Dokument & lagar (6 563 träffar)

Betänkande 2018/19:TU4

Riksdagen sa nej till motioner om it- och postfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att åtgärder är genomförda eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer och postservice i hela landet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 23
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:TU4 (pdf, 763 kB) Webb-tv debatt om förslag: It- och postfrågor

Betänkande 2018/19:KU19

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU19 (pdf, 374 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2018/19:KU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU18 (pdf, 404 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2018/19:KU16

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU16 (pdf, 1240 kB)

Betänkande 2018/19:TU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 18
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:TU6 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2018/19:KU14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:KU14 (pdf, 4111 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Betänkande 2018/19:KU13

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU13 (pdf, 321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nystart för en stärkt minoritetspolitik

Betänkande 2018/19:KU11

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU11 (pdf, 543 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2018/19:KU5

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.


Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU5 (pdf, 9757 kB)

Betänkande 2018/19:TU1

Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:TU1 (pdf, 6916 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2018/19:SfU4

Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:SfU4 (pdf, 542 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2018/19:SfU3

Drygt 97,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 44,4 miljarder kronor. 32,8 miljarder kronor går till barnbidrag och drygt 7,3 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:SfU3 (pdf, 393 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2018/19:SfU2

Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:SfU2 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2018/19:SfU1

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SfU1 (pdf, 497 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2018/19:KU17

Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:KU17 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2018/19:KU1

14, 6 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,8 miljarder kronor. Drygt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får drygt 926 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna ska fördelas inom delposterna Regeringskansliet, Allmänna val och demokrati och Länsstyrelserna. För övriga 15 anslag sa riksdagen ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:KU1 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utlåtande 2018/19:TU3

Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

Utlåtande 2018/19:TU3 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet

Betänkande 2018/19:SfU12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU12 (pdf, 340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Betänkande 2018/19:SfU10

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.

Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.

Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-20 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU10 (pdf, 3315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar

Betänkande 2018/19:SfU11

En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU11 (pdf, 625 kB) Webb-tv debatt om förslag: Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå