Dokument & lagar (127 träffar)

Betänkande 2009/10:UbU24

En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:UbU24 (pdf, 27 kB)

Betänkande 2009/10:SkU48

Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 1,7 till 2,8 procent av taxeringsvärdet. Stämpelskatten höjs för juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter. Skatten höjs från 30 kronor till 42 kronor och 50 öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde. Stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet samt bostadsrättsföreningar är exempel på jurudiska personer som inte omfattas av höjningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:SkU48 (pdf, 210 kB)

Betänkande 2009/10:UbU21

En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.

Förslagspunkter: 56 Reservationer: 58
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:UbU21 (pdf, 15352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny skollag

Betänkande 2009/10:SkU37

Riksdagen godkände regeringens redovisning av skatteutgifterna 2010. Redovisningen handlar om effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet med att utveckla redovisningen tar hänsyn till de rekommendationer och de synpunkter som har kommit från Finanspolitiska rådet och från Riksrevisionen i en nyligen publicerad granskningsrapport.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:SkU37 (pdf, 65 kB)

Betänkande 2009/10:FöU6

Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FöU6 (pdf, 987 kB)

Betänkande 2009/10:UbU23

Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Riksdagen har därför beslutat att lärosätena ska kunna anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter de egna förutsättningarna. Detta innebär bland annat att universiteten och högskolorna: Själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor. Vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas. Högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-15 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:UbU23 (pdf, 378 kB)

Betänkande 2009/10:FöU9

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Förslagspunkter: 15
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-03 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:FöU9 (pdf, 241 kB)

Betänkande 2009/10:UbU20

Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-20 Debatt: 2010-06-02 Beslut: 2010-06-03

Betänkande 2009/10:UbU20 (pdf, 98 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen

Betänkande 2009/10:UbU22

Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2010-05-20 Debatt: 2010-06-02 Beslut: 2010-06-03

Betänkande 2009/10:UbU22 (pdf, 927 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bidragsvillkor för fristående verksamheter

Betänkande 2009/10:SkU39

Riksdagen sa ja till att trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari 2013. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SkU39 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Införande av trängselskatt i Göteborg

Betänkande 2009/10:UbU18

Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:UbU18 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändringar i studiestödssystemet

Betänkande 2009/10:FöU8

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 4
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:FöU8 (pdf, 4211 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens personalförsörjning m.m.

Betänkande 2009/10:SkU36

Riksdagen har beslutat om nya regler för koncernavdrag. Reglerna är en anpassning till EU-rätten. Beslutet innebär att ett svenskt moderbolag kan få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterbolag inom EES-området. Ett villkor är att dotterbolaget har likviderats, upplösts, med en slutlig förlust som följd. Reglerna ska börja att gälla den 1 juli 2010. För att de ska kunna tillämpas måste likvidationen av dotterbolaget ha avslutats efter den 30 juni 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:SkU36 (pdf, 249 kB) Webb-tv debatt om förslag: Koncernavdrag i vissa fall

Betänkande 2009/10:SkU34

Skattereglerna blir bättre för biogas och andra gasformiga bränslen som levereras i rörledning. Biogas är i dag befriad från skatt. Nu blir det tydligare att en säljare som ingått avtal om försäljning av biogas ska kunna leverera gasen utan att någon behöver betala skatt. Skattefriheten för biogasen ska alltså kunna följa gasen till kunden enligt avtal. Energiskatten sänks på elektrisk kraft som förbrukas av fartyg som ligger i hamn, så kallad landström. Fartygen använder oftast en hjälpmotor som drivs med olja för sin elförsörjning. Syftet är att fartygen i stället ska använda landström. Det kan leda till minskade utsläpp och minskat buller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:SkU34 (pdf, 224 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas samt för landansluten el till fartyg i hamn

Betänkande 2009/10:UbU17

I Sverige finns ett antal stiftelser som bildats med statliga pengar från löntagarfonderna. Stiftelserna finansierar olika sorters forskning. Här återfinns bland annat Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska vara ansvariga för att utse och byta ut samtliga ledamöter i styrelserna. I stället ska styrelseledamöterna till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Regeringen kommer även i framtiden ha inflytandet att utse en till två styrelseledamöter i varje stiftelse

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-04-29 Beslut: 2010-04-29

Betänkande 2009/10:UbU17 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning

Betänkande 2009/10:SkU40

Riksdagen har beslutat om ändringar i dubbelskatteavtalet mellan Sverige och Österrike. Möjligheterna till informationsutbyte i skatteärenden ska utökas. Bland annat ska Skatteverket kunna få ut mer information från banker och finansinstitut i Österrike. Grundtanken med ett dubbelskatteavtal är ingen ska behöva betala skatt i två länder för inkomster eller förmögenheter. De nya bestämmelserna ska gälla beskattningsperioder från den 1 januari 2010 eller senare.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-13 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU40 (pdf, 582 kB)

Betänkande 2009/10:SkU35

Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-20 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU35 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Internationell skattekontroll

Betänkande 2009/10:UbU16

Riksdagen har beslutat att lärarutbildningen ska göras om. Dagens allmänna lärarexamen ska ersättas av fyra nya: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. I högskoleförordningen ska målen för de nya examina preciseras. Där kommer det också att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Utbildningsvetenskap blir ett nytt ämne för alla. I utbildningsvetenskap kommer exempelvis ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygssättning att ingå. Kraven på universitet och högskolor som utbildar lärare skärps. De som vill arrangera lärarutbildningar måste ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Det gäller även de som redan anordnar lärarutbildning. Samtidigt försvinner kravet på att högskolor som kan ge lärarexamen ska ha ett särskilt organ som ansvarar för utbildningen. Lagändringarna kommer börjar gälla den 31 december 2010.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Beredning: 2010-03-18 Justering: 2010-04-15 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:UbU16 (pdf, 259 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lärarutbildning

Betänkande 2009/10:SkU47

Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Andorra. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Andorra ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Andorra. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-13 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU47 (pdf, 1338 kB)

Betänkande 2009/10:SkU46

Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med San Marino. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och San Marino ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i San Marino. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-13 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU46 (pdf, 1344 kB)