Dokument & lagar (80 träffar)

Betänkande 2010/11:KU23

Riksdagen vill att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyddet för personer som påtalar och slår larm vid korruption och andra oegentligheter, så kallade whistle-blowers. I dag har de som vill anmäla uppgifter om oegentligheter och korruption till myndigheter inte ett lika starkt skydd som de som lämnar uppgifterna för publicering, menar riksdagen. Samtidigt har riksdagen sagt nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om opinionsbildande myndigheter, myndigheters service till medborgare och samverkan inom offentlig förvaltning. Andra motioner tar upp hbt-kompetens hos offentligt anställda, svenska språkets ställning i Regeringskansliet och avidentifierade myndighetshandlingar.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-02-01 Justering: 2011-02-15 Debatt: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkande 2010/11:KU23 (pdf, 313 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2010/11:KU24

En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 2
Beredning: 2011-01-18 Justering: 2011-02-01 Debatt: 2011-02-16 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:KU24 (pdf, 275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2010/11:FiU22

Det finns brister i säkerheten i statens betalningar, visar en rapport av Riksrevisionen. Granskningen omfattar regeringen, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket och 20 andra myndigheter. Riksrevisionens styrelse ger sin syn på rapporten i en framställning som finansutskottet har granskat. Utskottet håller med Riksrevisionens styrelse om att säkerhetsbristerna i statens betalningar är allvarliga, men noterar samtidigt att regeringen redan har vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar de synpunkter som de granskade myndigheterna lägger fram i rapporten, och att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra säkerheten i statens betalningar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma i början av 2012 med en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2011-02-08 Debatt: 2011-02-16 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:FiU22 (pdf, 65 kB)

Betänkande 2010/11:KU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Beredning: 2011-01-18 Justering: 2011-02-01 Debatt: 2011-02-16 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:KU19 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Utlåtande 2010/11:FiU19

EU har tagit fram ett diskussionsunderlag, en grönbok, om möjligheterna till ökad användning av e-upphandling inom EU. Där listas de största hindren för en lyckad övergång till e-upphandling och förslag på åtgärder på EU-nivå. E-upphandling innebär inköp av elektroniska tjänster och varor. Finansutskottet, som granskat underlaget, välkomnar initiativet och ser flera fördelar med ökad e-upphandling inom EU. Men utskottet menar att det är viktigt att åtgärderna på EU-nivå fokusera på att underlätta gränsöverskridande e-upphandling och tar bort hinder som inte kan lösas av marknaden på egen hand. E-upphandling bör också ses som en del av ett bredare e-förvaltningsarbete och åtgärder inom e-förvaltningsarbetet på EU-nivå bör samordnas. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-01-20 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Utlåtande 2010/11:FiU19 (pdf, 69 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlåtande över grönbok om e-upphandling

Betänkande 2010/11:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.


Beredning: 2010-10-14 Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU10 (pdf, 17531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2010/11:FiU17

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-20 Beslut: 2011-01-20

Betänkande 2010/11:FiU17 (pdf, 138 kB)

Betänkande 2010/11:KU18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.


Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-14 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU18 (pdf, 702 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2010/11:FiU10

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-21 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU10 (pdf, 206 kB)

Betänkande 2010/11:KU8

När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-30 Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU8 (pdf, 75 kB)

Betänkande 2010/11:KU7

Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-07 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU7 (pdf, 176 kB) Webb-tv debatt om förslag: Delegationsbeslut inom JO-ämbetet

Betänkande 2010/11:FiU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU3 (pdf, 80 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2010/11:FiU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2011. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen godkände också att Sverige är med och höjer kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Riksdagen godkände dessutom: Investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk. Att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret. Att Akademiska Hus AB ska kunna utforma sin organisation utan att ta hänsyn till tidigare riktlinjer om lokala bolag.

Förslagspunkter: 12
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU2 (pdf, 258 kB)

Betänkande 2010/11:KU16

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-07 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU16 (pdf, 36 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2010/11:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 26 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2011. Det största anslaget är på 25,8 miljarder kronor och går till räntor på statsskulden.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU4 (pdf, 47 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Betänkande 2010/11:FiU5

Riksdagen sa till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 30,6 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU5 (pdf, 56 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2010/11:KU15

Riksdagsledamöter har en inkomstgaranti. Inkomstgarantin ger ledamöter som lämnat sitt riksdagsuppdrag rätt till en inkomst tills de etablerat sig på arbetsmarknaden eller skaffat sig andra inkomstkällor. Riksdagsstyrelsens vill ha en utvidgad jämkning av inkomstgarantin. En jämkning ska bland annat kunna ske när de som mottar inkomstgarantin redovisar inkomst från aktiv näringsverksamhet och den pensionsgrundande inkomsten minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Jämkning ska även kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom ska jämkning kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska det krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, påverkas den pensionsgrundande inkomsten. Då ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt. Förslaget innebär att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare till Riksdagens arvodesnämnd. Skatteverket ska också lämna uppgifter till nämnden. De nya reglerna om jämkning och uppgiftsskyldighet ska även gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter i Europaparlamentet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-09 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:KU15 (pdf, 77 kB)

Betänkande 2010/11:UFöU1

Den svenska styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under nästa år. Sverige ställer en väpnad styrka om högst 855 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan till slutet av 2011. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd. Regeringen beräknar att styrkan kommer att bestå av cirka 500 personer på plats under 2011, vilket är samma antal som i dag. För att förbättra säkerheten ska Sverige dessutom utöka insatsen med en helikopterenhet med sjukvårdsförmåga.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:UFöU1 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)

Betänkande 2010/11:UFöU2

I budgetpropositionen för 2011 talar regeringen om att den har för avsikt att ställa den nordiska stridsgruppen till EU:s förfogande under den första halvan av 2014 med Sverige som ledande nation. Det är viktigt att sådana uppdrag är väl förankrade i riksdagen. Riksdagen bad därför regeringen att återkomma med ett förslag på hur Sverige ska bidra till EU:s stridsgrupper efter 2011. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har granskat en rapport från regeringen om Sveriges deltagande i den nordiska stridsgruppen under första halvan av 2011. Förutom Sverige deltar också Estland, Finland, Irland och Norge. Utskottet anser att den nordiska stridsgruppen kommer att bidra till FN:s och det övriga internationella samfundets förmåga att agera snabbt och effektivt vid svåra humanitära kriser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Beredning: 2010-11-25 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-13 Beslut: 2010-12-14

Betänkande 2010/11:UFöU2 (pdf, 83 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i den nordiska stridsgruppen 2011

Betänkande 2010/11:KU1

Riksdagen har beslutat om att lägga 300 miljoner kronor mindre på Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Detta innebär att Regeringskansliet får kosta drygt 6,2 miljarder kronor under 2011 i stället för drygt 6,5 miljarder (som regeringen föreslagit). Utgiftsområde 1 Rikets styrelse får med den beslutade ändringen totalt cirka 11,3 miljarder kronor i anslag för 2011. I utgiftsområdet ingår utöver Regeringskansliet bland annat länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8
Beredning: 2010-11-09 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-09 Beslut: 2010-12-09

Betänkande 2010/11:KU1 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse