Dokument & lagar (116 träffar)

Betänkande 2015/16:JuU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja maxstraffet för grovt brott gällande olovlig befattning av falska pengar. Maxstraffet för brottet är i dag fyra år. Förslaget innebär att maxstraffet höjs till sex år. Lagändringen görs för att anpassa reglerna till ett EU-direktiv om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning. Direktivet ställer krav på fem år som lägsta maxstraff för brotten att importera, exportera, transportera, ta emot eller anskaffa falska pengar i syfte att sätta dem i omlopp.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:JuU14 (pdf, 153 kB)

Betänkande 2015/16:JuU10

Ett nytt system med patent- och marknadsdomstolar införs i Sverige. Domstolsärenden som handlar om marknadsföringsrätt, konkurrensrätt och så kallad immaterialrätt samlas i två särskilda domstolar. Första instans blir Patent- och marknadsdomstolen och andra instans kommer att vara Patent- och marknadsöverdomstolen. Lagändringarna innehåller också bestämmelser för hur domstolarna ska vara sammansatta och för hur ärenden ska handläggas i dem.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:JuU10 (pdf, 6959 kB)

Betänkande 2015/16:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om cirka 12,7 miljarder kronor i anslag till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2016. Där ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen beslutade vidare om ett par ändringar när det gäller presstödet. Det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas och stödtrappan för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar ska förändras. I budgetpropositionen finns även ett antal lagförslag. Bland annat sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag om en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:KU1 (pdf, 3572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2015/16:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.


Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:KU10 (pdf, 19901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2015/16:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-13 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KU20 (pdf, 3131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2012/13:KU25

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:KU25 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2012/13:KU5

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2012-10-16 Justering: 2012-11-06 Debatt: 2012-11-14 Beslut: 2012-11-14

Betänkande 2012/13:KU5 (pdf, 89 kB)

Betänkande 2012/13:JuU18

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.

De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU18 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2012/13:KU11

Det behövs ingen ytterligare lagändring för att lösa den intressekonflikt som kan uppstå när ett verk som är skyddat av upphovsrätten blir en allmän handling. Det anser regeringen i en skrivelse som har lämnat tills riksdagen.

Riksdagen beslutade år 2000 om en sekretessbestämmelse som skulle skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet. Bakgrunden var att ett outgivet verk, den så kallade scientologibibeln, hade lämnades in till ett antal svenska myndigheter. Lösningen sågs då som provisorisk och riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till permanent lösning. Regeringen anser nu att ingen ytterligare lagändring behövs, eftersom sekretessbestämmelsen inte har orsakat sådana tillämpningsproblem som man befarade. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-01-31 Justering: 2013-02-19 Debatt: 2013-03-06 Beslut: 2013-03-06

Betänkande 2012/13:KU11 (pdf, 55 kB)

Betänkande 2012/13:JuU6

Riksdagen beslutade på justitieutskottets initiativ om en rättning i brottsbalken. Orsaken är en tidigare ändring i brottsbalken. Ändringen visade sig leda till att en annan del av brottsbalken hänvisar till en numera upphävd paragraf. Detta fel rättades nu till.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-09-27 Debatt: 2012-10-17 Beslut: 2012-10-17

Betänkande 2012/13:JuU6 (pdf, 21 kB)

Betänkande 2012/13:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

  • Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
  • Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
  • Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
  • Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
  • I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
  • När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
  • Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU20 (pdf, 1585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2012/13:KU9

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-11-06 Justering: 2012-11-13 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:KU9 (pdf, 1900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reglering av riksdagens nämnder

Betänkande 2012/13:JuU7

Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska läggas till bland de myndigheter som får tillgång till signalspaning i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Syftet är att Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens lättare ska kunna få strategiska uppgifter om bland annat internationell terrorism och annan grov brottslighet som har koppling till andra länder och som kan hota viktiga svenska intressen. Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska följa samma regler som gäller för övrig signalspaning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2012-11-15 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:JuU7 (pdf, 139 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2012/13:JuU4

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska göra det lättare att utbyta information om dömda personer inom EU.

