Dokument & lagar (30 träffar)

Betänkande 2015/16:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.


Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:KU10 (pdf, 19901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2015/16:KU9

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att godkänna ändringar i Europakonventionen. Ändringarna ska göra Europadomstolens hantering av klagomål mer effektiv och innebär bland annat att

  • det blir tydligare att det är de länder som har antagit Europakonventionen som har ansvaret för att rättigheterna i konventionen upprätthålls
  • tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader
  • domstolen får större möjligheter att säga nej till ett mål när en person som klagar inte har lidit avsevärd skada av att konventionen har kränkts
  • parterna i ett mål inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare lämnar över målet till att avgöras i så kallad stor sammansättning.

Förslaget om ändringar i Europakonventionen innebär att en svensk lag också ändras. Regeringen får bestämma när den lagändringen ska börja gälla.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-01-26 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:KU9 (pdf, 1415 kB)

Betänkande 2015/16:KU8

Försvarsexportmyndigheten ska avvecklas och upphör som myndighet den 31 december 2015. Därför tas Försvarsexportmyndigheten bort från offentlighets- och sekretesslagen. Det införs också en övergångsbestämmelse i lagen som innebär att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för ärenden där handlingarna har tagits om hand för arkivering innan de nya reglerna börjat gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:KU8 (pdf, 522 kB)

Betänkande 2015/16:KU7

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-14 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU7 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2015/16:KU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om digitalradio. Riksrevisionen bedömer i sin rapport att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med stora risker och att de underlag som finns inte är tillräckligt allsidiga och grundliga.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redovisat att den inte tänker gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio. Regeringen kommer dock att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Riksrevisionens rapport innehåller inte några rekommendationer och regeringen anser att den är slutbehandlad.

Riksdagen anser, som regeringen, att det är möjligt att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan bli aktuell igen i framtiden och att det är bra om regeringen följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-26 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:KU6 (pdf, 223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om digitalradio

Betänkande 2015/16:KU5

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU5 (pdf, 6414 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2015/16:KU4

Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:

  • Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
  • Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
  • I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
  • Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
  • Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
  • Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
  • Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2016-01-26 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:KU4 (pdf, 1450 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Utlåtande 2015/16:KU3

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om EU:s agenda för bättre lagstiftning. I meddelandet lyfter kommissionen bland annat fram arbetet för öppenhet och samråd, bättre motiveringar till förslag, nya riktlinjer för bättre lagstiftning och en ny nämnd för lagstiftningskontroll.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade kommissionens arbete för bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsarbetet. Utskottet uppmärksammade att kommissionen framhåller att varje förslag ska innehålla mer ingående förklaringar av hur de förhåller sig till principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-26 Beslut: 2015-11-26

Utlåtande 2015/16:KU3 (pdf, 400 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Betänkande 2015/16:KU2

Den nuvarande radio- och tv-lagen började gälla den 1 augusti 2010. Den innebar bland annat att EU-regler om samordning av audiovisuella medietjänster genomfördes i den svenska lagstiftningen. Hösten 2013 fick Sverige en så kallad formell underrättelse från EU-kommissionen där kommissionen anser att det finns vissa brister i hur Sverige har genomfört EU-reglerna. Därför görs nu några ändringar i radio- och tv-lagen. Bland annat införs nya bestämmelser i radio- och tv-lagen om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering. En ny bestämmelse som innebär att tv-företag från andra EU-länder ska få rätt att tillhandahålla tjänster i Sverige införs också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-10-20 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:KU2 (pdf, 1603 kB)

Betänkande 2015/16:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om cirka 12,7 miljarder kronor i anslag till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2016. Där ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen beslutade vidare om ett par ändringar när det gäller presstödet. Det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas och stödtrappan för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar ska förändras. I budgetpropositionen finns även ett antal lagförslag. Bland annat sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag om en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:KU1 (pdf, 3572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Paginering