Dokument & lagar (80 träffar)

Betänkande 2010/11:FiU8

En ny lag om försäkringsrörelser innebär modernare regler för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, som i dag kallas understödsföreningar. Moderniseringen är både språklig och redaktionell. I stort sett samma regler ska gälla för försäkringsföreningar som gäller för försäkringsbolag. Samma regler ska gälla för försäkringsaktiebolag som gäller för aktiebolag. Ömsesidiga försäkringsbolag ska fortsätta att vara en särskild associationsform. Försäkringsföreningar är så annorlunda andra föreningar att de i lagen även i fortsättningen ska vara en särskild form av föreningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-16 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:FiU8 (pdf, 16698 kB)

Betänkande 2010/11:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 3 811 477 000 kronor till statsbudgeten för 2010. 2 miljarder ska gå till kapitalinsatser i statliga bolag för en satsning i norra Sveriges inland. Pengarna ska kunna användas för att bilda ett bolag för ny statlig verksamhet. Riksdagen sa ja till förslaget men ger samtidigt regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning innan verksamheten kan starta. Det blir också mer pengar till fler platser i den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Mer pengar tillförs också för ersättning till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare.

Förslagspunkter: 18
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:FiU11 (pdf, 620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hösttilläggsbudget för 2010

Betänkande 2010/11:FiU1

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:FiU1 (pdf, 2207 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Betänkande 2010/11:FiU18

Den svenska insättningsgarantin höjs till motsvarande 100 000 euro. Insättningsgaranti är ett av staten garanterat skydd för kundernas insättningar i bland annat banker i händelse av att banken skulle gå i konkurs. Insättningsgarantin täcker idag ersättningar upp till 500 000 kronor eller det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro om det är högre. Nu höjs ersättningen till motsvarande 100 000 euro från den 31 december 2010 i syfte att ge spararna ökat skydd. De nya reglerna är en följd av ändringar i EU:s direktiv om insättningsgaranti. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men ger samtidigt regeringen i uppdrag att i förhandlingarna med EU sträva efter att det genomförs ändringar i direktivet. Ändringarna ska göra det lättare för länder utanför euroområdet att införa ersättningsbeloppet i sina egna valutor. Därefter ska regeringen se till att beloppet anges i kronor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-23 Debatt: 2010-12-02 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU18 (pdf, 399 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av insättningsgarantins täckningsbelopp

Betänkande 2010/11:KU9

Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-09 Justering: 2010-11-23 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-01

Betänkande 2010/11:KU9 (pdf, 891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter

Betänkande 2010/11:FiU15

Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. Syftet med lagändringen är att Finansinspektionen ska ges bättre möjligheter att samarbeta med tillsynsmyndigheter i andra länder. Något som utskottet också menar har betydelse för svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i andra länder. Hittills har 71 stater ingått överenskommelsen varav 23 av EU:s medlemsstater. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-02 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU15 (pdf, 286 kB)

Betänkande 2010/11:FiU12

Riksrevisorernas årliga rapport 2010 fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Rapporten tar upp teman som strukturförändringarna inom statlig förvaltning, förändringarna inom arbetsmarknadsområdet samt regeringens ägarförvaltning och försäljning av statliga bolag. Regeringens rapportering och uppföljning när det gäller risker i statens ekonomiska åtaganden och regeringens nya krav på myndigheternas interna kontroll, styrning och redovisning var rapportens övriga teman. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU12 (pdf, 44 kB)

Betänkande 2010/11:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen de allmänna pensionsfonderna, AP-fondernas, verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt. Riksdagen menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar. Riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU6 (pdf, 162 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2009

Betänkande 2010/11:KU2

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen fattade ett första beslut våren 2010. Riksdagen sa nu slutligt ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 4
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU2 (pdf, 1214 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksrevisionsreformen

Betänkande 2010/11:KU6

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU6 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetskopiors rättsliga status (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU5

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU5 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU3

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU3 (pdf, 1165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (vilande grundlagsbeslut)

Utlåtande 2010/11:FiU14

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om försäkringsgarantisystem. En vitbok är ett förslag på kommande EU-lagstiftning som går ut på samråd till medlemsländernas parlament och övriga berörda organ. EU-kommissionen menar att finanskrisen har visat att nuvarande konsumentskyddssystem inom finanssektorn har brister som behöver ses över. Kommissionen föreslår ett system som ska garantera att ett försäkringsbolags åtaganden gentemot konsumenter fullgörs även om bolaget går i konkurs. Finansutskottet anser precis som kommissionen att det behövs ett harmoniserat försäkringsgarantisystem i Europa. Det bör dock bara få användas som en sista utväg för skydd till försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på annat sätt. Systemet ska finansieras av försäkringsbolagen för att så långt som möjligt inte belasta skattebetalarna. Utskottet betonar att kollektivavtalsförsäkringar inte ska ingå i ett sådant försäkringsgarantisystem. Riksdagen godkände utlåtandet utan att göra några tillägg. Efter beslut skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Utlåtande 2010/11:FiU14 (pdf, 44 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlåtande över Vitbok om försäkringsgarantisystem

Betänkande 2010/11:KU13

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU13 (pdf, 867 kB)

Utlåtande 2010/11:KU12

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Utlåtande 2010/11:KU12 (pdf, 62 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

Betänkande 2010/11:KU4

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU4 (pdf, 6247 kB) Webb-tv debatt om förslag: En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Betänkande 2010/11:FiU13

I en skrivelse berättar regeringen om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. I samband med beslutet om en Lettlandskredit på högst 720 miljoner Euro i slutet av 2009 begärde utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med villkoren för krediten. Krediten är ett tillägg till Internationella valutafondens och EU:s finansiella stöd till Lettland. Innehållet i den aktuella skrivelsen utgör den information som riksdagen har begärt. Finansutskottet konstaterar att det är glädjande att det ekonomiska läget i Lettland förbättrats väsentligt under året. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:FiU13 (pdf, 56 kB)

Betänkande 2010/11:FiU7

Riksrevisionen har granskat hur regeringen planerade, genomförde och följde upp försäljningen av Vasakronan. Riksrevisionen anser att försäljningen genomfördes korrekt enligt gällande lagstiftning och på ett öppet och transparent sätt. Riksrevisionen menar dock att försäljningen kunnat göras något tidigare genom ett effektivare förberedelsearbete, vilket hade varit fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:FiU7 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2010/11:KU11

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:KU11 (pdf, 245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

Betänkande 2010/11:FiU9

EU:s nya direktiv för försäkringsföretag, Solvens II, innehåller nya regler om vilket kapital ett försäkringsföretag måste ha. Försäkringsföretagen får samtidigt möjlighet att använda egna modeller för att räkna ut det kapital som de måste ha. Finansinspektionen kommer därför att behöva granska försäkringsföretagens interna modeller. Granskningen måste vara klar för att försäkringsbolagen ska kunna använda modellerna när den svenska lagstiftningen anpassas till Solvens II under hösten 2012. För att Finansinspektionen ska hinna med detta har regeringen beslutat att granskningen ska få påbörjas redan från årsskiftet. Enligt förslaget ska finansinspektionen: På begäran av ett försäkringsföretag eller flera försäkringsföretag i en försäkringsgrupp kunna förhandsgranska tillförlitligheten hos den interna modell som ett företag eller en grupp vill använda. På begäran av en utländsk tillsynsmyndighet få förhandsgranska en intern modell för ett svenskt företag som ingår i en utländsk försäkringsgrupp. Kunna ta ut avgifter för granskningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:FiU9 (pdf, 342 kB)