Sverige ska meddela andra EU-länder om deras medborgare döms för brott här. De andra länderna ska informera Sverige om domar mot svenska medborgare. Uppgifterna om svenska medborgare ska sparas i belastningsregistret här i Sverige. Andra EU-länders myndigheter kan begära ut uppgifter om enskilda personer från belastningsregistret. Sverige kan göra en motsvarande begäran hos de andra länderna. Uppgifterna får endast användas för det som de begärdes ut för.

Lagändringarna innebär att Sverige genomför EU:s rambeslut om medlemsländernas utbyte av uppgifter ur kriminalregister.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-15 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:JuU4 (pdf, 2052 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan EU:s medlemsstater

Betänkande 2012/13:JuU5

Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.

Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.

Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2012-11-13 Justering: 2012-11-20 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:JuU5 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Betänkande 2012/13:JuU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 9
Justering: 2013-02-19 Debatt: 2013-03-13 Beslut: 2013-03-14

Betänkande 2012/13:JuU11 (pdf, 227 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

Betänkande 2012/13:JuU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2013-02-21 Debatt: 2013-03-13 Beslut: 2013-03-14

Betänkande 2012/13:JuU13 (pdf, 167 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unga lagöverträdare

Betänkande 2012/13:JuU2

Riksrevisionen har granskat om regeringen och rättsväsendets myndigheter hanterar brottsligheten på ett samlat och effektivt sätt. Den övergripande slutsatsen är att det fortfarande finns effektivitetsbrister inom rättsväsendet. Regeringen tycker att Riksrevisionens tillvägagångssätt vid granskningen har varit alltför förenklat. Justitieutskottet håller med regeringen men understryker samtidigt att utskottet inte ifrågasätter Riksrevisionens slutsats. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om fler civilanställda inom polisen. Det behövs fler civilanställda för till exempel administrativa uppgifter så att poliserna i stället kan ägna sig åt polisarbete. Antalet civilanställda är delvis en ekonomisk fråga, konstaterar riksdagen. Men det handlar inte bara om hur mycket resurser polisen får utan även om hur resurserna används. Riksdagen menar därför att en del åtgärder förmodligen kan vidtas för att komma till rätta med situationen redan inom nuvarande ekonomiska ramar. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Beredning: 2012-09-13 Justering: 2012-10-25 Debatt: 2012-11-08 Beslut: 2012-11-08

Betänkande 2012/13:JuU2 (pdf, 195 kB) Webb-tv debatt om förslag: Att hantera brottmål effektivt – en utmaning för regeringen och rättsväsendet

Betänkande 2012/13:JuU3

Idag saknas regler om vad som krävs för att en förundersökning ska återupptas när resning i ett brottmål blir aktuell. Nu ska det bestämmas i lag.

En domstol kan under vissa omständigheter bevilja resning i ett brottmål som är avgjort och har börjat gälla. En resning innebär att domen rivs upp och att det normalt blir en ny rättegång. När en resning blir aktuell kan det ibland behövas vissa utredande åtgärder, till exempel att nya förhör hålls. För det krävs att åklagaren tar upp förundersökningen på nytt.

De nya reglerna innebär att kraven för att en förundersökning ska återupptas sänks jämfört med den praxis som åklagare och domstolar har utvecklat. Åklagaren blir under vissa förutsättningar skyldig att återuppta förundersökningen. En domstol kan i ett resningsärende bestämma att åklagaren ska ta till en viss utredningsåtgärd. I praktiken innebär det att åklagaren måste återuppta förundersökningen.

Den som har blivit utsatt för brottet och den som har varit åtalad för det ska i vissa fall ha rätt till ett rättsligt biträde om en resning är aktuell.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2012-10-16 Debatt: 2012-11-08 Beslut: 2012-11-08

Betänkande 2012/13:JuU3 (pdf, 438 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resningsförfarandet i brottmål – återupptagande av förundersökning och rätt till biträde

Betänkande 2012/13:KU7

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-10-18 Justering: 2012-11-06 Debatt: 2012-11-14 Beslut: 2012-11-14

Betänkande 2012/13:KU7 (pdf, 88 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter