Dokument & lagar (91 träffar)

Betänkande 2019/20:KU3

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KU3 (pdf, 54979 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Betänkande 2019/20:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet som avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:FiU18 (pdf, 582 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Betänkande 2019/20:FiU15

Regeringen har föreslagit att EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv genomförs i den svenska lagstiftningen. Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. En virtuell valuta är en form av oreglerad digital valuta som inte ges ut eller kontrolleras av en centralbank.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:FiU15 (pdf, 4039 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Betänkande 2019/20:FiU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.

Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller

  • solvens inklusive kapitalkrav
  • information
  • egenföretagares försäkringar
  • tilläggsförsäkringar.

Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 5
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU12 (pdf, 23269 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Betänkande 2019/20:FiU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner.

För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer.

Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden.

Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU13 (pdf, 3371 kB)

Betänkande 2019/20:FiU17

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor.

Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU17 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2019/20:FiU14

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU14 (pdf, 2170 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivare flytträtt av försäkringssparande

Betänkande 2019/20:FiU8

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU8 (pdf, 137 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Betänkande 2019/20:FiU16

Regeringen föreslår en ny lag om upphandlingsstatistik och revideringar i flera lagar som rör upphandling. Syftet med förslaget är att få fram bättre nationell statistik om upphandling och innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det ska också bli obligatoriskt med så kallad efterannonsering för alla upphandlingar.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås börja gälla den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna om upphandling börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU16 (pdf, 1997 kB)

Betänkande 2019/20:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018.

Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:FiU9 (pdf, 144 kB)

Betänkande 2019/20:FiU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:FiU7 (pdf, 134 kB)

Betänkande 2010/11:FiU43

Riksdagen återställde några ändringar i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och lagen om värdepappersmarknaden. Riksdagen upphävde av misstag ändringarna i samband med senare ändringar i lagarna. Riksdagen beslutade också om en ändring i en paragraf i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att undanröja en lagkollision som uppstått genom att riksdagen beslutat om två ändringar i denna paragraf som båda började gälla den 1 juli 2011. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-08-30 Debatt: 2011-09-21 Beslut: 2011-09-21

Betänkande 2010/11:FiU43 (pdf, 42 kB)

Betänkande 2010/11:UFöU4

Riksdagen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Den svenska militära insatsen inriktas på stöd till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1973 i dess helhet. Det innebär upprätthållandet av vapenembargot, skydd av civila och stöd för humanitära insatser. För att övervaka den vapenvila som eftersträvas kan flygspaningsinsatserna också spela en roll. Stridsinsatser mot markmål kommer inte att genomföras. Enligt beslutet ska Sverige ställa en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Det svenska bidraget kommer att bestå av en insats för flygspaning med högst fem flygplan av typen JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser för bland annat flygtankning. Det ska också finnas möjlighet för Sverige att bidra med en maritim bordningsförmåga om högst 40 personer för att upprätthålla vapenembargot och högst 10 personer för bland annat informationsoperationer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-16 Debatt: 2011-06-17 Beslut: 2011-06-17

Betänkande 2010/11:UFöU4 (pdf, 90 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen

Betänkande 2010/11:FiU21

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 3
Justering: 2011-06-16 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FiU21 (pdf, 351 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2011

Betänkande 2010/11:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2011-06-14 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FiU20 (pdf, 3312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2010/11:FiU38

Regler för värdepappersfonder och fondbolag anpassas till ett EU-direktiv. Förändringarna innebär bland annat att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra EES-länder och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för sammanslagningar av värdepappersfonder över EU-ländernas gränser, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra EES-länder förenklas. Dessutom ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare ska följa samma regler inom hela EU och på så sätt bli mer konsumentvänlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-06-14 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:FiU38 (pdf, 5943 kB) Webb-tv debatt om förslag: Investeringsfondsfrågor

Betänkande 2010/11:FiU36

De nordiska länderna har inom ramen för Islands IMF-program beviljat krediter till Island. Sveriges åtagande uppgår till 495 miljoner euro. Hittills har hälften av detta belopp betalats ut. Möjligheten för Island att utnyttja den svenska krediten löpte ut i slutet av 2010 men riksdagen har nu förlängt denna möjlighet till utgången av 2011. Beslutet grundar sig på ett regeringsförslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-06-14 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:FiU36 (pdf, 89 kB)

Betänkande 2010/11:FiU34

Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:FiU34 (pdf, 159 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2010

Betänkande 2010/11:FiU42

Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FiU42 (pdf, 148 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ramverk för finanspolitiken

Betänkande 2010/11:FiU33

Finansutskottet har granskat regeringen årsredovisning för staten 2010. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga resultatet för statsbudgetens inkomster och anslag under året. Regeringen lämnar även en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren och en redogörelse för statliga garantier och krediter. Ett intygande när det gäller EU-medel inklusive en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt en redogörelse av tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande lämnas också. Riksrevisionen granskar redovisningen varje år. Men eftersom riksrevisionen har börjat använda en ny internationell standard för sin granskning kan man i år inte intyga att redovisningen ger en rättvisande bild. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer i nästa årsredovisning med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till den internationella standarden. Utskottet menar samtidigt att årsredovisningen lämnar en god information om hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FiU33 (pdf, 75 kB)