendation om nationellt socialt grundskydd. Sverige och andra länder som är medlemmar i ILO kan ta hänsyn till organisationens rekommendationer i till exempel lagstiftning, men en rekommendation har inte bindande karaktär.

Regeringen har lämnat en skrivelse om ILO:s rekommendation. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att rekommendationen kan stödja en god social, ekonomisk och politisk utveckling i många länder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-02-06 Debatt: 2014-02-26 Beslut: 2014-02-26

Betänkande 2013/14:SfU8 (pdf, 1388 kB)

Betänkande 2013/14:SfU12

Reglerna om fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar ändras. Till EES-länderna räknas EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat att reglerna för de grundläggande villkoren för inresa, vistelse och arbete, uppehållsrätt samt avvisning och utvisning får en tydligare struktur. Reglerna om när avvisning och utvisning får ske anpassas också ytterligare till att EES-medborgare många gånger inte behöver uppehållstillstånd för rätt till vistelse i Sverige i mer än tre månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:SfU12 (pdf, 5678 kB)

Betänkande 2013/14:SfU11

Som ett led i uppföljningen av genomförandet av EU-reglerna om fri rörlighet inom EES-länderna görs flera lagändringar. Till EES-länderna hör EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat:

  • Reglerna i utlänningslagen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare ska också gälla för familjemedlemmar till svenska medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet.
  • Definitionen av vem som ska räknas som familjemedlem till EES-medborgare utvidgas.
  • I dagsläget finns en begränsning som gäller för familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt. Den begränsningen tas bort.
  • Bestämmelsen om att EES-medborgare som tänkt stanna i Sverige längre än tre månader måste registrera sig tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:SfU11 (pdf, 789 kB)

Betänkande 2013/14:KU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om rösträtt och valsystem. Skälet till att riksdagen sa nej till en motion om höjd riksdagsspärr är bland annat att det finns ett brett stöd för den nuvarande spärren på fyra procent. Övriga motioner tar upp frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-02-27 Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-03-27

Betänkande 2013/14:KU19 (pdf, 46 kB)

Betänkande 2013/14:KU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arbetsvillkor, utskottens och ledamöternas resor, riksdagens krigsdelegation och minnesåret för demokratins genombrott.

Förslagspunkter: 6
Beredning: 2014-02-04 Justering: 2014-02-27 Debatt: 2014-03-06 Beslut: 2014-03-12

Betänkande 2013/14:KU15 (pdf, 71 kB)

Betänkande 2013/14:KU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat allmänna helgdagar. Skälet är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om 70-årsminnet av Harry Nordlund, att avskaffa första maj som allmän helgdag, flaggdagar och flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-01-21 Justering: 2014-02-06 Debatt: 2014-02-27 Beslut: 2014-03-05

Betänkande 2013/14:KU13 (pdf, 26 kB)

Betänkande 2013/14:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Det ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU47 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2013/14:KU43

Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.

Konstitutionsutskottet noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU43 (pdf, 51 kB)

Betänkande 2013/14:KU42

Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU42 (pdf, 407 kB)

Betänkande 2013/14:KU45

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:KU45 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2013/14:KU44

Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU44 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2013/14:KU40

Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU40 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2013/14:KU39

Bestämmelserna om statistiksekretess ändras den 1 augusti 2014. I dag måste statliga utredningar och Statskontoret be regeringen att besluta om sekretess när de gör en statistisk undersökning. Regeringen beslutar oftast om sekretess, men myndigheterna måste vänta in regeringens beslut. I och med lagändringen kommer sekretess att gälla utan att regeringen först behöver besluta om det.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-08 Justering: 2014-04-15 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU39 (pdf, 343 kB)

Betänkande 2013/14:KU38

När regeringen beslutar är huvudregeln att minst fem statsråd ska delta. Men vissa typer av brådskande ärenden om Försvarsmakten får ett statsråd besluta om under statsministerns överinseende. Nu slås förutsättningarna för beslut enligt detta undantag fast i en ny lag. Samtidigt ändras de typer av ärenden som får beslutas enligt undantaget. Till exempel ska beslutsformen inte användas när det gäller reservofficerares och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten. Däremot ska Försvarsmaktens organisering och mobilisering i krig samt totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten kunna beslutas enligt den särskilda beslutsordningen också i framtiden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-04-08 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU38 (pdf, 288 kB)

Betänkande 2013/14:KU36

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens rapport. Utskottet noterar att könsfördelningen är jämn inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer utom i gruppen ordförande med mera. Där är andelen kvinnor 37 procent. Även om en majoritet i den här gruppen fortfarande är män tycker utskottet att det är positivt att andelen kvinnor har ökat jämfört med förra året. Regeringen har också redovisat spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter, statistik som utskottet efterfrågade förra året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-04-08 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU36 (pdf, 186 kB)

Betänkande 2013/14:SfU16

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.

Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU16 (pdf, 191 kB)

Betänkande 2013/14:KU29

Skyddet mot andra länders underrättelseverksamhet ska stärkas. Bland annat införs ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Brottet omfattar underrättelseverksamhet som har som syfte att samla in information som kan skada Sverige om ett annat land känner till den. Dessutom skärps minimistraffet för flyktingspionage från böter till fängelse.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Beredning: 2014-03-27 Justering: 2014-04-17 Debatt: 2014-05-09 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:KU29 (pdf, 4311 kB)

Betänkande 2013/14:KU37

Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får regionalt utvecklingsansvar från och med 1 januari 2015.

Beslutet innebär också att landstingen i dessa län får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska heta regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Det ska dock fortsatt heta landstingsfullmäktige vid val.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-08 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-09 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:KU37 (pdf, 437 kB)

Betänkande 2013/14:KU31

Det är viktigt att val genomförs på ett säkert sätt och att så många som möjligt har möjlighet att rösta. Det finns en risk att väljare på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal för att förtidsrösta. Framöver kommer dessa väljare att kunna lämna sina röster till kommunala röstmottagare som kommer hem till dem och tar emot deras röster. Under den tid som förtidsröstningen pågår ska minst en röstningslokal i varje kommun vara öppen varje dag och minst två röstmottagare ska vara närvarande för att ta emot förtidsröster i röstningslokalerna.

För att öka säkerheten ska kommunerna förvara valmaterial från förtidsröstningen avskilt och på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om kuvert, röstkort och adresskort som tagits emot från väljare eller bud. Lokaler som används för röstning ska vara tydligt avgränsade och utformade så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Lokalerna får inte ha anknytning till en viss politisk organisation. Det är också viktigt att alla som arbetar med val har kunskap om vilka regler som gäller. Därför ska bara den som har fått utbildning få bli röstmottagare.

Valnämnden får i undantagsfall avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, det vill säga till torsdagen efter valdagen. På så sätt ska rösträkningen bli säkrare.

De nya reglerna för förvaring av valmaterial börjar gälla den 1 augusti 2014. De andra ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-03 Justering: 2014-04-15 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU31 (pdf, 1568 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad effektivitet, säkerhet och tillgänglighet i valförfarandet

Betänkande 2013/14:KU28

Det har blivit vanligare att stora kommersiella tv-bolag köper exklusiva sändningsrättigheter till vissa sportevenemang. Mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2012 om behovet av en så kallad evenemangslista har Myndigheten för radio och tv utrett hur en sådan lista skulle kunna utformas. En sådan lista ska innehålla evenemang som anses vara särskilt viktiga för samhället, till exempel OS. En väsentlig del av allmänheten ska kunna ta del av evenemangen på listan via fri tv. Enligt utredningsförslaget från Myndigheten för radio och tv ska minst 80 procent av allmänheten ha tillgång till evenemangen på listan.

Riksdagen anser att gränsen på 80 procent är för låg. När regeringen fortsätter att arbeta med förslaget om evenemangslista bör kraven skärpas så att fler kan se de evenemang som finns med på listan. Vad som menas med fri tv bör också bli tydligare. Fri tv ska avse sådan tv som allmänheten har tillgång till utan annan betalning än licensavgift och i vissa fall grundanslutningsavgift till ett kabelnät. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande grundar sig på motioner från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om radio- och tv-frågor.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Beredning: 2014-03-11 Justering: 2014-04-08 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU28 (pdf, 144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Etermediefrågor
Paginering