Dokument & lagar (101 träffar)

Betänkande 2011/12:SkU20

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-06-12 Debatt: 2012-06-20 Beslut: 2012-06-20

Betänkande 2011/12:SkU20 (pdf, 33 kB)

Betänkande 2011/12:FöU9

Delar av den logistikverksamhet som Försvarsmakten i dag ansvarar för förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att frigöra resurser som kan användas till försvarets förbandsverksamhet och till att bygga upp insatsorganisationen. Regeringen bedömer att kostnaderna för försvarslogistikens på detta sätt kan minskas med cirka 760 miljoner kronor per år från den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs cirka 1 500 personer av omorganisationen. Flytten av logistikverksamheten ska enligt planen ske den 1 januari 2013.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen om förändringar i logistikorganisationen i de närmaste årens budgetpropositioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2012-05-08 Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-19 Beslut: 2012-06-20

Betänkande 2011/12:FöU9 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarets logistik

Betänkande 2011/12:FöU8

Riksdagen sa ja till att Sverige leder den nordiska stridsgruppen under det första halvåret 2015. Riksdagen menar att Sverige ska ta ansvar för fred och säkerhet genom att leda en EU-stridsgrupp. De stridsgrupper som Sverige medverkar i bör vid behov även ställas till Förenta nationernas förfogande om FN begär det.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2012-04-26 Justering: 2012-05-22 Debatt: 2012-06-13 Beslut: 2012-06-14

Betänkande 2011/12:FöU8 (pdf, 82 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nordisk stridsgrupp 2015

Betänkande 2011/12:FöU5

Gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. De ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-04-24 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-24

Betänkande 2011/12:FöU5 (pdf, 1079 kB) Webb-tv debatt om förslag: Soldatanställningar i Försvarsmakten

Betänkande 2011/12:FöU7

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-04-24 Justering: 2012-05-08 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:FöU7 (pdf, 343 kB)

Betänkande 2011/12:SkU19

Den som inte följer ett myndighetsbeslut kan bli skyldig att betala vite. Regeringen föreslår att beslut om vite inom fastighetstaxeringsområdet ska gå att överklaga. Den som anlitat ett deklarationsombud har redan i dag har möjlighet att överklaga ett beslut om vite. En skatteskyldig som inte har ett deklarationsombud saknar däremot den möjligheten. Syftet med lagändringen är att samma regler ska gälla för alla skatteskyldiga.

Vissa ändringar görs också i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av två EU-direktiv.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-04-19 Debatt: 2012-05-09 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:SkU19 (pdf, 783 kB)

Betänkande 2011/12:SkU18

Reglerna för fakturering av mervärdesskatt vid handel med företag i andra EU-länder förenklas. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Det blir tydligare i vilka fall de svenska faktureringsreglerna ska tillämpas vid handel med ett annat EU-land.
  • Huvudreglerna om hur en faktura ska utformas blir enklare och tydligare.
  • Det blir tydligt hur man ska räkna ut den slutsumma som skatten dras från då uppgifterna är angivna i en annan valuta.
  • Tidpunkten för när mervärdesskatten för handel med varor inom EU ska redovisas förtydligas.
  • En tidsfrist införs för när fakturor för handel med andra EU-länder senast ska utfärdas.
  • En behörig myndighet i ett annat EU-land ska ha rätt att kontrollera e-fakturor om mervärdesskatten ska betalas i detta land.
  • Den som utfärdar och tar emot fakturor är skyldig att säkerställa att fakturan är äkta, oförändrad och läsbar från tiden för utfärdandet och under hela lagringstiden.

Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-04-19 Debatt: 2012-05-09 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:SkU18 (pdf, 1312 kB)

Betänkande 2011/12:SkU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Skälet är i flera fall det arbete som redan pågår på företagsbeskattningens och kapitalbeskattningens områden.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 10
Justering: 2012-03-29 Debatt: 2012-04-12 Beslut: 2012-04-18

Betänkande 2011/12:SkU14 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2011/12:SkU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från bland annat banker i Schweiz.
  • Bestämmelserna om företag i intressegemenskap moderniseras. Möjligheterna att göra undantag från källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag utvidgas.
  • Regler införs om att undantag från källskatt på utdelning för pensionsfonder ska få göras i vissa fall.
  • Ränta får endast beskattas i det land där mottagaren har sin hemvist.
  • Det blir möjligt för Sverige att beskatta fysiska personer för realisationsvinst på grund av avyttring av andelar i bolag efter utflyttning från Sverige.
  • Sverige får utökade möjligheter att beskatta pension, livränta och liknande ersättningar.

Ändringarna kan träda i kraft efter att de båda länderna har godkänt dem. Regeringen kommer att meddela i en förordning datum för när de ska börja gälla. De nya beskattningsreglerna börjar tillämpas den 1 januari året efter den dag lagändringarna trätt i kraft. Övergångsbestämmelser kommer att gälla i vissa fall. De nya bestämmelserna om informationsutbyte tillämpas på förhållanden under 2012 och senare kalenderår.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-03-20 Debatt: 2012-04-12 Beslut: 2012-04-18

Betänkande 2011/12:SkU10 (pdf, 4497 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz

Betänkande 2011/12:SkU13

Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 16
Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-28

Betänkande 2011/12:SkU13 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna motioner om inkomstskatter

Betänkande 2011/12:SkU16

Riksdagen sa nej till motioner om punktskatter från allmänna motionstiden 2011. Orsaker är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp och att det redan pågår arbete i andra frågor. Motionerna handlar bland annat om drivmedelsskatt, bränslebeskattning inom jordbruk och växthusnäring, skatt på handelsgödsel, trängselskatt samt alkohol- och tobaksskatt.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 17
Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-28

Betänkande 2011/12:SkU16 (pdf, 357 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna motioner om punktskatter

Betänkande 2011/12:FöU6

Försvarsutskottet har granskat regeringens skrivelse om integritetsskyddet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamheten. I samband med att riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning beslutade man att regeringen under 2011 skulle återkomma med en mer omfattande utvärdering av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. De utvärderingar som har gjorts ger enligt regeringen en samstämmig bild av att Försvarets radioanstalt, FRA, bedriver signalspaning på det sätt som är avsett i lagstiftningen och med respekt för enskilda personers integritet. Samtidigt konstaterar regeringen att det är nödvändigt att fortsätta att följa verksamheten, inte minst med tanke på att inhämtningen via tråd fortfarande är under uppbyggnad.

Försvarsutskottet anser att granskningen av den signalspaning som FRA gör fungerar väl. Justitieutskottet har lämnat ett yttrande där man gör samma bedömning. Försvarsutskottet utgår ifrån att uppföljningen fortsätter. Som komplement till den löpande uppföljningen har regeringen för avsikt att inom några år låta Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, genomföra en fördjupad uppföljning. Utskottet välkomnar detta och påpekar att uppföljningen bör redovisas för riksdagen. Utskottet har tidigare framhållit att olika myndigheter, till exempel polisen, har framfört behov av att få tillgång till information från signalspaning. Utskottet har nu fått information om att regeringen och Socialdemokraterna i december 2011 har gjort en överenskommelse om att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska få möjlighet till signalspaning. Regeringen arbetar med frågan och förväntas återkomma till riksdagen under 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2012-02-21 Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-29 Beslut: 2012-03-29

Betänkande 2011/12:FöU6 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kontrollstation signalspaning

Betänkande 2011/12:SkU17

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagen så att fler fick möjlighet att skatta för inkomst av näringsverksamhet, F-skatt, i stället för tjänst. Riksdagen vill nu att regeringen förutsättningslöst utvärderar effekterna av lagändringen.

Lagändringen innebar att reglerna blev tydligare utifrån gällande rättspraxis. För några år sedan var gränserna mellan näringsverksamhet och tjänst skarpare - vissa yrkeskategorier kategoriserades alltid som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har fått en mer avgörande betydelse efter lagändringen. Fler som arbetar självständigt i förhållande till sina uppdragsgivare kan nu välja näringverksamhet som sin verksamhetsform.

Med ändringen har antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökat. Det medför en risk för svartarbete och annat undandragande av skatt. Riksdagen vill därför att regeringen förutsättningslöst utvärderar reformens effekter och det skyndsamt. I utvärderingen bör regeringen undersöka konsekvenserna för skatteuppbörden och effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Bakom ställningstagandet står samtliga partier. Ställningstagandet grundar sig på ett förslag i en motion från Socialdemokraterna.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 8
Justering: 2012-02-28 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-21

Betänkande 2011/12:SkU17 (pdf, 362 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna motioner om skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2011/12:SkU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 inom området mervärdeskatt. Ett flertal motioner gäller sänkning av moms på olika områden såsom turism, kultur- och besöksnäring, tjänstenäring, glasögon och linser och körkortsutbildningar. Andra motioner gäller exempelvis reglerna för ideell verksamhet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2012-02-28 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-21

Betänkande 2011/12:SkU15 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna motioner om mervärdesskatt

Betänkande 2011/12:SkU9

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-02-14 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-28

Betänkande 2011/12:SkU9 (pdf, 485 kB)

Betänkande 2011/12:FöU3

Inom Försvarsmaktens internationella materielsamarbeten förekommer ofta förseningar, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Materiel är vapen och annan utrustning avsedd för militärt bruk. Regeringen behandlar Riksrevisionens granskning i en rapport som försvarsutskottet har granskat. Enligt regeringen har man de senaste åren i allt högre grad gått mot att anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel, i stället för att som tidigare låta utveckla materielen på egen hand. Regeringen menar att flera av de förseningar som uppstått vid internationella samarbeten handlar om utveckling av materiel. Sverige ska i fortsättningen vara restriktivt med att delta i den typen av samarbeten. Om möjligt ska man också uppgradera befintlig materiel i stället för att göra nyanskaffningar. Regeringens redovisning till riksdagen i materielförsörjningsfrågor ska bli bättre.

Försvarsutskottet förutsätter att regeringen definierar de nationella säkerhetsintressena och inleder ett utvecklingsarbete. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit betydelsen av att regeringen säkerställer det svenska säkerhetsintresset. Utskottet framhåller att Sverige alltid kommer att ha särskilda nationella säkerhetsintressen, precis som andra länder. Inom Försvarsmakten pågår ett arbete som utgår från en nationell analys av intressen, mål och behov i fråga om svenska militära förmågor och som definierar dessa intressen. Riksdagen och regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för arbetet. Utskottet förutsätter att ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds för att säkerställa Sveriges säkerhetsintressen och understryker regeringens ansvar på denna punkt. Regeringen ska löpande informera och redovisa arbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2012-01-24 Justering: 2012-02-16 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-15

Betänkande 2011/12:FöU3 (pdf, 95 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens materielförsörjning

Betänkande 2011/12:FöU4

Kustbevakningens behandling av personuppgifter regleras i en ny, teknikneutral lag. De nya reglerna ska göra det lättare för Kustbevakningen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda it i sin verksamhet, vilket i sin tur ska leda till en effektivare brottsbekämpning, kontroll och tillsyn. Samtidigt ska skyddet för människors personliga integritet upprätthållas, inte minst vid informationsutbyte mellan olika myndigheter. Vissa av kraven i den nya lagen gäller all behandling av de uppgifter som omfattas av lagen. Dessutom ställs särskilda villkor för sådan verksamhet som är särskilt känslig ur integritetssynpunkt, som behandlingen av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-14 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-15

Betänkande 2011/12:FöU4 (pdf, 1027 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kustbevakningsdatalag

Betänkande 2011/12:SkU5

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-22 Beslut: 2012-02-29

Betänkande 2011/12:SkU5 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel

Betänkande 2011/12:SkU11

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-01-26 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:SkU11 (pdf, 570 kB)

Betänkande 2011/12:FöU1

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Beredning: 2011-10-27 Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:FöU1 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – budgetåret 2012