Dokument & lagar (238 träffar)

Betänkande 2011/12:FiU16

Sverige ska utöka kapitalinsatsen i Internationella valutafonden, IMF, med cirka 20,7 miljarder kronor till högst 45,2 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. Höjningen är ett resultat av en allmän översyn av IMF:s resurser som totalt sett innebär en fördubbling av medlemsländernas insatskapital i IMF. Riksdagen konstaterar att det är nödvändigt att IMF har de resurser som krävs för att kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i den globala ekonomin och det internationella betalningssystemet. Riksdagen godkände också ett antal stadgeändringar som innebär att samtliga representanter i IMF:s exekutivstyrelse ska tillsättas genom val. Ändringen innebär bland annat att likabehandlingen av medlemsländerna i IMF ökar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2011-11-08 Debatt: 2011-11-23 Beslut: 2011-11-24

Betänkande 2011/12:FiU16 (pdf, 101 kB)

Betänkande 2011/12:SkU4

Dagens skattebestämmelser ska regleras i en ny lag, skatteförfarandelagen. Se betänkande 2011/12:SkU3. Med anledning av den nya lagen genomförs vissa följdändringar av teknisk och redaktionell karaktär i några lagar och bestämmelser som inte längre behövs upphävs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-08 Debatt: 2011-11-17 Beslut: 2011-11-17

Betänkande 2011/12:SkU4 (pdf, 9753 kB) Webb-tv debatt om förslag: Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen

Betänkande 2011/12:SkU3

Dagens skattebestämmelser är utspridda på ett flertal lagar. Lagarna är svåra att överblicka och förstå varför riksdagen har beslutat att de ska samlas i en enda lag, skatteförfarandelagen. Förutom att lagen ska vara tydligare och lättare att tillämpa ska den bidra till att minska den administrativa bördan och stärka de skattskyldigas ställning. Här är några nyheter i den nya lagen:

  • Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
  • Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
  • Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
  • Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
  • Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
  • Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
  • Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.
Den nya lagen börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-11-08 Debatt: 2011-11-17 Beslut: 2011-11-17

Betänkande 2011/12:SkU3 (pdf, 20091 kB)

Betänkande 2011/12:FiU9

Riksrevisorernas årliga rapport 2011 fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Riksrevisionen har dels fokuserat på strategin om hållbara transfereringar och på strategin om en effektiv förvaltning. Många tidigare brister har rättats till medan andra kvarstår. Rikrevisionen menar bland annat att:

  • processerna inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen behöver utvecklas. De försäkrade måste få rätt typ av stöd vid rätt tillfälle för att deras möjligheter att komma tillbaka till arbete ska öka.
  • myndigheterna måste bli bättre på på att identifiera osakliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper kopplat till olika åtgärder.
  • Regeringen bör också vidta åtgärder för att underlätta utbyte av information mellan olika myndigheter.
Då det gäller regeringens satsning på övergången till elektronisk förvaltning menar Riksrevisionen att regeringen har haft högt ställda mål vad gäller högre effektivitet och bättre service. Riksrevisionen menar dock att regeringen bör leda detta arbete på ett tydligare sätt och ta ett större helhetsgrepp. Detta är extra viktigt då fler delar av verksamheten överlåts till privata aktörer. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-08 Debatt: 2011-11-17 Beslut: 2011-11-17

Betänkande 2011/12:FiU9 (pdf, 39 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisorernas årliga rapport

Betänkande 2011/12:UU3

Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2010 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 11
Beredning: 2011-10-05 Justering: 2011-10-18 Debatt: 2011-10-26 Beslut: 2011-10-26

Betänkande 2011/12:UU3 (pdf, 172 kB)

Utlåtande 2011/12:UU6

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om exportkontroll för produkter med så kallade dubbla användningsområden. Det handlar om högteknologiska produkter inom exempelvis elektronik, kärnkraft och telekommunikation som kan användas för både civila och militära ändamål. EU-länderna genomför exportkontroller av dessa produkter. Kontrollerna är ett instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. EU-kommissionen vill med grönboken inleda en diskussion om hur kontrollsystemet fungerar och hur det bör se ut i framtiden. Utrikesutskottet är positivt till att en diskussion inleds och välkomnar förslag som medför en ökad harmonisering mellan medlemsländerna. Utskottet anser också att tillståndsprövningen av export även fortsättningsvis ska utföras av respektive medlemslands licensmyndighet. Detta mot bakgrund av att handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik. Riksdagen avslutade ärendet och skickade utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-09-20 Justering: 2011-10-18 Debatt: 2011-10-26 Beslut: 2011-10-26

Utlåtande 2011/12:UU6 (pdf, 47 kB)

Utlåtande 2011/12:FiU17

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv som, tillsammans med en förordning, ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet. Finansutskottet har granskat förslaget och är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket buffertkapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. Utskottet är enigt om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, också kallad för närhetsprincipen. På förslag från utskottet beslutade riksdagen att be kommissionen att ändra det föreslagna direktivet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-10-11 Justering: 2011-10-18 Debatt: 2011-10-19 Beslut: 2011-10-19

Utlåtande 2011/12:FiU17 (pdf, 54 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag

Betänkande 2011/12:FiU18

Riksdagen återställde en ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Den tidigare beslutade ändringen skulle annars komma att upphävas den 1 november 2011 utan att detta varit avsikten.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-09-29 Debatt: 2011-10-12 Beslut: 2011-10-12

Betänkande 2011/12:FiU18 (pdf, 26 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rättelse i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Betänkande 2011/12:SkU2

Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som används som uppvärmningsbränsle och biogas som används som motorbränsle ska vara befriade från skatt på vissa villkor. Kravet är att bränslet uppfyller vissa hållbarhetskriterier som Energimyndigheten satt upp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-09-27 Debatt: 2011-10-12 Beslut: 2011-10-12

Betänkande 2011/12:SkU2 (pdf, 141 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletterande förfaranderegler för vissa biobränslen

Betänkande 2011/12:MJU4

Lagen om handel med utsläppsrätter ändras för att anpassas till EU:s nya registerförordning. Förordningen är ett led i EU:s program mot klimatförändringar och innebär att medlemsländernas nationella utsläppsregister ersätts med ett unionsregister på EU-nivå. Reglerna kring rapportering av flygutsläpp blir tydligare och omfattar inte bara EU-länder utan samtliga länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det blir också tydligare att det endast är de utsläpp av koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten som är tillståndspliktiga enligt lag som inte får omfattas av andra villkor för att begränsa utsläppen. Syftet är att utsläppen inte ska ingå i två system för begränsningar samtidigt. Om utsläppen omfattas av lagen ska de inte omfattas av andra begränsningar. Lagändringarna om handel och utsläppsrätter börjar gälla den 1 januari 2012. Övriga regler börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-09-22 Debatt: 2011-10-12 Beslut: 2011-10-12

Betänkande 2011/12:MJU4 (pdf, 1050 kB)

Betänkande 2011/12:FiU7

Ändringar i det kommunala utjämningssystemet ska ge bättre förutsättningar för skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Systemet bygger på att kommuner och landsting med svag ekonomi får bidrag medan de med starkare ekonomi måste betala en särskild avgift. Avgiften beräknas med hjälp av en så kallad garantinivå. Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting uppstår i dag oönskade omfördelningseffekter på grund av olika garantinivåer. Ändringen innebär att garantinivån för landstingen höjs från 110 till 115 procent, samma nivå som gäller för kommunerna. Bakgrunden till ändringen är en ny lag om kollektivtrafik som börjar gälla den 1 januari 2012. Kommuner och landsting i flera län planerar att ändra huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken med åtföljande skatteväxling. Det innebär exempelvis att kommunerna i ett län som övertar verksamhet från landstinget höjer sina skattesatser med samma procentsats som landstinget sänker sin skattesats. Kommunerna och landstinget i ett län kan också komma överens om att landstinget ska ansvara för den regionala kollektivtrafiken i länet. Kommunerna ska då få lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för att jämna ut kostnaderna mellan kommunerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-09-22 Debatt: 2011-10-12 Beslut: 2011-10-12

Betänkande 2011/12:FiU7 (pdf, 82 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre förutsättningar för skatteväxlingar mellan kommuner och landsting

Utlåtande 2011/12:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. Målsättningen för kommissionen är att påbörja en översyn av EU:s politik på området och inleda en diskussion om hur nuvarande system skulle kunna utvecklas och förbättras. Utgångspunkten är att det europeiska jordbruket och livsmedelsindustrin står inför stora utmaningar med starka konkurrenter både på de traditionella och de nya framväxande marknaderna. Miljö- och jordbruksutskottet ståndpunkt är att informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inte ska finansieras med offentliga medel. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-08-23 Justering: 2011-09-22 Debatt: 2011-09-28 Beslut: 2011-09-28

Utlåtande 2011/12:MJU6 (pdf, 30 kB)

Betänkande 2011/12:FiU8

En ny lag ska reglera upphandlingen av vissa varor och tjänster inom området försvar och säkerhet. Den nya lagen ska tillämpas vid upphandling av materiel och tjänster som är av så känslig natur att övriga lagar på området inte är lämpliga att använda. Lagen har samma struktur som lagen om offentlig upphandling. Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-09-22 Debatt: 2011-09-28 Beslut: 2011-09-28

Betänkande 2011/12:FiU8 (pdf, 9517 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Utlåtande 2008/09:FiU42

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om den finansiella tillsynen i Europa. Kommissionen föreslår att det skapas ett nytt råd (European Systemic Risk Council, ESRC) med ansvar för att bevaka den finansiella stabiliteten i EU på ett övergripande plan. Utskottet framhåller i sin granskning att rådets rapporter ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionen föreslår också att ett system med tre tillsynsmyndigheter inrättas på central nivå. Tanken är att myndigheterna ska kunna ta fram bindande tekniska standarder och icke-bindande tolkningsuttalanden som nationella tillsynsmyndigheter kan använda när de fattar sina beslut i enskilda fall. Utskottet anser att myndigheterna bör finansieras inom den befintliga EU-budgetens ramar och att systemet bör ses över inom två eller högst tre år. På längre sikt bör den finansiella tillsynen bedrivas av enbart en enda myndighet på EU-nivå. Vidare anser utskottet att det bör ytterligare övervägas om tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer. Riksdagen avslutade ärendet. Utlåtandet skickas till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2009-06-16 Debatt: 2009-06-23 Beslut: 2009-06-23

Utlåtande 2008/09:FiU42 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell tillsyn

Betänkande 2008/09:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU21 (pdf, 6944 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2009

Betänkande 2008/09:FiU20

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU20 (pdf, 1367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2008/09:FiU26

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU26 (pdf, 84 kB)

Betänkande 2008/09:FiU38

Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:SkU33

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SkU33 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2008/09:MJU28

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Förslagspunkter: 88 Reservationer: 63
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU28 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.