Dokument & lagar (489 träffar)

Betänkande 2010/11:JuU7

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 16
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:JuU7 (pdf, 356 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2010/11:CU28

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:CU28 (pdf, 113 kB)

Betänkande 2010/11:KU28

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU28 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vallagsfrågor

Betänkande 2010/11:AU11

Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 1899-01-01

Betänkande 2010/11:AU11 (pdf, 34 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin

Betänkande 2010/11:UU17

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU17 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2010/11:UU16

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU16 (pdf, 30 kB)

Betänkande 2010/11:UU15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 8
Beredning: 2011-04-12 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU15 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Utlåtande 2010/11:SoU17

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Utlåtande 2010/11:SoU17 (pdf, 168 kB) Webb-tv debatt om förslag: En EU-agenda för barns rättigheter

Betänkande 2010/11:SoU14

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:SoU14 (pdf, 3534 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteksomregleringen

Betänkande 2010/11:MJU23

EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:MJU23 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft

Betänkande 2010/11:TU19

Behörighetskraven för lokförare anpassas till ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa enhetliga regler för hela EU. Ändringarna innebär följande: Ett nytt förarbevis för lokförare införs. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bland annat lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg samlas i ett register. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, så kallade examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande. Riksdagen vill inte att reglerna för registrering av järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon ska gälla för museijärnvägar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett sådant undantag kan regleras. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2011-04-28 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:TU19 (pdf, 980 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behörighet för lokförare

Betänkande 2010/11:NU21

EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU21 (pdf, 2829 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Betänkande 2010/11:KrU8

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om insatser för läsfrämjande och övergripande digitaliseringsfrågor på biblioteks- och kulturarvsområdet. Skälet är bland annat pågående arbete på området och tidigare beslut. Motionerna handlar bland annat om tillgång till bibliotek, punktskriftens ställning, digitala bibliotek och satsning på digital folkbildning.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 9
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:KrU8 (pdf, 181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insatser för läsfrämjande och digitalisering

Betänkande 2010/11:FiU39

Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:FiU39 (pdf, 4382 kB)

Betänkande 2010/11:CU20

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 2
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:CU20 (pdf, 187 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2010/11:AU9

Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 6
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:AU9 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2010/11:TU26

Riksdagen godkände den ändrade STCW-konventionen, en internationell konvention som handlar om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. För att den svenska lagstiftningen ska följa konventionen behöver lagen om vilotid för sjömän anpassas. En nyhet är att bestämmelserna inte bara omfattar sjömän som arbetar med vakthållning, utan även sjömän som arbetar med fartygets säkerhet, med att förhindra föroreningar och med sjöfartsskyddet. En annan nyhet gäller vilotiden för sjömän. Hittills har det gått att i undantagsfall minska den minsta tillåtna vilotiden från 10 timmar till 6 timmar under en 24-timmarsperiod. Denna undantagsregel tas nu bort. Samtidigt införs en möjlighet att dela upp den minsta tillåtna vilotiden i tre perioder, jämfört med två i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-05-17 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:TU26 (pdf, 204 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av den reviderade STCW-konventionen

Betänkande 2010/11:TU25

Riksdagen sa nej till motioner om postservice och grundläggande betaltjänster från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om statens ansvar för postservice, fastighetsboxar, gemensamt porto inom Öresundsregionen och tillgång till grundläggande betaltjänster. Riksdagen anser att frågan om postservice och -tjänster för boende på landsbygden är viktig. Riksdagen förutsätter att regeringen och Post- och telestyrelsen bevakar frågan.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Beredning: 2011-05-12 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:TU25 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Postservice och grundläggande betaltjänster

Betänkande 2010/11:SkU33

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet konstaterar i sin granskning att regeringen i och med årets redovisning har tagit ytterligare ett steg i arbetet med att utveckla skatteutgiftsredovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och vid beslut om skatteregler. Utskottet ser positivt på detta och förutsätter att tidigare synpunkter från utskottet och Riksrevisionen också i fortsättningen beaktas i utvecklingsarbetet kring skatteutgiftsredovisningen. Riksdagen avslutar med detta ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:SkU33 (pdf, 31 kB)

Betänkande 2010/11:UbU16

Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:UbU16 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa skolfrågor