Dokument & lagar (4 820 träffar)

Betänkande 2017/18:KU26

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:KU26 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i riksdagsordningen

Betänkande 2017/18:NU14

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU14 (pdf, 698 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt följerätt

Betänkande 2017/18:NU15

Det svenska regelverket anpassas till EU:s nya energimärkningsförordning. Anpassningen sker genom att svenska bestämmelser som reglerar samma sak som EU-förordningen slutar att gälla och två nya lagar med de kompletterande bestämmelser som krävs i Sverige införs.

Syftet med energimärkning är att göra det möjligt för slutanvändare av energirelaterade produkter att välja de mest effektiva produkterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2018-04-26 Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU15 (pdf, 768 kB)

Betänkande 2017/18:KU45

Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:KU45 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2017/18:KU34

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 22
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:KU34 (pdf, 1163 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2017/18:NU12

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

  • Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
  • Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 49
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-19

Betänkande 2017/18:NU12 (pdf, 1181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2017/18:KU25

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU25 (pdf, 678 kB)

Betänkande 2017/18:KU23

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU23 (pdf, 1934 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny dataskyddslag

Betänkande 2017/18:NU17

Regeringen ska få bestämma om regler som kompletterar EU:s nätkoder för el. Regeringen kan också välja att delegera den här rätten till en myndighet.

EU:s nätkoder innehåller tvingande regler som syftar till att se till att det europeiska elsystemet är driftsäkert och sammanlänkat. Regeringen har föreslagit ändringar i ellagen som innebär att regeringen eller en myndighet kan komplettera dessa regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-19

Betänkande 2017/18:NU17 (pdf, 546 kB)

Betänkande 2017/18:KU36

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

  • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
  • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
  • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 21
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU36 (pdf, 1149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Betänkande 2017/18:KU37

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 13
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU37 (pdf, 715 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2017/18:KU24

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.

Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.

Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU24 (pdf, 739 kB)

Betänkande 2017/18:KU33

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2018-03-28 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KU33 (pdf, 559 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2017/18:KU15

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2018-03-28 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KU15 (pdf, 1046 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

Utlåtande 2017/18:NU26

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen om marknadskontroll av produkter går för långt och strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Därför beslutade riksdagen att lämna synpunkter om detta i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Prövningar enligt subsidiaritetsprincipen går ut på att avgöra om beslut bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Principen säger att beslut om nya lagar ska tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Riksdagen ifrågasätter inte att EU-reglerna som gäller marknadskontroll behöver förbättras. Däremot har riksdagen invändningar mot några av de befogenheter för myndigheter som kommissionen föreslår. Enligt riksdagens uppfattning går dessa delar av förslaget längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-22

Utlåtande 2017/18:NU26 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:NU11

Majoriteten av livsmedelsexporten från Sverige kommer från ett fåtal större företag och det är endast tio procent av alla svenska livsmedelsföretag som exporterar. Regeringen genomför just nu flera satsningar för att främja den svenska livsmedelsexporten. Det ser riksdagen positivt på, men betonar samtidigt vikten av att det finns en regional spridning i åtgärderna. Även små och medelstora företag på landsbygden som inte exporterar i dag borde nås av den här typen av satsningar.

Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om vikten av att exportprogrammen och andra åtgärder når små och medelstora livsmedelsföretag i hela landet.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om handelspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 19
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:NU11 (pdf, 902 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik

Betänkande 2017/18:NU10

Riksdagen sa nej till 21 motioner om mineralpolitik från allmänna motionstiden 2017. Anledningen till det är bland annat att regeringen nyligen har tillsatt eller tagit emot utredningar inom området mineralpolitik. Motionerna handlar bland annat om utvinning av fossila energitillgångar, mineralstrategin och mineraler och miljö.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:NU10 (pdf, 612 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2017/18:NU9

Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:NU9 (pdf, 730 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa elmarknadsfrågor

Betänkande 2017/18:KU35

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU35 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2017/18:KU31

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU31 (pdf, 509 kB) Webb-tv debatt om förslag: Massmediefrågor