Dokument & lagar (170 träffar)

Betänkande 2010/11:UFöU4

Riksdagen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Den svenska militära insatsen inriktas på stöd till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1973 i dess helhet. Det innebär upprätthållandet av vapenembargot, skydd av civila och stöd för humanitära insatser. För att övervaka den vapenvila som eftersträvas kan flygspaningsinsatserna också spela en roll. Stridsinsatser mot markmål kommer inte att genomföras. Enligt beslutet ska Sverige ställa en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Det svenska bidraget kommer att bestå av en insats för flygspaning med högst fem flygplan av typen JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser för bland annat flygtankning. Det ska också finnas möjlighet för Sverige att bidra med en maritim bordningsförmåga om högst 40 personer för att upprätthålla vapenembargot och högst 10 personer för bland annat informationsoperationer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-16 Debatt: 2011-06-17 Beslut: 2011-06-17

Betänkande 2010/11:UFöU4 (pdf, 90 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen

Betänkande 2010/11:UFöU3

Sverige deltar i den internationella militära insatsen i Libyen. Sverige ställer en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Den svenska styrkan ska delta i insatsen för att upprätthålla den flygförbudszon som FN:s säkerhetsråd har beslutat om. I styrkan ingår högst åtta stridsflygplan av typ JAS 39 Gripen, ett transportflygplan av typ Tp84 samt spanings- och stödresurser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-03-31 Debatt: 2011-04-01 Beslut: 2011-04-01

Betänkande 2010/11:UFöU3 (pdf, 1710 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen

Betänkande 2010/11:UFöU2

I budgetpropositionen för 2011 talar regeringen om att den har för avsikt att ställa den nordiska stridsgruppen till EU:s förfogande under den första halvan av 2014 med Sverige som ledande nation. Det är viktigt att sådana uppdrag är väl förankrade i riksdagen. Riksdagen bad därför regeringen att återkomma med ett förslag på hur Sverige ska bidra till EU:s stridsgrupper efter 2011. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har granskat en rapport från regeringen om Sveriges deltagande i den nordiska stridsgruppen under första halvan av 2011. Förutom Sverige deltar också Estland, Finland, Irland och Norge. Utskottet anser att den nordiska stridsgruppen kommer att bidra till FN:s och det övriga internationella samfundets förmåga att agera snabbt och effektivt vid svåra humanitära kriser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Beredning: 2010-11-25 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-13 Beslut: 2010-12-14

Betänkande 2010/11:UFöU2 (pdf, 83 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i den nordiska stridsgruppen 2011

Betänkande 2010/11:UFöU1

Den svenska styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under nästa år. Sverige ställer en väpnad styrka om högst 855 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan till slutet av 2011. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd. Regeringen beräknar att styrkan kommer att bestå av cirka 500 personer på plats under 2011, vilket är samma antal som i dag. För att förbättra säkerheten ska Sverige dessutom utöka insatsen med en helikopterenhet med sjukvårdsförmåga.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:UFöU1 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)

Betänkande 2010/11:KU32

Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2011-05-10 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU32 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden m.m.

Betänkande 2010/11:KU31

Bestämmelserna om tjänstgöring i Lagrådet ändras. Lagrådet är en myndighet som har i uppgift att yttra sig över vissa lagförslag. I Lagrådet ingår domare, i första hand från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet utses i dag för en period på två år. Den förkortas till ett år, bland annat för att öka de högsta domstolarnas flexibilitet. Man tar också bort den begränsning som finns i dag i möjligheten att förordna ett justitieråd att tjänstgöra i Lagrådet i mer än en period i följd. Samtidigt stryks den regel som i dag finns om att personer som har fyllt 60 år inte kan utses till tjänstgöring i Lagrådet om de inte själva samtycker. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU31 (pdf, 449 kB)

Betänkande 2010/11:KU30

Riksdagsförvaltningens uppgifter blir tydligare och bestämmelserna anpassas till dagens förhållanden. Den nya instruktionen innehåller bland annat följande förtydliganden: Riksdagsförvaltningen är en myndighet som lyder under riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla resurser och service inte bara till kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan utan även till talmannen, riksdagsledamöterna och partikanslierna i riksdagen. I förvaltningens uppgifter ingår att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. En rad ändringar gör ansvarsfördelning tydligare mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören, riksdagsförvaltningens chef. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-26 Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU30 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny instruktion för riksdagsförvaltningen

Betänkande 2010/11:KU28

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU28 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vallagsfrågor

Betänkande 2010/11:KU27

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-05 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-14

Betänkande 2010/11:KU27 (pdf, 20 kB)

Utlåtande 2010/11:KU26

Riksdagen har granskat EU-kommmissionens rapport om subsidaritet och propotionalitet. Rapporten behandlar främst hur subsidaritets- och proportionalitetsprinciperna användes under 2009. Det vill säga i huvudsak före Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Konstitutionsutskottet konstaterar att utan subsidiaritetsmotiveringar i kommissionens lagförslag blir det omöjligt för riksdagen att fullgöra sin skyldighet att följa hur subsidiaritetsprincipen används. EU-kommissionen bör alltså i sina lagförslag förklara på varför det är bättre att besluta om åtgärden/lagen på EU nivå än på nationell nivån. Utskottet förutsätter att EU-kommissionen förbättrar sina rutiner i syfte att lösa de oklarheter som uppmärksammats kring vilka lagförslag som ska prövas från subsidiaritetssynpunkt. Utskottet betonar också betydelsen av att regeringen i ministerrådet verkar för att rådet motiverar ändringar i kommissionsförslag med hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-02-17 Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-17 Beslut: 2011-03-30

Utlåtande 2010/11:KU26 (pdf, 102 kB)

Betänkande 2010/11:KU25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om bland annat allmänna helgdagar. En orsak är att flera av frågorna tidigare har behandlats av konstitutionsutskottet och att utskottet i dessa fall nu gjorde samma bedömning som förut. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, en minnesdag och ett märkesår för Raoul Wallenberg, en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande, offentliga belöningssystem och medborgarskapsceremonier.

Förslagspunkter: 5
Beredning: 2011-01-25 Justering: 2011-02-10 Debatt: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkande 2010/11:KU25 (pdf, 78 kB)

Betänkande 2010/11:KU24

En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 2
Beredning: 2011-01-18 Justering: 2011-02-01 Debatt: 2011-02-16 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:KU24 (pdf, 275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2010/11:KU23

Riksdagen vill att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyddet för personer som påtalar och slår larm vid korruption och andra oegentligheter, så kallade whistle-blowers. I dag har de som vill anmäla uppgifter om oegentligheter och korruption till myndigheter inte ett lika starkt skydd som de som lämnar uppgifterna för publicering, menar riksdagen. Samtidigt har riksdagen sagt nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om opinionsbildande myndigheter, myndigheters service till medborgare och samverkan inom offentlig förvaltning. Andra motioner tar upp hbt-kompetens hos offentligt anställda, svenska språkets ställning i Regeringskansliet och avidentifierade myndighetshandlingar.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-02-01 Justering: 2011-02-15 Debatt: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkande 2010/11:KU23 (pdf, 313 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2010/11:KU22

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Beredning: 2011-03-29 Justering: 2011-04-14 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:KU22 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet

Betänkande 2010/11:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa brister. Övriga utskott har fått komma med synpunkter till KU. Slutbehandlingen av ett tillkännagivande kritiseras av näringsutskottet. Skatte-, socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnar synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. KU delar dessa utskotts bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder. Det råder enligt KU även en del oklarheter gällande riksdagens tillkännagivande om bortförda barn. Ett av riksdagens tillkännagivanden till regeringen saknas också i regeringens redogörelse. KU konstaterar samtidigt bland annat att andelen icke slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtaglig. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena har också ökat väsentligt, vilket är bra. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-03-17 Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU21 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Betänkande 2010/11:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning


Beredning: 2010-11-02 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU20 (pdf, 1495 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2010/11:KU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Beredning: 2011-01-18 Justering: 2011-02-01 Debatt: 2011-02-16 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:KU19 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2010/11:KU18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.


Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-14 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU18 (pdf, 702 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2010/11:KU17

JO kommer att utöver de uppgifter de redan har att fullgöra uppgiften som nationellt besöksorgan enligt Opcat. Opcat är det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr som Sverige sedan 2005 har varit ansluten till. Tillägget i lagen innebär ett förtydligande av JO:s uppdrag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-02-15 Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-17 Beslut: 2011-03-30

Betänkande 2010/11:KU17 (pdf, 40 kB)

Betänkande 2010/11:KU16

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-07 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU16 (pdf, 36 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse