Dokument & lagar (84 träffar)

Utlåtande 2009/10:TU26

EU-kommissionen har presenterat ett arbetsdokument om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten, förkortat TEN-T. TEN-T syftar bland annat till att knyta ihop EU-ländernas nätverk för transporter. Kommissionen vill ha in förslag och synpunkter kring de idéer och frågor som presenteras. Trafikutskottet har granskat dokumentet och vill bland annat framföra följande. Det är viktigt att de olika transportslagen samverkar och att transportsystemen blir mer miljövänliga. Effektiva och långsiktigt hållbara godstransportkorridorer behöver utvecklas. Intelligenta transportsystem bör utgöra en viktig del i den framtida strategin.. Det behövs ett fokus på tjänstekvaliteten för passagerare. Informationen till trafikanterna måste vara tillförlitlig och lättillgänglig. Hänsyn måste tas till ökad sårbarhet till följd av klimatförändringar. När det gäller sammanlänkningen med nät i tredjeländer måste den nordliga dimensionen och den gemensamma strategin för Östersjöområdet uppmärksammas. Det är viktigt med transparens när man genomför TEN-T och att arbetet följs upp och utvärderas. Riksdagen avslutade ärendet och skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:TU26 (pdf, 56 kB)

Betänkande 2009/10:TU25

Riksdagen godkände att behandlingen av ett par ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om propositionerna 2009/10:230 Vägsäkerhetslag och 2009/10:231 Tredje sjösäkerhetspaketet Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:TU25 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2009/10:TU19

Den 1 september 2010 ersätts den nuvarande postlagen med en ny postlag. Syftet är att genomföra EU:s postdirektiv från 2008 i svensk lag. Den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. I dag är det Post- och telestyrelsen, PTS, som utser den eller de som ska tillhandahålla tjänsten. Med den nya postlagen behöver inte PTS peka ut någon postoperatör om marknaden kan tillhandahålla tjänsten fullt ut. Om det skulle visa sig att det blir för ekonomiskt belastande för en postoperatör att tillhandahålla den ska en offentlig upphandling kunna genomföras. Prissättningen ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn oavsett upphandling eller inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Beredning: 2010-06-03 Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:TU19 (pdf, 1461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny postlag m.m.

Betänkande 2009/10:NU27

Riksdagen skjuter upp ett antal beslut till riksmötet 2010/11. Det handlar om en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, en ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Riksdagen beslutade att man även väntar med ärendena om Riksrevisionens redogörelse om omlokalisering av myndigheter, en skrivelse om regelförenklingsarbetet 2006-2010 och en skrivelse om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Beslutet omfattar även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:NU27 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2009/10:NU22

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:NU22 (pdf, 206 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändrat uppdrag för Sveaskog AB

Betänkande 2009/10:CU31

Riksdagen har beslutat om en mindre ändring av lagen om alkoholutandningsprov. Skälet är att en paragraf har ett ofullständigt innehåll. Detta till följd av beslutet om en nedre gräns för sjöfylleri den 28 april 2010 (Proposition 2009/10:76). Lagändringen börjar gälla från den 1 sept 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:CU31 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2009/10:CU30

Riksdagen har beslutat att regeringens proposition "Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation" skjuts upp till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:CU30 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2009/10:CU25

En ny enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj 2011. Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-05-25 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU25 (pdf, 21283 kB) Webb-tv debatt om förslag: En enklare plan- och bygglag

Betänkande 2009/10:TU21

En ny kollektivtrafiklag införs. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Det innebär följande: Större möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Det blir lättare att etablera trafik över länsgränser. Dagens trafikhuvudmän, som finns i varje län, ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta tas av länstrafikbolag, ska i fortsättningen tas på förvaltningsnivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor måste även kommersiella kollektivtrafikföretag lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Beredning: 2010-05-18 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:TU21 (pdf, 1585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny kollektivtrafiklag m.m.

Betänkande 2009/10:CU28

Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år. Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU28 (pdf, 2877 kB) Webb-tv debatt om förslag: En frivillig revision

Betänkande 2009/10:CU21

Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet expropierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-05-25 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU21 (pdf, 3012 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättning vid expropriation

Betänkande 2009/10:CU19

Konsumentskyddet ökar med en ny lag om om ansvaret för obehöriga transaktioner med ett betalningsinstrument, till exempel kontokort eller bankdosa. Vid obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pinkod, har använts ska kontohavaren stå för en självrisk på högst 1 200 kronor. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet har brutit mot sina skyldigheter ska han eller hon ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument ska ansvaret vara begränsat till 12 000 kronor, utom då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om han eller hon inte inom en viss tid underrättar betaltjänstleverantören om den obehöriga transaktionen. Lagen ska börja gälla den 1 augusti 2010 i stället för den 1 juli 2010 som regeringen föreslagit.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU19 (pdf, 175 kB)

Betänkande 2009/10:TU24

Regeringen redogör för planeringen av kommande satsningar inom infrastruktur i skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021. Infrastrukturåtgärder på nästan 500 miljarder kronor kommer att kunna genomföras under perioden. Trafikutskottet är positiva till redogörelsen och betonar betydelsen av Förbifart Stockholm för den växande Stockholmsregionen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Åtgärdsplaneringen har varit grunden för den nationella planen för transportsystemet 2010-2021 och satt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur 2010-2021.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 8
Beredning: 2010-05-06 Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:TU24 (pdf, 786 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010–2021 m.m.

Betänkande 2009/10:NU26

Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-17 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:NU26 (pdf, 704 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kärnkraften – förutsättningar för generationsskifte

Betänkande 2009/10:NU20

För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De börjar att gälla den 1 september 2010. Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:NU20 (pdf, 366 kB)

Betänkande 2009/10:CU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-17 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:CU29 (pdf, 1689 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar

Betänkande 2009/10:NU25

Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-17 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:NU25 (pdf, 216 kB) Webb-tv debatt om förslag: Företagsutveckling - statliga insatser för finansiering och rådgivning

Betänkande 2009/10:CU26

Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse om buller i plan- och byggprocessen. Redogörelsen bygger på Riksrevisionens granskning av om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Det här är några slutsatser: Det finns behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter. Regeringen har genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket ska bli mer transparent och förutsägbart. Regeringen har redan tagit del av granskning, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:CU26 (pdf, 66 kB)

Betänkande 2009/10:CU20

Föräldrar kan i dag hindra att socialtjänsten pratar med deras barn. Detta om barnen inte uppnått den ålder och mognad som krävs för att själva bestämma om sin medverkan. Konsekvensen kan bli att barnen inte får den hjälp eller det stöd som de behöver. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för utredare inom socialtjänsten att prata med barn utan att vårdnadshavarens gett sitt godkännande och utan att vårdnadshavaren närvarar. Detta ska gälla socialtjänstens barnavårdsutredningar och utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden. Riksdagen har även beslutat att domstolar i mål om umgänge, om barnen har behov av det, ska ha möjlighet att besluta om umgängesstöd. Socialnämnden ska då utse en person som medverkar när barnet umgås med den förälder som barnet inte bor med. Det kan exempelvis behövas vid hämtning och lämning för att undvika konfrontation mellan föräldrarna. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2010.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:CU20 (pdf, 193 kB) Webb-tv debatt om förslag: Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Betänkande 2009/10:CU24

Riksdagen har beslutat om nya regler för hyressättningen och nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Det ska medföra att allmännyttiga och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor. Beslutet innebär i korthet bland annat att: Villkoren för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen definieras tydligt. De ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda boendeinflytande för hyresgästerna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt. Hyror som har bestämts efter förhandlingar mellan hyresgästförening och hyresvärdar kommer att avgöra hyresnivåerna. Hyrorna hos kommunala och privata hyresvärdar kommer då att väga lika tungt. Hyresgäster skyddas mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:CU24 (pdf, 658 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler