Dokument & lagar (151 träffar)

Utlåtande 2008/09:FiU42

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om den finansiella tillsynen i Europa. Kommissionen föreslår att det skapas ett nytt råd (European Systemic Risk Council, ESRC) med ansvar för att bevaka den finansiella stabiliteten i EU på ett övergripande plan. Utskottet framhåller i sin granskning att rådets rapporter ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionen föreslår också att ett system med tre tillsynsmyndigheter inrättas på central nivå. Tanken är att myndigheterna ska kunna ta fram bindande tekniska standarder och icke-bindande tolkningsuttalanden som nationella tillsynsmyndigheter kan använda när de fattar sina beslut i enskilda fall. Utskottet anser att myndigheterna bör finansieras inom den befintliga EU-budgetens ramar och att systemet bör ses över inom två eller högst tre år. På längre sikt bör den finansiella tillsynen bedrivas av enbart en enda myndighet på EU-nivå. Vidare anser utskottet att det bör ytterligare övervägas om tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer. Riksdagen avslutade ärendet. Utlåtandet skickas till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2009-06-16 Debatt: 2009-06-23 Beslut: 2009-06-23

Utlåtande 2008/09:FiU42 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell tillsyn

Betänkande 2008/09:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU21 (pdf, 6944 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2009

Betänkande 2008/09:FiU20

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU20 (pdf, 1367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2008/09:SoU26

Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SoU26 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009

Betänkande 2008/09:FiU26

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU26 (pdf, 84 kB)

Betänkande 2008/09:FiU38

Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:SkU33

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SkU33 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2008/09:MJU28

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Förslagspunkter: 88 Reservationer: 63
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU28 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.

Betänkande 2008/09:FiU35

Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU35 (pdf, 99 kB)

Betänkande 2008/09:FiU24

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU24 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken 2006–2008 och en beskrivning av Riksbankens åtgärder till följd av finanskrisen

Betänkande 2008/09:UU11

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 33
Beredning: 2009-04-21 Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:UU11 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa säkerhetspolitiska frågor

Betänkande 2008/09:MJU29

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 64
Beredning: 2009-04-23 Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU29 (pdf, 705 kB) Webb-tv debatt om förslag: En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Betänkande 2008/09:FiU27

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU27 (pdf, 1825 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Utlåtande 2008/09:MJU30

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Utlåtande 2008/09:MJU30 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2008/09:MJU23

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-11

Betänkande 2008/09:MJU23 (pdf, 244 kB) Webb-tv debatt om förslag: Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

Betänkande 2008/09:SoU25

Riksdagen sa ja till att vissa receptfria läkemedel får säljas på andra platser än apotek. Det handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård, där allvarliga biverkningar är sällsynta och där hänsyn har tagits till både patientsäkerhet och folkhälsa. Syftet med lagändringen är att öka tillgängligheten till dessa läkemedel för konsumenterna. Läkemedelsverket är den myndighet som tar emot anmälan, prövar och beslutar om vilka läkemedel som ska få säljas. Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Den som säljer receptfria läkemedel ska ha egenkontrollprogram för verksamheten, lokalerna ska vara lämpliga för sitt ändamål och försäljningen ska ske på lämpligt sätt. Näringsidkaren ansvarar också för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska näringsidkaren kunna ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2009-05-20 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-11

Betänkande 2008/09:SoU25 (pdf, 730 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handel med vissa receptfria läkemedel

Betänkande 2008/09:SkU36

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-05-20

Betänkande 2008/09:SkU36 (pdf, 575 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna (förnyad behandling)

Betänkande 2008/09:FiU41

Vasallen AB är ett statligt bolag som utvecklar nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter. Bolaget får nu ett utvidgat uppdrag som innebär att det på kommersiella villkor ska kunna göra kompletterande förvärv och utveckla fastigheter som ägs av staten och av företag med statligt ägande för att senare sälja fastigheterna. Om det finns särskilda skäl ska Vasallen kunna genomföra kompletterande förvärv också av andra aktörer. Vidare överlåts samtliga aktier i Kasernen Fastighetsaktiebolag till Vasallen AB.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-12 Debatt: 2009-05-18 Beslut: 2009-05-20

Betänkande 2008/09:FiU41 (pdf, 72 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgning av uppdrag för Vasallen AB och överlåtelse av aktierna i Kasernen Fastighetsaktiebolag

Betänkande 2008/09:SoU22

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag tillsammans hand om den statliga tillsynen över socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet och den centrala tillsynen över verksamhet enligt LSS. Länsstyrelserna har tillsyn över den socialtjänst och LSS-verksamhet som kommunerna i länet svarar för. Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Syftet med samordningen är att skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn och ge förutsättningar att koncentrera resurserna. En samordnad tillsyn ska också underlätta för medborgarna att hitta rätt när de vill framföra klagomål eller anmäla brister.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-05-18 Beslut: 2009-05-20

Betänkande 2008/09:SoU22 (pdf, 2067 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten m.m.

Betänkande 2008/09:FiU28

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2008 till riksdagen. Riksrevisionen redovisar också i en rapport resultatet av 2009 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser med invändning. Finansutskottet konstaterar att Riksrevisionen har utvecklat redovisningen i årsredovisningen av i vilken utsträckning man uppnår de uppsatta målen. Utskottet välkomnar den utvecklade redovisningen och det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet tycker också att uppföljningsrapporten är mycket värdefull. Riksdagen avslutade ärenden med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-05 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:FiU28 (pdf, 75 kB)