Dokument & lagar (86 träffar)

Betänkande 2015/16:SfU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:SfU17 (pdf, 459 kB)

Betänkande 2015/16:SfU16

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 18
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SfU16 (pdf, 2908 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Betänkande 2015/16:SfU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om anhörig- och arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för anhöriga, försörjningskrav samt uppskjuten invandringsprövning. Andra motioner handlar om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 22
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:SfU15 (pdf, 469 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anhörig- och arbetskraftsinvandring

Betänkande 2015/16:SfU14

Riksdagen sa nej till motioner om migration och asylpolitik.

Motionsförslagen handlade bland annat om mottagande av asylsökande, samarbetet inom EU och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Riksdagen sa nej till förslagen med hänvisning till bland annat gällande rätt och pågående arbete.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 41
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:SfU14 (pdf, 629 kB)

Betänkande 2015/16:SfU13

Riksrevisionen har i en rapport kommit fram till att regeringen bör ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar behandling av personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med smärtproblem.

Riksrevisionen har bara tittat på insatserna för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och kommit fram till att rehabiliteringsgarantin inte uppfyllt målet om arbetsåtergång för dessa personer. Riksrevisionen menar att det beror på flera faktorer; bland annat alltför stort fokus på behandlingsmetod, att patienterna inte alltid får behandling snabbt nog samt att det finns brister i systematisk uppföljning av patienterna. Därför vill Riksrevisionen att regeringen ger rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avvecklar den.

Regeringen har gjort en översyn av rehabiliteringsgarantin och beslutat att lägga ner den. Garantin gäller inte från och med den 1 januari 2016. Regeringen har vidtagit en rad andra åtgärder inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

Socialförsäkringsutskottet ser positivt på de här åtgärderna. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:SfU13 (pdf, 224 kB)

Betänkande 2015/16:SfU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:SfU12 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2015/16:SfU11

Riksdagen sa nej till motioner inom området medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om:

  • en förkortad tidsram för att ansöka om svenskt medborgarskap,
  • språk- och samhällskunskapstest för att få medborgarskap,
  • krav på att ha genomgått undervisning i samhällsorientering,
  • att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln,
  • en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Anledningen till ställningstagandet är i huvudsak att riksdagen inte ser någon anledning till att ändra i gällande regler. Regeringen och allianspartierna har också enats kring ett flertal steg för att förbättra mottagandet av nyanlända, som bland annat att ge svenskundervisning och obligatorisk samhällsorientering under asyltiden.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:SfU11 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2015/16:SfU10

En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:SfU10 (pdf, 3063 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlänningsdatalag

Betänkande 2015/16:SfU9

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:SfU9 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Betänkande 2015/16:SfU8

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag om att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget. Det innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag slutar att gälla den 1 februari 2016. Övriga lagar som berör det kommunala vårdnadsbidraget ändras. Den som lämnat in ansökan om vårdnadsbidrag före den 1 februari 2016 och där ansökan i någon del också gäller tiden före den 1 februari kan fortfarande bli beviljad bidrag.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet delar regeringens bedömning att ett slopat vårdnadsbidrag bidrar till ekonomisk självständighet och en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Tillsammans med andra insatser kan ett avskaffat vårdnadsbidrag även göra att exempelvis nyanlända personer snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden, anser utskottet.

Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motioner om vårdnadsbidrag från allmänna motionstiden 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:SfU8 (pdf, 1246 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas

Betänkande 2015/16:SfU7

Fullt underhållstöd kommer framöver inte längre att lämnas om en bidragsskyldig förälder har betalat den summa som har bestämts till Försäkringskassan under minst sex månader i följd. Men om det finns särskilda skäl ska underhållsstödet ändå lämnas. Den som berörs ska meddelas och få yttra sig inför en prövning samt underrättas skriftligt om beslutet.

Vidare ska en bidragsskyldig förälders möjlighet att göra så kallat umgängesavdrag inom underhållsstödet avskaffas. En bidragsskyldig förälder som inte betalar det fastställda beloppet till Försäkringskassan i rätt tid ska betala ränta på skulden även vid kortare förseningar. Men om en förälder fått anstånd ska det inte tas ut någon ränta.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016, med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:SfU7 (pdf, 837 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

Betänkande 2015/16:SfU6

Nivån för pensionerna ska variera mindre över åren. Pensionsnivån ska också bättre följa utvecklingen av genomsnittsinkomsten i samhället. Regeringens förslag innebär att den automatiska balanseringen, eller den så kallade "bromsen", i pensionssystemet, ändras. Balanseringen begränsas till en tredjedel av ett uppkommet underskott eller överskott under ett år. På det sättet hindras pensionsnivåerna att pendla kraftigt upp och ner mellan olika år och nivån blir jämnare.

Inkomstindex, den indexering som finns för att pensionerna ska följa inkomst- och prisutvecklingen i samhället, ändras för att bli mer aktuell och stå närmare löneutvecklingen i samhället.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Reglerna börjar att gälla den 1 januari 2016, men tillämpas första gången för år 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:SfU6 (pdf, 1047 kB)

Betänkande 2015/16:SfU5

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. Det innebär att antalet dagar med föräldrapenning som är reserverade för en förälder och inte kan avstås till den andra föräldern, ökar från 60 till 90 dagar. Som en följd av detta ändras också reglerna om jämställdhetsbonus. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till tre motioner som väckts med anledning av förslaget om föräldrapenning och sju motionsförslag från allmänna motionstiden 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:SfU5 (pdf, 519 kB) Webb-tv debatt om förslag: En mer jämställd föräldrapenning

Betänkande 2015/16:SfU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 19,4 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2016. Mest pengar går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande (drygt 12,6 miljarder) och Migrationsverket (drygt 4,6 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2015-11-19 Debatt: 2015-12-03 Beslut: 2015-12-03

Betänkande 2015/16:SfU4 (pdf, 600 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2015/16:SfU3

Riksdagen sa till regeringens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet för familjer och barn är 87,1 miljarder kronor. Pengarna går främst till föräldraförsäkring och barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja föräldrapenningens grundnivå från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 15
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-09

Betänkande 2015/16:SfU3 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2015/16:SfU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet vid ålderdom är 36,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till garantipensionen, efterlevandepensioner och bostadstillägg till pensionärer.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 9
Justering: 2015-11-19 Debatt: 2015-12-07 Beslut: 2015-12-09

Betänkande 2015/16:SfU2 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2015/16:SfU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).

Beslutet innebär bland annat att:

  • Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
  • Med­len till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-09

Betänkande 2015/16:SfU1 (pdf, 1326 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2015/16:KU30

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.


Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:KU30 (pdf, 270 kB)

Betänkande 2015/16:KU29

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:KU29 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2016

Betänkande 2015/16:KU28

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.

Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.

I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.

Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.

Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.

Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:KU28 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder