Dokument & lagar (73 träffar)

Betänkande 2010/11:FiU25

Bestämmelserna om så kallade avvecklingssystem och finansiella säkerheter anpassas till ändringar i EU:s direktiv. Avvecklingssystem används för överföring av betalningar och värdepapper på finansmarknaden. Syftet med de bestämmelser som redan finns är främst att förhindra eller minimera vissa rättsliga risker i samband med avveckling. Lagändringarna innebär att även avveckling mellan olika samverkande system ska omfattas av skyddet. För hanteringen av finansiella säkerheter innebär ändringarna att det skydd som bestämmelserna ger utvidgas till att omfatta vissa penningfodringar, så kallade kreditfordringar, som säkerhetsobjekt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:FiU25 (pdf, 891 kB)

Betänkande 2010/11:FiU24

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-05-12 Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:FiU24 (pdf, 6799 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken 2008–2010

Betänkande 2010/11:FiU23

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2010. I likhet med 2008 och 2009 har verksamheten under 2010 präglats av finanskrisen. Men till skillnad från tidigare sjönk balansomslutningen kraftigt under året, från 709 miljarder kronor till 327 miljarder kronor. Utvecklingen hänger ihop med att Riksbanken under 2010 avvecklade de krisåtgärder som man tidigare vidtagit för att säkerställa bankernas kreditförsörjning. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning 2010. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2010. Riksdagen godkände även fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2010. Det betyder att Riksbanken levererar in 6,2 miljarder kronor till statsbudgeten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2011-03-31 Debatt: 2011-04-13 Beslut: 2011-04-13

Betänkande 2010/11:FiU23 (pdf, 1846 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2010

Betänkande 2010/11:FiU22

Det finns brister i säkerheten i statens betalningar, visar en rapport av Riksrevisionen. Granskningen omfattar regeringen, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket och 20 andra myndigheter. Riksrevisionens styrelse ger sin syn på rapporten i en framställning som finansutskottet har granskat. Utskottet håller med Riksrevisionens styrelse om att säkerhetsbristerna i statens betalningar är allvarliga, men noterar samtidigt att regeringen redan har vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar de synpunkter som de granskade myndigheterna lägger fram i rapporten, och att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra säkerheten i statens betalningar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma i början av 2012 med en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2011-02-08 Debatt: 2011-02-16 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:FiU22 (pdf, 65 kB)

Betänkande 2010/11:FiU21

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 3
Justering: 2011-06-16 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FiU21 (pdf, 351 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2011

Betänkande 2010/11:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2011-06-14 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FiU20 (pdf, 3312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utlåtande 2010/11:FiU19

EU har tagit fram ett diskussionsunderlag, en grönbok, om möjligheterna till ökad användning av e-upphandling inom EU. Där listas de största hindren för en lyckad övergång till e-upphandling och förslag på åtgärder på EU-nivå. E-upphandling innebär inköp av elektroniska tjänster och varor. Finansutskottet, som granskat underlaget, välkomnar initiativet och ser flera fördelar med ökad e-upphandling inom EU. Men utskottet menar att det är viktigt att åtgärderna på EU-nivå fokusera på att underlätta gränsöverskridande e-upphandling och tar bort hinder som inte kan lösas av marknaden på egen hand. E-upphandling bör också ses som en del av ett bredare e-förvaltningsarbete och åtgärder inom e-förvaltningsarbetet på EU-nivå bör samordnas. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-01-20 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Utlåtande 2010/11:FiU19 (pdf, 69 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlåtande över grönbok om e-upphandling

Betänkande 2010/11:FiU18

Den svenska insättningsgarantin höjs till motsvarande 100 000 euro. Insättningsgaranti är ett av staten garanterat skydd för kundernas insättningar i bland annat banker i händelse av att banken skulle gå i konkurs. Insättningsgarantin täcker idag ersättningar upp till 500 000 kronor eller det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro om det är högre. Nu höjs ersättningen till motsvarande 100 000 euro från den 31 december 2010 i syfte att ge spararna ökat skydd. De nya reglerna är en följd av ändringar i EU:s direktiv om insättningsgaranti. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men ger samtidigt regeringen i uppdrag att i förhandlingarna med EU sträva efter att det genomförs ändringar i direktivet. Ändringarna ska göra det lättare för länder utanför euroområdet att införa ersättningsbeloppet i sina egna valutor. Därefter ska regeringen se till att beloppet anges i kronor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-23 Debatt: 2010-12-02 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU18 (pdf, 399 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av insättningsgarantins täckningsbelopp

Betänkande 2010/11:FiU17

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-20 Beslut: 2011-01-20

Betänkande 2010/11:FiU17 (pdf, 138 kB)

Betänkande 2010/11:FiU16

Riksdagen har beslutat att Riksbanken ska få rätt att samla in uppgifter om emitterade värdepapper från svenska utgivare, oavsett om de står under tillsyn av Finansinspektionen eller inte. I dag kan Riksbanken inte begära in uppgifter om emitterade värdepapper som finns hos företag eller värdepappersinstitut som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Riksbanken samlar in den typen av uppgifter när det anses att uppgifterna är nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna eller för att övervaka betalningssystemets stabilitet Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-02-17 Debatt: 2011-03-02 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:FiU16 (pdf, 1129 kB)

Betänkande 2010/11:FiU15

Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. Syftet med lagändringen är att Finansinspektionen ska ges bättre möjligheter att samarbeta med tillsynsmyndigheter i andra länder. Något som utskottet också menar har betydelse för svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i andra länder. Hittills har 71 stater ingått överenskommelsen varav 23 av EU:s medlemsstater. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-02 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU15 (pdf, 286 kB)

Utlåtande 2010/11:FiU14

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om försäkringsgarantisystem. En vitbok är ett förslag på kommande EU-lagstiftning som går ut på samråd till medlemsländernas parlament och övriga berörda organ. EU-kommissionen menar att finanskrisen har visat att nuvarande konsumentskyddssystem inom finanssektorn har brister som behöver ses över. Kommissionen föreslår ett system som ska garantera att ett försäkringsbolags åtaganden gentemot konsumenter fullgörs även om bolaget går i konkurs. Finansutskottet anser precis som kommissionen att det behövs ett harmoniserat försäkringsgarantisystem i Europa. Det bör dock bara få användas som en sista utväg för skydd till försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på annat sätt. Systemet ska finansieras av försäkringsbolagen för att så långt som möjligt inte belasta skattebetalarna. Utskottet betonar att kollektivavtalsförsäkringar inte ska ingå i ett sådant försäkringsgarantisystem. Riksdagen godkände utlåtandet utan att göra några tillägg. Efter beslut skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Utlåtande 2010/11:FiU14 (pdf, 44 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlåtande över Vitbok om försäkringsgarantisystem

Betänkande 2010/11:FiU13

I en skrivelse berättar regeringen om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. I samband med beslutet om en Lettlandskredit på högst 720 miljoner Euro i slutet av 2009 begärde utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med villkoren för krediten. Krediten är ett tillägg till Internationella valutafondens och EU:s finansiella stöd till Lettland. Innehållet i den aktuella skrivelsen utgör den information som riksdagen har begärt. Finansutskottet konstaterar att det är glädjande att det ekonomiska läget i Lettland förbättrats väsentligt under året. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:FiU13 (pdf, 56 kB)

Betänkande 2010/11:FiU12

Riksrevisorernas årliga rapport 2010 fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Rapporten tar upp teman som strukturförändringarna inom statlig förvaltning, förändringarna inom arbetsmarknadsområdet samt regeringens ägarförvaltning och försäljning av statliga bolag. Regeringens rapportering och uppföljning när det gäller risker i statens ekonomiska åtaganden och regeringens nya krav på myndigheternas interna kontroll, styrning och redovisning var rapportens övriga teman. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU12 (pdf, 44 kB)

Betänkande 2010/11:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 3 811 477 000 kronor till statsbudgeten för 2010. 2 miljarder ska gå till kapitalinsatser i statliga bolag för en satsning i norra Sveriges inland. Pengarna ska kunna användas för att bilda ett bolag för ny statlig verksamhet. Riksdagen sa ja till förslaget men ger samtidigt regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning innan verksamheten kan starta. Det blir också mer pengar till fler platser i den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Mer pengar tillförs också för ersättning till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare.

Förslagspunkter: 18
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:FiU11 (pdf, 620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hösttilläggsbudget för 2010

Betänkande 2010/11:FiU10

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-21 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU10 (pdf, 206 kB)

Betänkande 2010/11:FiU9

EU:s nya direktiv för försäkringsföretag, Solvens II, innehåller nya regler om vilket kapital ett försäkringsföretag måste ha. Försäkringsföretagen får samtidigt möjlighet att använda egna modeller för att räkna ut det kapital som de måste ha. Finansinspektionen kommer därför att behöva granska försäkringsföretagens interna modeller. Granskningen måste vara klar för att försäkringsbolagen ska kunna använda modellerna när den svenska lagstiftningen anpassas till Solvens II under hösten 2012. För att Finansinspektionen ska hinna med detta har regeringen beslutat att granskningen ska få påbörjas redan från årsskiftet. Enligt förslaget ska finansinspektionen: På begäran av ett försäkringsföretag eller flera försäkringsföretag i en försäkringsgrupp kunna förhandsgranska tillförlitligheten hos den interna modell som ett företag eller en grupp vill använda. På begäran av en utländsk tillsynsmyndighet få förhandsgranska en intern modell för ett svenskt företag som ingår i en utländsk försäkringsgrupp. Kunna ta ut avgifter för granskningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:FiU9 (pdf, 342 kB)

Betänkande 2010/11:FiU8

En ny lag om försäkringsrörelser innebär modernare regler för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, som i dag kallas understödsföreningar. Moderniseringen är både språklig och redaktionell. I stort sett samma regler ska gälla för försäkringsföreningar som gäller för försäkringsbolag. Samma regler ska gälla för försäkringsaktiebolag som gäller för aktiebolag. Ömsesidiga försäkringsbolag ska fortsätta att vara en särskild associationsform. Försäkringsföreningar är så annorlunda andra föreningar att de i lagen även i fortsättningen ska vara en särskild form av föreningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-16 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:FiU8 (pdf, 16698 kB)

Betänkande 2010/11:FiU7

Riksrevisionen har granskat hur regeringen planerade, genomförde och följde upp försäljningen av Vasakronan. Riksrevisionen anser att försäljningen genomfördes korrekt enligt gällande lagstiftning och på ett öppet och transparent sätt. Riksrevisionen menar dock att försäljningen kunnat göras något tidigare genom ett effektivare förberedelsearbete, vilket hade varit fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:FiU7 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2010/11:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen de allmänna pensionsfonderna, AP-fondernas, verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt. Riksdagen menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar. Riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:FiU6 (pdf, 162 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2009