Dokument & lagar (136 träffar)

Betänkande 2014/15:FiU21

Regeringen föreslog ändrat utgiftstak för åren 2015-2017 och ändringar av statens inkomster och utgifter i den så kallade vårändringsbudgeten. Den största ändringen var förslaget om att stegvis avskaffa nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftstaket för staten blir 1 158 miljarder kronor år 2015, 1 204 miljarder 2016 och 1 262 miljarder 2017. Ändringarna i budgeten var större än vanligt. Riksdagen sa i stort ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att öka anslaget i budgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid med 200 miljoner kronor. Detta för att minska de negativa konsekvenserna av att second hand-verksamhet inte lägre är momsbefriad. Summan av anslagsförändringarna i ändringsbudgeten blev då cirka 19 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med regeringens förslag som var på cirka 18,8 miljarder.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FiU21 (pdf, 21548 kB)

Betänkande 2014/15:FiU28

Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-17 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:FiU28 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, det så kallade AIFM-direktivet. Direktivet syftar till att harmonisera regleringen inom EES-området. Det innebär att AIF-förvaltarna har rätt att med stöd av tillståndet i hemlandet förvalta alternativa investeringsfonder och marknadsföra andelar till professionella investerare även i andra länder inom EES. De nya lagändringarna innebär att AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och vissa sidotjänster även får erbjuda dessa tjänster i EES-länderna. Förvaltarna måste dock först underrätta Finansinspektionen innan de inleder verksamheten. Med diskretionär förvaltning menas att förvaltaren får fatta löpande placeringsbeslut för investerarens räkning. Lagändringarna börjar gälla från den 3 juli 2015.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i ett ändringsdirektiv som gäller prospekt och insynskrav om upplysningar om emittenter, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Med ändringarna tydliggörs att rätten att ta tillbaka sin anmälan eller sitt samtycke till köp eller teckning av värdepapper när tillägg har gjorts till prospektet endast gäller värdepapper som får överlåtas till allmänheten. Den omständighet som förorsakade tillägget måste ha inträffat innan anmälningstiden löpte ut och värdepapperen levererades. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-11

Betänkande 2014/15:FiU19 (pdf, 2827 kB)

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:FiU32

I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.

Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FiU32 (pdf, 258 kB) Webb-tv debatt om förslag: En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2014/15:KU13

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU13 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Betänkande 2014/15:FiU17

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU17 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2014

Betänkande 2014/15:FiU31

Cheferna för de statliga affärsverken ska omfattas av den så kallade förflyttningsskyldigheten för myndighetschefer. Det innebär att anställningsvillkoren för affärscheferna jämställs med villkoren för myndighetscheferna på andra statliga myndigheter som lyder under regeringen. Cheferna får förflyttas till en annan statlig anställning om det behövs av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa. De statliga affärsverken som berörs är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag, med ändringen att de nya reglerna bara ska gälla för anställningar som har påbörjats efter att de nya reglerna börjat gälla.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU31 (pdf, 662 kB)

Betänkande 2014/15:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU24 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2012-2014

Betänkande 2014/15:UFöU5

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 11
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UFöU5 (pdf, 129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Betänkande 2014/15:KU12

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

  • att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
  • försök med samdistribution av dagstidningar och post
  • att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
  • att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
  • att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:KU12 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens stöd till dagspressen

Betänkande 2014/15:FiU14

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
  • En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
  • Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
  • Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
  • De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU14 (pdf, 1170 kB)

Betänkande 2014/15:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:KU19 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2015

Utlåtande 2014/15:FiU29

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om att bygga en kapitalmarknadsunion inom EU. EU-kommissionen föreslår åtgärder för att underlätta investeringar över gränserna i EU och föra samman EU-ländernas kapitalmarknader. Senare i år ska kommissionen presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Finansutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positivt till EU-kommissionens förslag och välkomnade arbetet för att förbättra investeringsklimatet inom EU. Utskottet ansåg att det är viktigt att det görs konsekvensanalyser före kommande lagförslag och att subsidiaritetsprincipen beaktas så att det finns utrymme för nationella variationer där det behövs. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Utlåtande 2014/15:FiU29 (pdf, 225 kB)

Betänkande 2014/15:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

  • Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
  • Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
  • Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU18 (pdf, 1922 kB)

Betänkande 2014/15:FiU15

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU15 (pdf, 1095 kB)

Betänkande 2014/15:UFöU4

Sommaren 2014 begärde Iraks regering hjälp från FN med att bekämpa Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten). FN antog samma år resolutioner om åtgärder mot Isil och andra terroristgrupper. USA bildade en internationell koalition mot Isil, en koalition som Sverige har anslutit sig till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige på inbjudan från Irak ska delta i en militär utbildningsinsats i norra Irak under 2015. Riksdagen sa däremot nej till de följdmotioner som väcktes med anledning av regeringsförslaget. Följdmotionerna handlade bland annat om insatsens folkrättsliga grund, personalens rättsliga status, insatsens långsiktighet och omfattningen av det svenska stödet.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:UFöU4 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Betänkande 2014/15:KU18

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU18 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor