Dokument & lagar (108 träffar)

Betänkande 2012/13:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-12-06 Debatt: 2012-12-19 Beslut: 2012-12-19

Betänkande 2012/13:FiU4 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Betänkande 2012/13:CU3

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-17 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:CU3 (pdf, 1032 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privatuthyrning av bostäder

Betänkande 2012/13:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. I satsningen ingår bland annat de första delsträckorna i en ny stambana för snabbtåg, Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första delen av sträckan Göteborg-Borås. Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm ingår också.

Riksdagen beslutade om fyra tillkännagivanden som rör transportinfrastruktur. Riksdagen konstaterar att det svenska järnvägssystemet i alla delar inte lever upp till kraven på hög kvalitet och punktlighet. Man anser att det kan finnas anledning att se över uppdelningen och konkurrensutsättningen av järnvägssystemet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att grundligt utreda järnvägssystemets organisation och överväga hur järnvägssystemet bör organiseras på bästa sätt för att möta framtidens krav.

Riksdagen beslutade också om ett tillkännagivande om att banavgifterna inte bör höjas under den kommande planeringsperioden. Regeringen har aviserat att man vill höja banavgifterna successivt för att finansiera driften och underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Ytterligare ett tillkännagivande handlar om att regeringen bör utarbeta tydliga principer för sin medfinansieringspolitik, det vill säga medfinansiering till statlig infrastruktur från till exempel kommuner och företag. Riksdagen beslutade dessutom om ett tillkännagivande som gäller gruvnäringens transportbehov och en järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara.

Trafikutskottet har granskat tre skrivelser om transportinfrastruktur som regeringen har lämnat utifrån granskningar som Riksrevisionen gjort och en skrivelse om utförande av drift och underhåll. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 27
Beredning: 2012-11-13 Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-13 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:TU2 (pdf, 1200 kB) Webb-tv debatt om förslag: Transportsystemets inriktning

Betänkande 2012/13:NU10

SAS får tillgång till en låneram i Riksgäldskontoret på högst 749 miljoner kronor för 2012-2015 och till marknadsmässiga villkor. Låneramen ska utgöra en del av en ny kreditfacilitet som innebär att bolaget får en likviditetsreserv för sin fortsatta verksamhet. SAS har utarbetat en ny affärsplan för att säkra ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag. En förutsättning för att SAS ska kunna genomföra affärsplanen är att bolaget har tillgång till en likviditetsreserv.

Den totala kreditfaciliteten är på maximalt 3,5 miljarder kronor. Svenska, norska och danska staten svarar tillsammans för 50 procent av faciliteten och deltar på samma villkor som övriga, privata, aktörer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att låneramen ska gälla för SAS-koncernen, i stället för SAS AB.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-12-06 Debatt: 2012-12-11 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:NU10 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Låneram för SAS-koncernen

Betänkande 2012/13:FiU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 89 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2013. Det största anslaget är på 86 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-19 Beslut: 2012-12-19

Betänkande 2012/13:FiU3 (pdf, 124 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2012/13:NU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 om 5,2 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. Utgiftsområdet omfattar näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel och investeringar. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet.

Riksdagen ger regeringen rätt att helt eller delvis avyttra aktier i företagen Vectura Consulting AB, Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-11 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:NU1 (pdf, 341 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2012/13:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 33 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2013. Finansutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-19 Beslut: 2012-12-19

Betänkande 2012/13:FiU5 (pdf, 40 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2012/13:TU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 44,6 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2013. Vägområdet får cirka 1 miljard kronor extra för 2013 och järnvägen cirka en halv miljard kronor extra. Det ska förstärka satsningen på drift och underhåll och är även tänkt för utbyggnaden av gruvrelaterad infrastruktur, främst i Norrbotten. Trängselskatten i Göteborg blir också ett särskilt anslag i budgeten som får användas till finansiering av investeringar i kollektivtrafiken, vägar och järnvägar i Göteborg.

Riksdagen godkände också regeringens förslag till ändring av hänsynsmålet för transportpolitiken. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Trafikutskottet har följt upp regeringens redovisning av resultat för utgiftsområde 22 i budgetpropositionen. Utskottet konstaterar att regeringen behöver fortsätta att utveckla resultatredovisningen, så att riksdagen har tillräckligt bra underlag för att bedöma resultaten i förhållande till uppsatta mål. Utskottet är också positivt till regeringens arbete med att utveckla resultatindikatorer. Riksdagen godkände vad utskottet anfört om utskottets uppföljning av resultatredovisningen.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 3
Beredning: 2012-11-08 Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-13 Beslut: 2012-12-13

Betänkande 2012/13:TU1 (pdf, 3844 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2012/13:NU9

Den 31 december 2012 införs ett system för certifiering av installatörer av vissa värmesystem som drivs med förnybara energislag. Värmesystemen är små pannor och ugnar som drivs med biomassa, solcells- och solvärmesystem, system för ytnära jordvärme samt värmepumpar. Certifieringen ska vara frivillig för installatörerna och får bara utföras av certifieringsorgan som är ackrediterade för uppgiften. Regeringen tänker ge Boverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om de krav som måste vara uppfyllda för att de sökande ska bli ackrediterade som certifieringsorgan eller certifierade som installatörer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:NU9 (pdf, 85 kB)

Betänkande 2012/13:CU2

Övergångsperioden för kraven på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen, PBL, förlängs till utgången av juni 2013. En ny plan- och bygglag ersatte 2010 de tidigare kvalitetsansvariga med kontrollansvariga som fick utvidgade uppgifter och en ökad självständighet. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren bland annat med att upprätta förslaget till kontrollplan, vara med vid samråd, besiktningar och kontroller och lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. Den kontrollansvariges kompetens ska säkras genom en obligatorisk certifiering. Eftersom tillräckligt många ännu inte har kunnat certifieras förlängs den övergångsperiod som ger kommunerna möjlighet att göra undantag från kraven på kontrollansvariga.

Det görs även en rättelse av en felaktig hänvisning i plan- och bygglagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:CU2 (pdf, 106 kB)

Betänkande 2012/13:FiU6

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-06 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:FiU6 (pdf, 1991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011

Betänkande 2012/13:FiU12

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

  • Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
  • Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
  • Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
  • Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
  • Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
  • Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
  • Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-12-01 Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-06 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:FiU12 (pdf, 2167 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010

Betänkande 2012/13:TU4

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska komplettera eller rätta till de nya körkortsregler som riksdagen antog förra året. Det gäller bland annat bestämmelserna om kontrollen av den medicinska lämpligheten hos personer med körkort för tyngre fordon. Definitionerna av lätt och tung motorcykel samt släpfordon ändras också i lagen om vägtrafikdefinitioner. Skälet till det är att definitionerna ska kunna fortsätta användas i körkortslagen. Dessutom blir det möjligt för personer som endast får köra fordon med alkolås att få tillstånd att köra vissa fordon utan alkolås.

Lagändringarna börjar gälla den 19 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:TU4 (pdf, 1007 kB)

Betänkande 2012/13:FiU15

Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2012-11-15 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:FiU15 (pdf, 432 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala resultatutjämningsreserver

Betänkande 2012/13:CU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,19 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2013. Mest pengar går till Lantmäteriet (498 miljoner kronor), Boverket (228 miljoner kronor) och Konsumentverket (116 miljoner kronor).

Tiden för så kallad presumtionshyra förlängs den 1 januari 2013 från tio till femton år. Presumtionshyra är hyra för nybyggda lägenheter som hyresvärden och hyresgästorganisationen kommer överens om. Efter att tiden för presumtionhyran gått ut bestäms hyran enligt de vanliga bruksvärdesreglerna. Den gamla tidsgränsen ska gälla för hyror som hyresvärdar och hyresgästorganisationer kommit överens om före den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 23
Justering: 2012-11-20 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:CU1 (pdf, 688 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2012/13:FiU17

Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-15 Debatt: 2012-11-22 Beslut: 2012-11-22

Betänkande 2012/13:FiU17 (pdf, 53 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lån till IMF

Betänkande 2012/13:FiU1

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna i regeringens budgetproposition för 2013. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Budgetens utgifter blir totalt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna 829,6 miljarder kronor för 2013. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -7,6 miljarder kronor.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda åtgärder som tillfälligt stimulerar efterfrågan. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion tack vare högre disponibla inkomster. I stället finns det utrymme för ytterligare strukturellt angelägna åtgärder. Det handlar om infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Bland annat sänks bolagsskatten till 22 procent och begränsningarna av ränteavdragen utvidgas.

Riksdagen konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Ökningen av sysselsättningen har dock dämpats, och anställningsplaner och varsel tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt. Riksdagen välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som unga och utrikes födda.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 12
Justering: 2012-11-08 Debatt: 2012-11-21 Beslut: 2012-11-21

Betänkande 2012/13:FiU1 (pdf, 6399 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Betänkande 2012/13:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2012. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 7,4 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget för räntor på statsskulden under utgiftsområde 26, som inte omfattas av budgetens utgiftstak, ökar med 6 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. En orsak till att kursförlusterna vid byten och återköp har ökat är att Riksgälden kontinuerliga ändrar i låneplanen. Dessutom bidrar dagens låga marknadsräntor till ökade ränteutgifter på kort sikt när Riksgälden köper tillbaka lån med högre kupongränta än gällande marknadsränta.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-08 Debatt: 2012-11-21 Beslut: 2012-11-22

Betänkande 2012/13:FiU11 (pdf, 1411 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2012

Betänkande 2012/13:FiU7

Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.

Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-11-06 Debatt: 2012-11-21 Beslut: 2012-11-22

Betänkande 2012/13:FiU7 (pdf, 74 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om miljökrav i offentlig upphandling – är styrningen mot klimatmålet effektiv?

Utlåtande 2012/13:FiU18

EU-kommissionen har föreslagit att Europeiska centralbanken, ECB, ska ansvara för viss tillsyn av alla banker och kreditinstitut i euroländerna. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och har därför beslutat att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Enligt kommissionens förslag ska ECB ansvara för att till exempel godkänna kreditinstitut och för att banker uppfyller krav på kapitalreserver. Bankerna ska klara samma krav oavsett i vilket euroland de finns. Länder som inte har euro som valuta, till exempel Sverige, ska kunna ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn. Förslaget är en del i EU-kommissionens färdplan mot en Europeisk bankunion och syftar bland annat till att förebygga högt risktagande i bankerna. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013. De mest betydande kreditinstituten ska omfattas av ECB:s tillsyn från och med den 1 juli 2013.

Riksdagen anser att förslaget särskilt strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i den del som gäller enhetliga kapitalkrav på banker. Man vill att det ska stå varje medlemsland fritt att höja nivån på kapitalkraven om det behövs för att säkerställa landets finansiella stabilitet. Riksdagen är också kritisk i en fråga som rör inflytandet i ECB. Medlemsländer som vill ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn måste följa ECB:s instruktioner samtidigt som de inte får rösta i den instans, ECB-rådet, som har det yttersta ansvaret för tillsynsbesluten. Riksdagen menar att det innebär att dessa länders inflytande begränsas på ett oproportionerligt sätt, och att förslaget i denna del strider mot proportionalitetsprincipen.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2012-10-16 Justering: 2012-11-06 Debatt: 2012-11-08 Beslut: 2012-11-08

Utlåtande 2012/13:FiU18 (pdf, 69 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om Europeiska centralbankens tillsyn över kreditinstitut (KOM(2012) 511 slutlig)