Dokument & lagar (213 träffar)

Betänkande 2010/11:FiU39

Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:FiU39 (pdf, 4382 kB)

Betänkande 2010/11:AU9

Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 6
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:AU9 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2010/11:FiU40

Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 1899-01-01

Betänkande 2010/11:FiU40 (pdf, 2574 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade kapitaltäckningsregler (CRD 2 och 3)

Betänkande 2010/11:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa brister. Övriga utskott har fått komma med synpunkter till KU. Slutbehandlingen av ett tillkännagivande kritiseras av näringsutskottet. Skatte-, socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnar synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. KU delar dessa utskotts bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder. Det råder enligt KU även en del oklarheter gällande riksdagens tillkännagivande om bortförda barn. Ett av riksdagens tillkännagivanden till regeringen saknas också i regeringens redogörelse. KU konstaterar samtidigt bland annat att andelen icke slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtaglig. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena har också ökat väsentligt, vilket är bra. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-03-17 Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU21 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Betänkande 2010/11:KU30

Riksdagsförvaltningens uppgifter blir tydligare och bestämmelserna anpassas till dagens förhållanden. Den nya instruktionen innehåller bland annat följande förtydliganden: Riksdagsförvaltningen är en myndighet som lyder under riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla resurser och service inte bara till kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan utan även till talmannen, riksdagsledamöterna och partikanslierna i riksdagen. I förvaltningens uppgifter ingår att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. En rad ändringar gör ansvarsfördelning tydligare mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören, riksdagsförvaltningens chef. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-26 Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU30 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny instruktion för riksdagsförvaltningen

Betänkande 2010/11:FiU35

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2010 till riksdagen. Riksrevisionen har också i samband med årsredovisningen lämnat sin uppföljningsrapport för 2011. Uppföljningsrapporten ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, nämligen om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. Riksrevisionen har utökat sin resultatredovisning med ett avsnitt om användningen av extern kompetens och konsulter. I avsnittet redovisas vilka typer av extern kompetens Riksrevisionen har använt. Finansutskottet välkomnar detta. Utskottet inser att det kan vara nödvändigt att anlita extern kompetens för att Riksrevisionens egen befintliga kompetens inte ska begränsa inriktningen på granskningarna. Utskottet konstaterar också att Riksrevisionen har förbättrat sitt arbete med budgetering, uppföljning och avvikelseanalyser. Utskottet, som i förra årets betänkande underströk vikten av en kontinuerlig ekonomisk uppföljning, ser positivt på detta. Riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:FiU35 (pdf, 85 kB)

Betänkande 2010/11:FiU25

Bestämmelserna om så kallade avvecklingssystem och finansiella säkerheter anpassas till ändringar i EU:s direktiv. Avvecklingssystem används för överföring av betalningar och värdepapper på finansmarknaden. Syftet med de bestämmelser som redan finns är främst att förhindra eller minimera vissa rättsliga risker i samband med avveckling. Lagändringarna innebär att även avveckling mellan olika samverkande system ska omfattas av skyddet. För hanteringen av finansiella säkerheter innebär ändringarna att det skydd som bestämmelserna ger utvidgas till att omfatta vissa penningfodringar, så kallade kreditfordringar, som säkerhetsobjekt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:FiU25 (pdf, 891 kB)

Betänkande 2010/11:AU8

Kraven på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid tas bort. Ändringarna är ett led i regeringens regelförenklingsarbete. I stället ska det framgå direkt av arbetstidslagen under vilka förutsättningar extra övertid och extra mertid får tas ut. Extra övertid eller mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Det blir inte längre nödvändigt med tillstånd från Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud får möjlighet att göra framställningar till en arbetsgivare om arbetstidslagens krav inte följs och att få det prövat av Arbetsmiljöverket. Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté och ha en annan benämning än skyddskommitté. De nya reglerna börjar gälla 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Betänkande 2010/11:AU8 (pdf, 820 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m.

Betänkande 2010/11:KU31

Bestämmelserna om tjänstgöring i Lagrådet ändras. Lagrådet är en myndighet som har i uppgift att yttra sig över vissa lagförslag. I Lagrådet ingår domare, i första hand från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet utses i dag för en period på två år. Den förkortas till ett år, bland annat för att öka de högsta domstolarnas flexibilitet. Man tar också bort den begränsning som finns i dag i möjligheten att förordna ett justitieråd att tjänstgöra i Lagrådet i mer än en period i följd. Samtidigt stryks den regel som i dag finns om att personer som har fyllt 60 år inte kan utses till tjänstgöring i Lagrådet om de inte själva samtycker. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU31 (pdf, 449 kB)

Betänkande 2010/11:AU7

Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för de grupper som rent generellt visat sig ha svårare än andra att få arbete, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp har Arbetsförmedlingen i ökad utsträckning fått möjlighet att hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter (se 2010/11: AU4 ). Riksdagen har nu beslutat om ytterligare lagändringar. Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter om vissa lagöverträdelser i en arbetsmarknadspolitisk databas. Ett syfte är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som varit föremål för åtgärder inom kriminalvården. Personuppgifterna kan till exempel avse brott och domar i brottmål. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Dessutom förtydligas reglerna för behandling av personuppgifter i de delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också är hälso- och sjukvård. Ändringar av reglerna för behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, genomförs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2011-04-28 Debatt: 2011-05-11 Beslut: 2011-05-11

Betänkande 2010/11:AU7 (pdf, 320 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i registerlagarna för Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2010/11:KU22

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Beredning: 2011-03-29 Justering: 2011-04-14 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:KU22 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet

Betänkande 2010/11:FiU26

Regeringen har beslutat att Sveriges allmänna hypoteksbank ska träda i likvidation och upplösas. Hypoteksbanken bildades på 186o-talet som ett sätt för staten att förse jordbruket med långfristigt kapital till fast ränta. Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet och Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet 1994 startade processen att avveckla statens åtaganden. Riksdagen ska nu godkänna upphävande och ändringar av lagar med anledning av regeringens beslut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ändringen att lagarna ska träda i kraft den 1 november 2011 i stället för den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-12 Debatt: 2011-04-28 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:FiU26 (pdf, 986 kB)

Betänkande 2010/11:KU27

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-05 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-14

Betänkande 2010/11:KU27 (pdf, 20 kB)

Betänkande 2010/11:AU6

Den 6 juni ersätts lagen om europeiska företagsråd med en ny lag. Den nya lagen är en anpassning till ett EU-direktiv från 2009 som handlar om att säkerställa ett mer effektivt utövande av arbetstagares rättigheter till gränsöverskridande information och samråd. Direktivets syfte är också att öka andelen europeiska företagsråd, förbättra rättssäkerheten, komma tillrätta med vissa tillämpningsproblem och att bättre samordna EU-direktiv gällande information till och samråd med arbetstagare. Lagen innehåller: nya bestämmelser som gäller förhandlingen om inrättande av ett företagsråd eller annat informations- och samrådsförfarande. Bland annat preciseras gemenskapsföretagets skyldigheter vad gäller information till arbetstagarna inför sådana förhandlingar. skyldigheter för gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen får ansvar för att ge arbetstagarrepresentanterna utbildning. ett förtydligande av begreppen gränsöverskridande fråga, information och samråd.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-04-05 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-14

Betänkande 2010/11:AU6 (pdf, 1928 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lag om europeiska företagsråd

Utlåtande 2010/11:FiU44

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad. Syftet med grönboken är att initiera ett arbete för att uppnå en rad målsättningar. Exempelvis öka effektiviteten i de offentliga utgifterna, möjliggöra offentlig upphandling som ett sätt att nå sociala mål, förhindra korruption och förbättra europeiska företags tillträde till tredjelandsmarknader. Finansutskottet välkomnar kommissionens grönbok och är positiv till en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling. Moderna metoder och verktyg för offentlig upphandling krävs för att hantera den föränderliga politiska, sociala och ekonomiska miljön. Utskottet anser att kommissionen i fortsättningen bör fokusera på åtgärder som medför förenklingar, små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar, miljökrav, samarbete mellan olika offentliga aktörer, arbetsmijlö, innovationer och sociala frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-03-10 Justering: 2011-04-05 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-14

Utlåtande 2010/11:FiU44 (pdf, 85 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grönbok om offentlig upphandling

Betänkande 2010/11:FiU23

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2010. I likhet med 2008 och 2009 har verksamheten under 2010 präglats av finanskrisen. Men till skillnad från tidigare sjönk balansomslutningen kraftigt under året, från 709 miljarder kronor till 327 miljarder kronor. Utvecklingen hänger ihop med att Riksbanken under 2010 avvecklade de krisåtgärder som man tidigare vidtagit för att säkerställa bankernas kreditförsörjning. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning 2010. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2010. Riksdagen godkände även fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2010. Det betyder att Riksbanken levererar in 6,2 miljarder kronor till statsbudgeten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2011-03-31 Debatt: 2011-04-13 Beslut: 2011-04-13

Betänkande 2010/11:FiU23 (pdf, 1846 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2010

Betänkande 2010/11:UFöU3

Sverige deltar i den internationella militära insatsen i Libyen. Sverige ställer en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Den svenska styrkan ska delta i insatsen för att upprätthålla den flygförbudszon som FN:s säkerhetsråd har beslutat om. I styrkan ingår högst åtta stridsflygplan av typ JAS 39 Gripen, ett transportflygplan av typ Tp84 samt spanings- och stödresurser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-03-31 Debatt: 2011-04-01 Beslut: 2011-04-01

Betänkande 2010/11:UFöU3 (pdf, 1710 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen

Betänkande 2010/11:AU5

Riksdagen sa nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2010 om jämställdhet. Motionerna handlar bland annat om jämställd arbetsmarknad, jämställt arbetsliv, ändringar i diskrimineringslagen och jämställdhetsarbetets organisering. Andra motioner gällde mansrollen och mäns jämställdhetsarbete.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2011-03-29 Debatt: 2011-04-07 Beslut: 2011-04-13

Betänkande 2010/11:AU5 (pdf, 160 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet

Betänkande 2010/11:FiU32

Riksdagen sa nej till motioner om statistikfrågor från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om den offentliga statistiken som rör äldre, utveckling av den sociala ekonomin och en bredare syn på ekonomin, bland annat genom ett bredare BNP-mått.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2011-03-17 Debatt: 2011-04-13 Beslut: 2011-04-13

Betänkande 2010/11:FiU32 (pdf, 62 kB)

Utlåtande 2010/11:KU26

Riksdagen har granskat EU-kommmissionens rapport om subsidaritet och propotionalitet. Rapporten behandlar främst hur subsidaritets- och proportionalitetsprinciperna användes under 2009. Det vill säga i huvudsak före Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Konstitutionsutskottet konstaterar att utan subsidiaritetsmotiveringar i kommissionens lagförslag blir det omöjligt för riksdagen att fullgöra sin skyldighet att följa hur subsidiaritetsprincipen används. EU-kommissionen bör alltså i sina lagförslag förklara på varför det är bättre att besluta om åtgärden/lagen på EU nivå än på nationell nivån. Utskottet förutsätter att EU-kommissionen förbättrar sina rutiner i syfte att lösa de oklarheter som uppmärksammats kring vilka lagförslag som ska prövas från subsidiaritetssynpunkt. Utskottet betonar också betydelsen av att regeringen i ministerrådet verkar för att rådet motiverar ändringar i kommissionsförslag med hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-02-17 Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-17 Beslut: 2011-03-30

Utlåtande 2010/11:KU26 (pdf, 102 kB)