Dokument & lagar (84 träffar)

Betänkande 2016/17:KU2

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:KU2 (pdf, 499 kB)

Betänkande 2016/17:KU17

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU17 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2016/17:KU25

Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.

I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU25 (pdf, 250 kB)

Betänkande 2016/17:KU29

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.

Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner.  Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Riksdagen anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om allmänna helgdagar som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU29 (pdf, 358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar (förnyad behandling)

Betänkande 2016/17:KU18

Riksdagen sa nej till motionsförslag om hur riksdagen ska arbeta. Skälen är bland annat att arbete pågår på området. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, röstregler, ceremonier och EU-flagga i kammaren, votering på distans, Europaparlamentarikers föräldraledighet och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förslagspunkter: 12
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU18 (pdf, 395 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer

Betänkande 2016/17:KU16

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 13
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU16 (pdf, 725 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2016/17:KU15

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU15 (pdf, 649 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2016/17:KU22

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:KU22 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2016/17:KU19

Riksdagen beslutade att återförvisa konstitutionsutskottets betänkande om allmänna helgdagar. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Betänkandet behandlar motionsförslag om bland annat veterandagen som allmän flaggdag, flaggning, nationella symboler, allmänna helgdagar och en minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:KU19 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar

Betänkande 2016/17:KU24

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2016 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för kommittéerna var drygt 400 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens skrivelse, som bland annat redogör för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Inom gruppen ordförande med mera är andelen kvinnor och män 50 procent vardera, vilket innebär en ökning för andelen kvinnor med 9 procentenheter sedan 2015. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Det innebär att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier anställda vid kommittéväsendet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU24 (pdf, 369 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2016

Betänkande 2016/17:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-19

Betänkande 2016/17:KU20 (pdf, 2333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2016/17:KU28

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU28 (pdf, 742 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om kommersiell radio

Betänkande 2016/17:KU26

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU26 (pdf, 860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden

Betänkande 2016/17:KU23

Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

  • Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.
  • Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas.
  • Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler.
  • Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 11
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU23 (pdf, 769 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förebyggande av våldsbejakande extremism

Betänkande 2016/17:KU7

Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Det gäller de verksamheter som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, men med några justeringar. Justeringarna handlade bland annat om att lagen ska börja gälla den 1 juli 2017 i stället för den 1 april, vilket regeringen föreslog.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-02 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:KU7 (pdf, 521 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet

Betänkande 2016/17:KU13

Riksrevisionen har undersökt regeringens användning av nationella samordnare som statligt styrmedel. Riksrevisionens övergripande bedömning är att nationella samordnare kan vara ett ändamålsenligt styrmedel men att resultatet beror på hur samordnarna används och vilka förutsättningar de får. I rapporten lämnar Riksrevisionen inte några rekommendationer till regeringen eller regeringens myndigheter.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i en skrivelse till riksdagen. Där framgår det att regeringen kommer att fortsätta att besluta om samordningsuppdrag när det bedöms vara ändamålsenligt. När regeringen i framtiden ska avgöra om en samordnare bör tillsättas utgör Riksrevisionens rapport, tillsammans med konstitutionsutskottets uttalanden i utskottets granskningsärende Samordnare inom olika politikområden och Statskontorets rapport om nationella samordnare ett värdefullt inslag, enligt regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-01-17 Debatt: 2017-01-25 Beslut: 2017-01-25

Betänkande 2016/17:KU13 (pdf, 259 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel

Betänkande 2016/17:KU11

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2015 - 30 juni 2016. Under perioden registrerades 8040 nya ärenden, vilket innebär en ökning med nästan tolv procent jämfört med året innan. Det är framför allt klagomålsärenden som har ökat.

JO har uppmärksammat brister och oklarheter i både lagar och myndigheters regler och rutiner inom olika rättsliga områden. Riksdagen har granskat redogörelsen och lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-01-17 Debatt: 2017-01-25 Beslut: 2017-01-25

Betänkande 2016/17:KU11 (pdf, 413 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2016/17:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2016-11-22 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-12-01

Betänkande 2016/17:KU1 (pdf, 2233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2016/17:KU9

En riksdagsledamot som tar emot en gåva, huvudsakligen på grund av sitt uppdrag som ledamot, ska anmäla gåvan för registrering i ett gåvoregister. Om gåvan saknar eller har ett obetydligt värde behöver den inte anmälas eller registreras. Anmälan och registrering ska också göras av en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som gäller verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet.

Beslutet innebär en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ett tillägg görs också i riksdagsordningen.

Riksdagen sa därmed ja till förslag från riksdagsstyrelsen, med vissa ändringar.

Riksdagen vill också se en utredning om att anpassa de aktuella lagarna till den allmänna dataskyddsförordningen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om detta.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2016-11-08 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU9 (pdf, 1805 kB) Webb-tv debatt om förslag: Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.

Betänkande 2016/17:KU8

Den 1 januari 2017 börjar EU-regler gälla om två nya bolagsformer för politiskt arbete på EU-nivå; europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Syftet är att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar, för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på EU-nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av de här reglerna.

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om bestämmelser som ska komplettera EU:s regler. Beslutet innebär att i svensk rätt ska samma regler gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för ideella föreningar, med vissa skillnader i reglerna som rör bokföring och revision.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-08 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU8 (pdf, 1336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser