Dokument & lagar (47 träffar)

Betänkande 2019/20:SfU8

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU8 (pdf, 720 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkare skydd för välfärdssystemen

Betänkande 2019/20:SfU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
  • Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
  • En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
  • Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU7 (pdf, 1223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrat grundskydd för pensionärer

Betänkande 2019/20:SfU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU6 (pdf, 872 kB)

Betänkande 2019/20:SfU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU5 (pdf, 741 kB) Webb-tv debatt om förslag: En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

Betänkande 2010/11:SfU12

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-06-30 Debatt: 2011-07-01 Beslut: 2011-07-01

Betänkande 2010/11:SfU12 (pdf, 89 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar i sjukförsäkringen (förnyad behandling)

Betänkande 2010/11:SfU11

Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.


Justering: 2011-06-17 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:SfU11 (pdf, 498 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar i sjukförsäkringen

Betänkande 2010/11:KU32

Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2011-05-10 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU32 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden m.m.

Betänkande 2010/11:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning


Beredning: 2010-11-02 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU20 (pdf, 1495 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2010/11:KU28

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU28 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vallagsfrågor

Betänkande 2010/11:SfU9

Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:SfU9 (pdf, 461 kB)

Betänkande 2010/11:SfU8

Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:SfU8 (pdf, 300 kB) Webb-tv debatt om förslag: Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort

Betänkande 2010/11:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa brister. Övriga utskott har fått komma med synpunkter till KU. Slutbehandlingen av ett tillkännagivande kritiseras av näringsutskottet. Skatte-, socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnar synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. KU delar dessa utskotts bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder. Det råder enligt KU även en del oklarheter gällande riksdagens tillkännagivande om bortförda barn. Ett av riksdagens tillkännagivanden till regeringen saknas också i regeringens redogörelse. KU konstaterar samtidigt bland annat att andelen icke slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtaglig. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena har också ökat väsentligt, vilket är bra. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-03-17 Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU21 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Betänkande 2010/11:KU30

Riksdagsförvaltningens uppgifter blir tydligare och bestämmelserna anpassas till dagens förhållanden. Den nya instruktionen innehåller bland annat följande förtydliganden: Riksdagsförvaltningen är en myndighet som lyder under riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla resurser och service inte bara till kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan utan även till talmannen, riksdagsledamöterna och partikanslierna i riksdagen. I förvaltningens uppgifter ingår att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. En rad ändringar gör ansvarsfördelning tydligare mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören, riksdagsförvaltningens chef. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-26 Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU30 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny instruktion för riksdagsförvaltningen

Betänkande 2010/11:KU31

Bestämmelserna om tjänstgöring i Lagrådet ändras. Lagrådet är en myndighet som har i uppgift att yttra sig över vissa lagförslag. I Lagrådet ingår domare, i första hand från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet utses i dag för en period på två år. Den förkortas till ett år, bland annat för att öka de högsta domstolarnas flexibilitet. Man tar också bort den begränsning som finns i dag i möjligheten att förordna ett justitieråd att tjänstgöra i Lagrådet i mer än en period i följd. Samtidigt stryks den regel som i dag finns om att personer som har fyllt 60 år inte kan utses till tjänstgöring i Lagrådet om de inte själva samtycker. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU31 (pdf, 449 kB)

Betänkande 2010/11:KU22

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Beredning: 2011-03-29 Justering: 2011-04-14 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:KU22 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet

Betänkande 2010/11:SfU6

Regeringen har redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken mellan perioden den 1 juli 2008 och 30 juni 2010 i en skrivelse för riksdagen. Där redovisas politiken avseende frågor som till exempel arbetskraftsinvandring, visum och internationella samarbeten. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Förslagspunkter: 34 Reservationer: 35
Justering: 2011-03-29 Debatt: 2011-05-04 Beslut: 2011-05-04

Betänkande 2010/11:SfU6 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2010/11:SfU7

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialavgifter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i några av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna lyfter frågor om lägre socialavgifter för mindre företag, ekonomiska frizoner, slopad ålderspensionsavgift för pensionärer som fortsätter att förvärvsarbeta och avgiftsskyldighet för andra ideella föreningar än idrottsföreningar.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2011-04-07 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:SfU7 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2010/11:SfU10

På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-07 Debatt: 2011-04-13 Beslut: 2011-04-14

Betänkande 2010/11:SfU10 (pdf, 46 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försäkringskassans lokala närvaro

Betänkande 2010/11:KU27

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-05 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-14

Betänkande 2010/11:KU27 (pdf, 20 kB)

Utlåtande 2010/11:KU26

Riksdagen har granskat EU-kommmissionens rapport om subsidaritet och propotionalitet. Rapporten behandlar främst hur subsidaritets- och proportionalitetsprinciperna användes under 2009. Det vill säga i huvudsak före Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Konstitutionsutskottet konstaterar att utan subsidiaritetsmotiveringar i kommissionens lagförslag blir det omöjligt för riksdagen att fullgöra sin skyldighet att följa hur subsidiaritetsprincipen används. EU-kommissionen bör alltså i sina lagförslag förklara på varför det är bättre att besluta om åtgärden/lagen på EU nivå än på nationell nivån. Utskottet förutsätter att EU-kommissionen förbättrar sina rutiner i syfte att lösa de oklarheter som uppmärksammats kring vilka lagförslag som ska prövas från subsidiaritetssynpunkt. Utskottet betonar också betydelsen av att regeringen i ministerrådet verkar för att rådet motiverar ändringar i kommissionsförslag med hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-02-17 Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-17 Beslut: 2011-03-30

Utlåtande 2010/11:KU26 (pdf, 102 kB)
Paginering