Dokument & lagar (163 träffar)

Betänkande 2013/14:UbU24

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram.

Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och välkomnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU24 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2013/14:UbU23

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat.

Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU23 (pdf, 51 kB)

Utlåtande 2013/14:SkU35

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.

Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Utlåtande 2013/14:SkU35 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2013/14:SkU32

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:SkU32 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2013/14:UbU27

Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU27 (pdf, 234 kB)

Betänkande 2013/14:UbU25

Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.

Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.

Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad.

I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU25 (pdf, 82 kB)

Betänkande 2013/14:AU10

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:AU10 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subventionerade anställningar för nyanlända

Betänkande 2013/14:AU9

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 13
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:AU9 (pdf, 1426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.

Betänkande 2013/14:AU8

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Förslagspunkter: 38 Reservationer: 21
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:AU8 (pdf, 2046 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.

Betänkande 2013/14:UbU22

Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.

Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.

En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.

Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.

Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-18

Betänkande 2013/14:UbU22 (pdf, 667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fristående skolor samt tillsyn och information om skolan

Betänkande 2013/14:SkU31

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SkU31 (pdf, 4929 kB)

Betänkande 2013/14:FöU11

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 16
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:FöU11 (pdf, 1441 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling

Betänkande 2013/14:FöU12

Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs - varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel.

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen.

Utskottet vill också framhålla följande:

  • Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010-2013.
  • Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:FöU12 (pdf, 60 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser

Betänkande 2013/14:SkU33

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:SkU33 (pdf, 246 kB)

Betänkande 2013/14:UbU21

Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.

När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.

Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU21 (pdf, 835 kB)

Betänkande 2013/14:UbU19

Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.

Beslutet innebär bland annat:

  • Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
  • Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
  • Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
  • Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-27 Debatt: 1899-01-01 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU19 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tid för undervisning

Betänkande 2013/14:UbU17

Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UbU17 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare

Betänkande 2013/14:UbU20

Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng.

Utbildningsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att den svenska teknikindustrin har stora behov av utbildad och kompetent arbetskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:UbU20 (pdf, 627 kB)

Betänkande 2013/14:UbU18

En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UbU18 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasial lärlingsanställning

Betänkande 2013/14:UbU26

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:UbU26 (pdf, 21 kB)